KUB är en undersökning med blodprov och ultraljud som visar sannolikheten för vissa kromosomavvikelser hos fostret, men inte ger ett säkert besked. Du kan få information om KUB på barnmorskemottagningen och samtalsstöd om det känns svårt att ta ställning.
KUB står för kombinerat ultraljud och blodprov. Undersökningen är en del av fosterdiagnostiken och används under graviditeten för att bedöma sannolikheten för vissa kromosomavvikelser hos fostret.
Blodprovet mäter vissa graviditetshormoner. Vid ultraljudsundersökningen mäts ett särskilt ställe i fostrets nacke. De två delarna används tillsammans för att beräkna sannolikheten för kromosomavvikelser. KUB kan alltså inte ensamt bekräfta eller utesluta en kromosomavvikelse.
KUB görs under en begränsad del av graviditeten. Blodprovet tas när du har passerat graviditetsvecka 9. Ultraljudsdelen görs i graviditetsvecka 11 till 14.1
Tiden är viktig för att KUB ska kunna användas som riskbedömning. Efter graviditetsvecka 14 kan KUB-testet inte säkert skilja mellan sjuka och friska foster.2 Om du funderar på KUB kan du därför fråga barnmorskemottagningen vilka tider som gäller där du bor.
KUB är frivilligt, precis som all annan fosterdiagnostik. Det är alltid du som är gravid som bestämmer om du vill göra undersökningen eller inte.1 Du har rätt att ändra dig när som helst, även strax innan en undersökning.
KUB erbjuds inte i alla regioner. Vilka gravida som erbjuds undersökningen kan också skilja sig mellan olika regioner.1 Där KUB finns erbjuds det ibland endast till vissa grupper. Det kan exempelvis vara gravida över en viss ålder.
Olika regioner har olika rutiner för fosterdiagnostik. Det kan skilja sig i vilken graviditetsvecka du erbjuds undersökningar och prov, och det kan också vara olika vilka tester olika regioner erbjuder. På barnmorskemottagningen kan du få information om vad som gäller i din region.
Trisomi 21 kallas Downs syndrom.1 KUB kan ge en individuell riskbedömning för trisomi 21 samt trisomi 13 och 18.2
Det betyder att undersökningen kan ge dig en uppskattning av sannolikheten för just dessa kromosomavvikelser hos fostret. Varje graviditet får en individuell riskbedömning av om fostret har trisomi 21 eller trisomi 13/18.2 KUB är därför en del av fosterdiagnostiken för dig som vill få information om möjliga kromosomavvikelser tidigt under graviditeten.
Ultraljudsdelen kan ge information om flera delar av graviditeten, utöver den beräkning som görs för kromosomavvikelser. Ultraljud kan visa om graviditeten innehåller fler än ett foster. Det kan också visa hur länge graviditeten har pågått och var moderkakan sitter.3
En tidig ultraljudsundersökning kan upptäcka vissa avvikelser som syns tidigt i graviditeten. Ultraljud kan alltså bidra med information om både fostret och graviditetens utveckling. Ultraljud kan också visa hur graviditeten har utvecklats och om det finns vissa avvikelser som syns vid undersökningen. En tidig ultraljudsundersökning kan därför ge information även om sådant som inte gäller kromosomerna. Fosterdiagnostik kan ge information om graviditetens och fostrets utveckling, eventuella avvikelser hos fostret och andra avvikelser med graviditeten.
Du behöver inte göra något särskilt inför blodprovet. Det behövs inga särskilda förberedelser inför blodprovet.1
Blodprovet tas i armvecket på dig som är gravid. Barnmorskan tar ett blodprov i armvecket på dig som är gravid.1
Det kan vara bra att vara kissnödig när det är dags för ultraljudet. En full urinblåsa hjälper till att trycka upp livmodern så att fostret syns bättre. Men det gör inget om du kissar innan ultraljudet.1 Om du behöver gå på toaletten före ultraljudet går det bra att kissa.
