Mörka månader kan göra dig tröttare och mer stresskänslig. Utomhusträning kan hjälpa, särskilt om du får dagsljus och rör dig regelbundet. Här får du enkla sätt att komma igång, även om du inte gillar gym.
När det blir mörkt tidigt kan du känna dig tröttare. Du kan också bli mer lättstressad. För vissa kommer en tydlig nedstämdhet under höst och vinter.
Här kan utomhusträning bli en enkel hjälp i vardagen. Du får två saker samtidigt: rörelse och dagsljus. Och du behöver inte älska gym för att få effekt.
Om du vill läsa mer om stress och hur den påverkar kroppen kan du börja här: stress.
Dagsljus dagtid kan hjälpa dig att hålla dygnsrytmen (kroppens inre klocka) mer stabil. Det kan i sin tur göra det lättare att somna på kvällen.
Regelbunden rörelse kan också dämpa stresspåslag. Du kan märka att tankarna lugnar sig efter en promenad eller ett pass ute. Särskilt om du får en paus från skärmar och inomhusmiljö.
Om du känner igen dig i att du blir nedstämd under vintern kan du också läsa mer om nedstämdhet och vad som kan hjälpa.
Du behöver inte “satsa allt” för att börja. Målet är att göra det lätt att lyckas, även en vanlig tisdag.
Bestäm en miniminivå: 10–15 minuter ute är en start som ofta blir av.
Lägg träningen i dagsljus: lunchpromenad eller tidig eftermiddag om du kan.
Välj en runda du gillar: park, vatten, skogsdunge eller bara kvarteret.
Gör det socialt: boka en promenad med en vän i stället för en fika inne.
Sänk tröskeln med “kläder framme”: mössa, vantar och skor redo i hallen.
Tänk “regelbundet” före “hårt”: två korta pass i veckan slår noll pass.
Om du vill ha stöd för att hantera stress i vardagen kan du även läsa om utmattningssyndrom, särskilt om du känner att återhämtningen inte räcker.
Du kan få hälsoeffekter även av små steg. Samtidigt finns tydliga riktlinjer som kan hjälpa dig att planera.
En vanlig rekommendation för vuxna är pulshöjande aktivitet (du blir varm och andningen ökar) totalt 150–300 minuter per vecka. Du kan också kombinera med mer intensiv träning, och lägga till muskelstärkande aktivitet minst två dagar i veckan.
Det fina är att du kan dela upp det. Tre promenader på 10 minuter räknas också. Du bygger en vana, och kroppen hänger med.
Om gymmiljö känns fel kan du ändå få variation ute. Här är enkla upplägg som passar många.
Rask promenad med intervaller: gå snabbt 1 minut, lugnt 2 minuter, upprepa.
Trappor eller backe: gå upp i lugnt tempo några gånger och vila mellan.
“Parkstyrka” med kroppen: knäböj, utfall, armhävningar mot bänk, planka.
Powerwalk med stavar: skonsamt men pulshöjande.
Cykel som transport: korta ärenden blir träning utan att du “tränar”.
Om du ofta får hjärtklappning av stress eller oro kan du läsa mer om hjärtklappning. Sök vård om du blir orolig för symtomen.
Vinterträning handlar mer om förberedelse än pannben. Du vill hålla dig varm, torr och trygg.
Klä dig i lager: ett lager närmast kroppen som transporterar bort fukt, ett värmande lager och ett ytterlager som stoppar vind.
Välj skor med grepp: broddar kan hjälpa om det är isigt.
Värm upp lugnt: börja långsamt i 5–10 minuter så kroppen hinner bli varm.
Planera en “vändpunkt”: gå en runda där du kan korta av om vädret slår om.
Ha en enkel efterrutin: torra kläder och något varmt att dricka kan göra det lättare att fortsätta nästa gång.
Träning ska kännas utmanande ibland, men inte skrämmande. Lyssna på kroppen, särskilt om du har en sjukdom eller inte har tränat på länge.
Sök vård akut om du får bröstsmärta, svår andnöd, svimning, plötslig svaghet i ansikte/arm/ben eller nya neurologiska symtom (till exempel sluddrigt tal).
Kontakta vården för bedömning om du:
får återkommande yrsel eller andfåddhet som inte stämmer med ansträngningen
känner dig nedstämd större delen av dagen i flera veckor
märker att stressen påverkar sömn, minne eller ork så att vardagen inte fungerar
Vill du prata med någon om stress, sömn och livsstil kan du hitta hjälp via vårdcentral. Du kan också jämföra och boka tid direkt för läkarbesök på vårdcentral.
Du behöver inte en perfekt plan. Du behöver en plan som passar ditt liv.
Vecka 1: 3 dagar med 10–20 minuters promenad i dagsljus.
Vecka 2: 3 dagar med 20–30 minuter, där 5 minuter är lite snabbare tempo.
Lägg till 1 kort styrkepass ute eller hemma (10 minuter) om du orkar.
Bryt stillasittande: res dig och rör dig 2–3 minuter några gånger per dag.
Om du vill fördjupa dig i hur stress hänger ihop med återhämtning och vanor kan du läsa mer här: stress.
Det här är generell hälsoinformation baserad på granskade medicinska källor. Innehållet ersätter inte medicinsk rådgivning — kontakta en läkare för bedömning av just din situation.
1177 – Vad kan jag göra för att minska stress? — Egenvårdsråd vid stress: fysisk aktivitet, natur, återhämtning och när du kan behöva söka hjälp.
Folkhälsomyndigheten – Riktlinjer och rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande — Rekommenderad mängd pulshöjande aktivitet per vecka samt styrketräning och minskat stillasittande.
NHS – Seasonal affective disorder (SAD) — Självhjälpsråd vid årstidsbunden nedstämdhet: dagsljus utomhus dagtid, regelbunden motion och när du ska kontakta vården.
Sponsrad
Sponsrad
Sponsrad
ANNONS
Penila papler är små, ofarliga knottror som sitter i en eller flera rader runt kanten på ollonet. De är vanliga, helt normala och beror inte på en könssjukdom.
Vasektomi är en form av manlig sterilisering där sädesledarna klipps bort och gör att sperma inte innehåller spermier längre. Konsekvensen blir att du inte kan göra någon gravid. Lär dig mer om vasektomi här!