Det finns många preventivmedel, och det som passar bäst beror på din kropp och din vardag. Här får du 7 enkla frågor som hjälper dig att ringa in ett bra val. Du får också koll på när kondom behövs och hur du kan skjuta upp mensen på ett säkrare sätt.
Det finns sällan ett enda “bästa” preventivmedel. Det som känns tryggt för dig kan vara fel för någon annan.
Tänk istället: vilket skydd passar din kropp, din vardag och din relation just nu? Om du vill ha hjälp att sortera alternativen kan du läsa mer om preventivmedelsrådgivning och vad ett samtal brukar innehålla.
Hur viktigt är det för dig att undvika graviditet just nu?
Vill du tänka på skydd varje gång, eller vill du ha ett som “bara funkar” i bakgrunden?
Hur känns det för dig att använda hormoner (eller att låta bli)?
Vill du att mensen ska bli mindre, mer förutsägbar eller kanske utebli?
Behöver du också skydd mot könssjukdomar (STI/STD)?
Har du haft besvär som migrän, blodpropp eller andra sjukdomar som kan påverka vad som passar?
Hur lätt vill du att det ska vara att sluta, byta eller bli gravid längre fram?
Svaren räcker ofta för att du och en barnmorska eller läkare snabbt ska kunna ringa in ett bra alternativ.
Du kan grovt dela in preventivmedel i hormonella och icke-hormonella. Skillnaden märks ofta mer i vardagen än i teorin.
Hormonella metoder kan till exempel påverka blödningar (hur ofta du blöder och hur mycket). I början kan kroppen också behöva en inkörningsperiod innan det stabiliserar sig.
Icke-hormonella metoder passar dig som vill slippa hormoner helt. De kan samtidigt kräva mer planering i stunden, beroende på metod.
Om du vill prata igenom för- och nackdelar utifrån din hälsa kan du boka läkarbesök på vårdcentral eller vända dig till en barnmorskemottagning.
Om du vill minska risken för könssjukdomar behöver du ofta tänka “dubbel strategi”: ett skydd mot graviditet och ett skydd mot infektion.
Det är i praktiken kondom (och den interna kondomen/femidom) som ger skydd mot könssjukdomar när du använder den rätt. Har du en ny partner, flera partners eller känner dig osäker på teststatus kan kondom vara ett extra viktigt komplement, även om du har till exempel spiral eller p-piller.
Om du tror att du kan ha utsatts för en könssjukdom kan du läsa mer om könssjukdomar och hur provtagning brukar gå till.
Sök vård akut om du får svår smärta i nedre magen, feber och blir snabbt sämre, eller om du får plötslig andnöd eller bröstsmärta.
Det är vanligt att vilja skjuta upp mensen inför resa, tävling eller en period när du vill slippa blödning.
Det som ofta blir missförstått är skillnaden mellan:
preventivmedel som kan påverka blödningen, och
tabletter som kan skjuta upp mensen men som inte skyddar mot graviditet.
Om du använder p-piller, p-ring eller p-plåster kan du i vissa upplägg fortsätta utan uppehåll för att skjuta upp blödningen. En del börjar ändå blöda efter ett tag. Då kan du behöva planera om tillsammans med vården, istället för att chansa själv.
Om du vill skjuta upp mensen med tabletter behöver du recept. De tabletterna fungerar inte som preventivmedel, så du kan fortfarande behöva skydd mot graviditet.
Vill du få hjälp snabbt kan du boka gynekolog eller barnmorskebesök för rådgivning.
Boka rådgivning om du känner igen dig i något av det här:
Du vill byta metod men vet inte vad som passar din kropp och din livssituation.
Du får biverkningar som stör din vardag.
Du har sjukdomar eller mediciner som kan påverka vad du kan använda.
Du vill ha ett mer långverkande skydd och vill prata igenom alternativen.
Du vill kombinera skydd mot graviditet med en plan för att minska risken för könssjukdomar.
Du kan börja med att läsa om preventivmedelsrådgivning och sedan jämföra mottagningar. Vill du boka direkt kan du också gå till hitta preventivmedelsrådgivning och välja en tid som passar.
Ta gärna med:
En lista på eventuella sjukdomar och mediciner.
Datum för senaste mens och om din cykel brukar vara regelbunden.
Vad du gillat och ogillat med tidigare preventivmedel.
Om du vill kunna skjuta upp mensen ibland, eller slippa blödning oftare.
Om du vill prata om skydd mot könssjukdomar och provtagning.
Det gör samtalet enklare och mer träffsäkert.
Det här är generell hälsoinformation baserad på granskade medicinska källor. Innehållet ersätter inte medicinsk rådgivning — kontakta en läkare för bedömning av just din situation.
1177 – Preventivmedel – skydd mot graviditet — Översikt metoder, att kondom/femidom skyddar mot könssjukdomar, att sjukdomshistoria kan påverka val, samt info om preventivmedel efter förlossning.
UMO – Skjuta upp mensen — Praktiska principer för att skjuta upp mens med p-piller/p-ring/p-plåster och att tabletter för att skjuta upp mens inte är preventivmedel.
NHS – Methods of contraception — Internationell översikt av vanliga preventivmetoder (p-piller, spiral, implantat, kondom, pessar, sterilisering, akutmetoder).
ANNONS
Klåda, som inom vården kallas pruritus, är vanligt och kan bero på många olika orsaker.
Ultraljudsundersökning används ofta inom sjukvården för att undersöka hur det ser ut inne i kroppen och ersätter ibland röntgen.