Inför KUB kan det vara bra att tänka igenom varför du vill göra provet. Fundera också på vad du skulle göra om resultatet inte blir det du tänkt dig.1
Det finns inget rätt eller fel sätt att tänka kring fosterdiagnostik. Du kan ta reda på mer om undersökningen och vilka avvikelser man kan hitta innan du bestämmer dig. Du kan också fundera igenom olika händelseförlopp och vad du vill göra om undersökningen eller provet inte visar det du tänkt dig.
KUB börjar med att barnmorskan tar ett blodprov i armvecket på dig som är gravid. Blodprovet skickas sedan till ett laboratorium för analys.1 Analysen är en del av underlaget för KUB-svaret, som du får tillsammans med resultatet från ultraljudet när analysen är klar. I blodprovet mäts vissa graviditetshormoner.3
Blodprovet tas alltså före ultraljudsundersökningen. Det är barnmorskan som tar provet, och laboratoriet analyserar sedan blodprovet. Du behöver inte göra något särskilt under själva provtagningen utöver att lämna blodprovet.
Den andra delen av KUB är en ultraljudsundersökning utanpå magen. Barnmorskan mäter ett särskilt ställe i fostrets nacke.1 Ultraljud använder ljudvågor för att skapa en bild av fostret.4 Mätningen görs på fostret medan barnmorskan undersöker graviditeten med ultraljud.
Ultraljudsundersökningen görs utanpå magen med hjälp av en ultraljudsbild. Bilden gör det möjligt för barnmorskan att se fostret och att mäta den särskilda delen i nacken. Undersökningen är den andra delen av KUB och följer efter blodprovet.
Blodprovet innebär ett nålstick i armen. Efter nålsticket kan armen bli lite öm.1 Ett blodprov kan också ge lätt smärta eller ett blåmärke där nålen sattes, men sådana besvär brukar gå över snabbt. Blodprov och ultraljud innebär mycket liten risk.4
Ultraljudet har inga biverkningar. KUB ger ingen ökad risk för missfall.1 Ultraljud och KUB kan inte orsaka missfall.3
KUB är en undersökning utan nål i livmodern. Det skiljer KUB från fostervattenprov och moderkaksprov, där en nål används för att ta prov från graviditeten. Vid fostervattenprov och moderkaksprov finns en liten ökad risk för missfall.3 Vid fostervattenprov innebär nålen en risk för graviditeten eftersom den gör hål i fosterhinnorna.
KUB visar hur troligt det är att fostret har vissa avvikelser på kromosomerna. Resultatet är alltså en uppskattning av sannolikheten, inte en diagnos. KUB kan inte ge klart besked om kromosomavvikelser, eftersom undersökningen bara mäter hur stor eller liten sannolikheten är.1
Ett högt risksvar betyder därför inte säkert att fostret har en kromosomavvikelse. Ett lågt risksvar betyder inte heller att en kromosomavvikelse helt kan uteslutas.4 Ett screeningtest kan visa att sannolikheten är högre eller lägre, men kan inte garantera att fostret saknar kromosomavvikelse.
KUB:s riskbedömning bygger på flera uppgifter. Ultraljudsmätningen av fostrets nackuppklarning kombineras med biokemiska markörer i blodprovet.2
Du får information om KUB på barnmorskemottagningen.1 Där kan du få veta vad undersökningen innebär och ställa frågor till vårdpersonalen.
För att göra fosterdiagnostik behöver du i många regioner en remiss. En remiss är ett slags tillstånd från vården att du får göra ett visst prov eller en viss undersökning. Oftast är det en barnmorska som skriver remiss och bokar in ett besök för fosterdiagnostik.1 Rutinerna kan skilja sig mellan regionerna, så barnmorskemottagningen kan berätta hur det fungerar där du bor.
KUB erbjuds bara i vissa regioner och till vissa gravida. Vilka som erbjuds undersökningen kan vara olika inom olika regioner. Det kan också skilja sig mellan regionerna om du får betala en avgift eller inte.1
Du kan söka vård på vilken mottagning du vill i hela landet.1 Det kan därför vara möjligt att välja en annan mottagning än den som ligger närmast där du bor. Kontakta mottagningen eller din barnmorskemottagning för information om hur du bokar och om vilka rutiner som gäller.
