KUB handlar om sannolikhet, inte ett ja eller nej. Det gör att du kan känna dig osäker även när beskedet låter positivt. Enligt 1177 kan KUB inte ge ett helt säkert svar, utan visar en uppskattning som ibland behöver följas upp med andra tester.
Oro kan också komma av att du ställs inför frågor du inte trodde att du skulle behöva ta ställning till. Det är vanligt att känslorna går upp och ner under samma dag.
Vill du läsa mer om själva undersökningen och vad som ingår? Läs vår fördjupning om KUB.
“Låg sannolikhet” betyder att risken bedöms som liten. Men det betyder inte att du får en garanti. “Ökad sannolikhet” betyder att vården ser en högre risk än gränsvärdet, och att du ofta får erbjudande om vidare utredning.
Det kan hjälpa att tänka så här: KUB är ett sätt att sortera vilka som kan behöva mer information. Enligt NHS görs den här typen av kombinerad screening tidigt i graviditeten och bygger på blodprov och ultraljud.
Om du märker att du börjar googla siffror och scenarier om och om igen, testa att pausa och skriv ner dina frågor i stället. Då tar du med dem till barnmorskan, och slipper bära allt själv.
Du kan inte styra provsvaret. Men du kan påverka hur du tar hand om dig medan du väntar.
Här är några sätt som ofta hjälper i vardagen:
Bestäm en “googelfri” tid på dygnet, till exempel efter kl. 19.
Be någon nära att följa med dig i tankarna, men också hjälpa dig att byta fokus.
Skriv ner tre frågor du vill ställa, och låt resten vänta.
Gör något som ger kroppen lugn: en promenad, dusch, lätt stretching eller en serie du redan sett.
Om du har svårt att sova, håll kvällarna enkla och repetitiva.
Om du känner att oron blir stark och håller i sig kan du också be om samtalsstöd via mödravården. 1177 beskriver att det kan kännas jobbigt vid besked om ökad sannolikhet, och att du kan få hjälp att reda ut tankar och känslor.
Du behöver inte kunna “rätt” frågor. Men du kan få mycket lugn av att förstå processen.
Exempel på frågor som brukar kännas hjälpsamma:
När kan jag förvänta mig svar, och hur får jag det?
Vad betyder mitt resultat i praktiken för mig?
Vilka uppföljande tester kan bli aktuella, och hur går de till?
Finns det kurator eller extra samtalsstöd om jag behöver?
Om jag vill avstå vidare tester, hur fungerar det?
Om du vill boka tid för att prata igenom dina alternativ: Hitta vårdgivare som hjälper med KUB.
Ni kan reagera helt olika på samma besked. En av er kanske vill prata hela tiden. Den andra kanske vill vänta. Det betyder inte att någon bryr sig mer eller mindre.
Testa att säga:
“Jag behöver prata i 10 minuter, sen vill jag göra något annat.”
“Jag vill att du lyssnar, inte löser.”
“Kan vi skriva ner våra frågor var för sig och jämföra?”
Om det känns svårt att mötas kan ett gemensamt samtal med barnmorska göra stor skillnad. Du kan också läsa mer om graviditet hos Vården.se och hitta ord för det som händer.
Om du får ett besked om ökad sannolikhet brukar nästa steg vara att du erbjuds mer information och eventuellt fler tester. Det kan kännas som att marken gungar, men du får ofta stöd i att förstå alternativen.
Det kan hjälpa att förbereda dig på två saker: 1) Du behöver inte bestämma allt direkt. 2) Du har rätt att få information som hjälper dig att fatta beslut som känns rätt för dig.
Ibland handlar uppföljning om att utesluta eller bekräfta kromosomavvikelser. Socialstyrelsen beskriver till exempel att trisomi 13 (Pataus syndrom) beror på en kromosomavvikelse med en extra kopia av kromosom 13.
Om du vill prata med en specialist kan du också hitta en gynekolog via Vården.se, beroende på hur vården är organiserad där du bor.
Om du känner att oron blir så stark att du inte fungerar i vardagen, eller om du får panikkänslor som inte släpper, ta kontakt med din barnmorskemottagning. Detsamma gäller om du inte får svar inom den tid du fått besked om, eller om du inte förstår vad resultatet betyder.
Om du samtidigt mår psykiskt dåligt kan du läsa mer om ångest och vad som kan hjälpa som nästa steg.
Det här är generell information – kontakta en läkare för personliga råd.