Ge blod första gången: så går det till (och vad som händer sen)

Ge blod första gången: vad händer när du kommer dit?

Om du vill ge blod första gången brukar du börja med ett besök där personalen säkerställer att blodgivning passar dig.

Du visar legitimation och svarar på frågor om din hälsa. Du får också lämna prov, så att blodcentralen kan kontrollera bland annat blodvärde (Hb, hemoglobin i blodet) och att blodet inte bär på smitta.

Själva blodgivningen går snabbt, men hela besöket tar ofta runt en halvtimme. Du ligger ner på en brits, och personalen sätter en nål i armvecket.

Hur mycket blod ger du – och hur känns det efteråt?

Vid en vanlig blodgivning samlar personalen upp ungefär 4,5 deciliter blod. Det motsvarar en liten del av blodet i kroppen.

Efteråt får du vila en stund. Många känner sig helt som vanligt, men en del blir lite trötta eller yra en kort stund. Det hjälper ofta att äta och dricka ordentligt, och att ta det lugnt direkt efter.

Om du jobbar fysiskt tungt, tränar hårt eller har ett jobb där du inte kan ta pauser, kan det vara smart att planera blodgivningen till en dag när du kan varva ner.

Hur ofta kan du ge blod i Sverige?

Hur ofta du kan ge blod beror på dina värden och blodcentralens rutiner. Du behöver alltid vänta en tid mellan gångerna.

En viktig orsak är att kroppen behöver tid för att bygga upp röda blodkroppar igen och fylla på järndepåer (järn som kroppen lagrar). Därför får du inte ge blod hur tätt som helst, även om du mår bra.

Blodcentralen berättar exakt när du kan boka nästa gång utifrån din situation.

När kan du behöva vänta med att ge blod?

Ibland vill du ge blod, men behöver avvakta. Det kan handla om att du nyligen varit sjuk, rest, varit gravid eller att det finns en risk för blodburen smitta (smitta som kan överföras via blod).

Du kan också behöva vänta efter vissa ingrepp eller efter tatuering och piercing. Reglerna finns för att det ska vara säkert både för dig och för den som får blodet.

Om du är osäker: kontakta blodcentralen innan du bokar, så slipper du åka dit i onödan.

6 enkla sätt att göra blodgivningen lättare

1. Ät en vanlig måltid innan du går dit.

2. Drick vatten före och efter besöket.

3. Sov så gott du kan natten innan.

4. Ha kläder som är enkla att rulla upp vid armvecket.

5. Planera in lugnare tempo resten av dagen om du kan.

6. Säg till direkt om du känner dig yr, illamående eller orolig under besöket.

När ska du söka vård?

Det är ovanligt med allvarliga problem efter blodgivning, men du ska ta symtom på allvar om de känns starka eller inte går över.

Sök vård akut om du får bröstsmärta, andnöd, svimmar och inte snabbt återhämtar dig, eller får en kraftig blödning som inte slutar.

Om du får kvarstående besvär som oroar dig kan du börja med att kontakta en vårdcentral för bedömning.

Vill du ge blod – men vill prata med någon först?

Om du har en sjukdom, tar läkemedel eller ofta har lågt järn kan du känna dig tveksam. Det är en klok tanke, och du behöver inte gissa.

Du kan:

• Kontakta din blodcentral och fråga vad som gäller för just dig.

• Boka en tid på en vårdcentral om du vill stämma av din hälsa innan du anmäler dig.

Det här är generell hälsoinformation baserad på granskade medicinska källor. Innehållet ersätter inte medicinsk rådgivning — kontakta en läkare för bedömning av just din situation.

Källor

• Vården.se – Vårdcentral

• 1177 – Blodgivning — Krav för att få ge blod, hur besöket går till, tidsåtgång, mängd blod (4,5 dl) och Hb-gränser.

• Socialstyrelsen – Blodgivning — Översikt av regler och säkerhet, samt exempel på karenstider/avstängningsperioder kopplade till smittrisk.

• NHS Blood Donation – How your body replaces blood — Varför du behöver vänta mellan blodgivningar och hur kroppen återställer blodceller och järn/hemoglobin över tid.