KUB består av ett blodprov och en ultraljudsundersökning. KUB visar sannolikheten för att fostret har vissa avvikelser på kromosomerna. Det betyder att KUB ger en uppskattning, inte ett säkert besked. KUB kan behöva kompletteras med andra prov för att ge ett helt säkert svar.1
Blodprovet tas när du har passerat vecka 9. Ultraljudet görs i vecka 11 till 14.1 Tidpunkterna är viktiga eftersom KUB görs under en bestämd del av graviditeten.
Det behövs inga särskilda förberedelser inför blodprovet. Du behöver alltså inte fasta inför den delen av undersökningen. Det är bra att vara kissnödig när det är dags för ultraljudsundersökning. Men det gör inget om du kissar innan.1
En full urinblåsa hjälper till att trycka upp livmodern så att fostret syns bättre.1 Om du behöver gå på toaletten före ultraljudet går det därför ändå bra.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 6 källor · Senast granskad: 6 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Det finns olika anledningar till att gravida vill göra fosterdiagnostik. Ärftliga sjukdomar eller annat som kan öka riskerna för fostret eller graviditeten kan vara ett skäl att vilja göra fosterdiagnostik. Oro kan också vara ett skäl att vilja göra fosterdiagnostik.3
En del vill få information om möjliga avvikelser för att kunna förbereda sig. Andra kan komma fram till att resultatet av testerna inte spelar någon roll. Det finns inget rätt eller fel sätt att tänka kring fosterdiagnostik. En del kanske inte alls vill göra någon form av fosterdiagnostik. Du kan också vilja få information för att kunna förbereda dig så bra som möjligt. Det kan vara viktigt att fundera igenom olika händelseförlopp innan du bestämmer dig. Du kan fundera på vad du vill göra om en undersökning eller ett prov inte visar det du tänkt dig.3
Det kan vara bra att tänka igenom varför du vill göra fosterdiagnostik och vad du skulle göra om resultatet inte blir det du tänkt dig. Du kan få information om vad undersökningen innebär på barnmorskemottagningen.1 Du kan också få samtalsstöd om det känns svårt eller jobbigt att ta ställning till undersökningar eller provsvar.3
På barnmorskemottagningen kan du få information om vad KUB innebär.1 Du har rätt att få både muntlig och skriftlig information på barnmorskemottagningen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan få samtalsstöd om det känns svårt och jobbigt att ta ställning till undersökningar eller provsvar.3
Du kan ta med dig någon till undersökningen.1 Den som följer med får sitta bredvid på en stol.
Barn bör inte följa med till undersökningen.1 Undvik att ta med barn till undersökningen.
Nålsticket när barnmorskan tar blodprovet kan kännas som ett litet stick.4 Efter blodprovet kan armen bli lite öm där nålen satt.1
Det som kan kännas under den här delen av KUB är alltså framför allt själva nålsticket och eventuell ömhet i armen efteråt. Ultraljudet görs utanpå magen, medan blodprovet tas i armvecket.
Om analysen av blodprovet är färdig får du svaret på KUB i samband med ultraljudsundersökningen. Om analysen inte är färdig får du svaret senare.1
När blodprovsanalysen är klar kan barnmorskan alltså lämna KUB-svaret i samband med ultraljudet. Om laboratoriet inte har hunnit analysera blodprovet behöver svaret lämnas vid ett senare tillfälle. Hur svaret lämnas kan därför bero på om laboratoriets analys är färdig när ultraljudet görs.
Om KUB visar en ökad sannolikhet kan du erbjudas ett fostervattenprov eller ett moderkaksprov för fortsatt utredning. De proven har alltså en annan riskbild än KUB. Färre än en av tvåhundra provtagningar med fostervattenprov eller moderkaksprov leder till missfall.3
Det är viktigt att du hör av dig till sjukvården om det kommer blod eller fostervatten ur slidan efter att du har lämnat mottagningen. Du bör också höra av dig om du får feber.5
KUB kan inte ge ett säkert besked om en kromosomavvikelse. Därför kan ytterligare prov ibland bli aktuella efter KUB, även om själva KUB-undersökningen inte ökar risken för missfall.1
Resultatet kan till exempel skrivas som en sannolikhet eller risksiffra. Vårdpersonalen kan förklara vad just din siffra betyder och vilka alternativ som finns om du vill gå vidare.
