Mens startar ofta någon gång i tonåren och fortsätter tills klimakteriet. Enligt 1177 kan mensen börja ungefär mellan 9 och 16 års ålder. Den kommer ofta ungefär en gång i månaden. Den brukar sedan sluta i 50-årsåldern.
Det gör att många landar på flera hundra menstruationer totalt. Exakt antal beror på din cykel, graviditeter och om du använder hormonella preventivmedel.
Om du vill förstå din egen rytm bättre kan du läsa mer om mens och vad som påverkar cykeln.
Det kan kännas som mycket blod. Men mängden är ofta mindre än den ser ut. Enligt 1177 blöder många ungefär en halv deciliter (0,5 dl) under hela mensen.
Det är också vanligt att blödningen varierar mellan dagar. Du kan ha mer i början och mindre mot slutet.
Om du upplever att du ofta blöder mycket mer än tidigare kan det vara bra att läsa om blödning och vad som kan ligga bakom.
Riklig mens betyder inte bara “jobbigt”. Det handlar om att blödningen blir så stor eller lång att den påverkar din vardag.
1177 beskriver flera tecken som kan tyda på riklig mens, till exempel:
att du blöder i mer än 7 dagar
att det kommer klumpar i blödningen
att du blöder igenom skydd
att du behöver dubbla skydd
I medicinska riktlinjer används ofta en gräns på mer än 80 ml total blödningsmängd per mens. Janusinfo beskriver också att normal total blödningsmängd brukar ligga på högst 80 ml.
Om du känner igen dig kan du läsa mer om riklig mens och ta hjälp att bedöma om du behöver vårdkontakt.
Du kanske har hört att en menscykel “ska” vara 28 dagar. Men många ligger både under och över det. Enligt 1177 brukar menscykeln ofta vara mellan 21 och 35 dagar.
Det viktiga är ofta hur det fungerar för dig över tid. Om din cykel plötsligt ändras mycket, eller om du får blödningar som inte känns som din vanliga mens, kan det vara klokt att prata med vården.
Vid återkommande besvär kan du också läsa om underlivsbesvär för att få en bredare bild.
Många har vuxit upp med att mens är något privat. Då uppstår lätt kodord och uttryck. Det kan kännas skönt och roligt. Samtidigt kan det göra det svårare att prata tydligt när du faktiskt behöver hjälp.
Ett tips är att våga använda ord som “mens”, “blödning” och “smärta” när du pratar med vården. Det gör det enklare att få rätt stöd.
Det finns forskning som har tittat på röst och menscykel. Resultaten varierar mellan studier. Det betyder att du kan märka skillnad, men du kan också inte märka något alls.
Om du får heshet som håller i sig, eller om du får andra symtom samtidigt, kan det vara bra att ta upp det med vården. Då kan ni utesluta andra orsaker.
Du behöver inte söka vård för att mensen känns “annorlunda” någon enstaka gång. Men det finns lägen där det kan vara bra att få en bedömning.
Kontakta vården om du till exempel:
får tecken på riklig mens som inte går över
känner dig trött och orkeslös i samband med blödningar (det kan ibland hänga ihop med lågt blodvärde)
får nya, starka smärtor i samband med mens
Om du har mycket ont kan du läsa mer om mensvärk. Om du misstänker att smärtan kan hänga ihop med ett annat tillstånd kan du också läsa om endometrios.
Om du vill prata med någon om mens, riklig mens eller menssmärta kan du söka vård via en barnmorskemottagning, vårdcentral eller gynekologisk mottagning.
Du kan också hitta och boka tid direkt via Vården.se, till exempel hos Gynekolog eller för Gynekologisk undersökning.
Det här är generell information – kontakta en läkare för personliga råd.