Om KUB visar en ökad sannolikhet kan du behöva fler undersökningar för att få ett säkrare svar. Möjliga uppföljande tester är NIPT, fostervattenprov eller moderkaksprov.1 NIPT är ett blodprov som kan visa sannolikheten för vissa kromosomavvikelser, medan fostervattenprov och moderkaksprov används för att undersöka fostrets kromosomer mer direkt.
Enligt den nationella riktlinjen erbjuds NIPT vid en KUB-sannolikhet på 1/51–1/1000. Vid en KUB-sannolikhet på minst 1/50 erbjuds invasiv fosterdiagnostik enligt samma riktlinje.7 Vilken utredning som är möjlig för dig bedöms av sjukvården.
NIPT kan alltså vara ett nästa steg efter ett förhöjt KUB-svar, men ett avvikande NIPT-svar behöver bekräftas med moderkaksprov eller fostervattenprov. Det beror på att ett NIPT-svar kan vara falskt avvikande. Fostervattenprov och moderkaksprov innebär en liten ökad risk för missfall, vilket du ska få information om innan du tar ställning.
Ett besked om ökad sannolikhet kan kännas svårt, och det är vanligt att få frågor och funderingar. Du kan behöva prata med en kurator, barnmorska eller läkare efter ett svårt besked. Vårdpersonalen kan hjälpa dig att reda ut dina tankar och förstå vad resultatet betyder. Du ska få vara delaktig i din vård. Ställ frågor om du inte förstår informationen du får av vårdpersonalen.1
Stödet gäller inte bara dig som är gravid. Även den blivande medföräldern kan få stöd och information, även om det alltid är du som är gravid som bestämmer om du vill göra fosterdiagnostik.1
Du har rätt att få information om hur det är att leva med en funktionsnedsättning, vilket stöd samhället erbjuder och vilka intresseföreningar som finns.1 Du har också rätt att få information om hur du gör om du vill göra abort. Du ska få muntlig och skriftlig information och kan ställa frågor om något är oklart.
Olika regioner kan ha olika rutiner för fosterdiagnostik. Det kan bland annat skilja sig vilka tester regionen erbjuder och när under graviditeten undersökningarna erbjuds. Information om den regionala tillgängligheten får du av vården där du bor.
En barnmorska kan ta blodprovet och göra ultraljudsdelen av KUB.1 Vid KUB mäter barnmorskan ett särskilt ställe i fostrets nacke under ultraljudsundersökningen.
KUB-mätningar kan utföras av en erfaren barnmorska eller en gynekolog.9 Vårdgivaren som erbjuder fosterdiagnostik ansvarar för att personalen har utbildning och kompetens.7
Du kan alltså möta en barnmorska eller en gynekolog i samband med KUB. Barnmorskan kan också informera om undersökningen, skriva remiss och boka besök. Om du behöver mer information om vem som utför KUB på en viss mottagning kan du fråga mottagningen eller din barnmorskemottagning.
KUB ger ingen ökad risk för missfall. Ultraljudet har inga biverkningar. Efter blodprovet kan du bli lite öm i armen efter nålsticket, men annars är det inga biverkningar.1
KUB kan behöva kompletteras med fostervattenprov, moderkaksprov eller NIPT för att ge ett säkert svar.1 Vilket prov som kan bli aktuellt beror på den fortsatta utredningen och den information du får av vården.
Ett KUB-resultat med ökad sannolikhet betyder inte säkert att fostret har en kromosomavvikelse. KUB kan inte ge klart besked om kromosomavvikelser, eftersom undersökningen bara mäter hur stor eller liten sannolikheten är. Det är vanligt att ha frågor och funderingar efter ett besked om ökad sannolikhet, och du kan behöva prata med en kurator, barnmorska eller läkare.1