Sömnbesvär hos barn kan innebära svårigheter med sömnen. Om barnet har sovit dåligt under en längre period finns hjälp via barnavårdscentralen, elevhälsan, vårdcentralen eller barnläkarmottagningen.
Området handlar om hälsa, sjukdomar och besvär hos barn från nyfödd ålder till 18 år.1 Den här åldersperioden rymmer många olika skeden, från den första tiden som nyfödd till barndom och ungdom.
Råd kan behöva anpassas efter barnets ålder. Vad som passar vid sömn, matning och vanliga besvär kan därför skilja sig mellan ett spädbarn, ett yngre barn och en tonåring. Nyfödda barn har till exempel en oregelbunden dygnsrytm som främst styrs av hunger och mättnad.2 Med tiden kan du och barnet börja bygga upp rutiner tillsammans.
Även sömn kan förändras med åldern. Det är vanligt att barn ibland sover sämre än vanligt eller har svårt att somna.2 Hos yngre barn kan sömnsvårigheter hänga ihop med till exempel infektion, förändringar eller rädsla. Hos äldre barn och tonåringar kan sämre sömn bland annat bero på stress, nedstämdhet eller skärmar sent på kvällen.
Det är vanligt att barn ibland sover sämre eller har svårt att somna. Många barn drömmer mardrömmar i perioder. Sömnen behövs för att kroppen och hjärnan ska få återhämta sig, och den är också viktig för immunförsvaret.2
Alla små barn skriker ibland. Skrik är ett av barns viktigaste sätt att förklara vad de vill och behöver. Ett barn kan skrika för att det vill ha närhet, är hungrigt eller törstigt, är uttråkat eller behöver lugn och ro.3 Barn kan också skrika när de har ont eller känner obehag från en full blöja.
Barn reagerar olika på vardagens situationer. En del barn har lätt att själva komma till ro, medan andra behöver mer hjälp. Vad som fungerar kan också ändras när barnet blir äldre.
Barn ska få vara delaktiga i sin vård utan någon fast åldersgräns. Barnets möjlighet att påverka vården beror på ålder och mognad.1 Ju äldre barnet är, desto viktigare är det att barnet får vara delaktigt i sin vård.4
För att kunna vara delaktiga behöver du och barnet förstå informationen från vårdpersonalen.4 Barnet kan behöva få information på ett sätt som passar åldern och mognaden. Du och barnet kan ställa frågor om informationen inte går att förstå.
Barnets delaktighet handlar om att få komma till tals och att vården tar hänsyn till barnets förutsättningar. Hur barnet kan påverka vården kan därför se olika ut för olika barn.
Hosta hos barn kan förekomma tillsammans med andningsbesvär. Det som avgör hur bråttom det är beror inte bara på hostan, utan också på hur barnet mår i övrigt. Vid vissa symtom behöver du agera direkt.
Om vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen är stängd ska barnet till en akutmottagning.
Barn och ungdomar kan ha många olika kroppsliga besvär. Förstoppning innebär att barnet har svårt att bajsa. Bajset är oftast hårt och trögt, och barnet kan också ha ont i magen.1
Hosta är vanligt hos barn. Den kan låta torr, slemmig, skällande, pipande eller kiknande beroende på vad som orsakar den. Sömnbesvär kan komma i perioder. Mardrömmar är vanliga, medan sömngång och nattskräck är mindre vanliga.
Det kan bland annat handla om navel, kiss, bajs, hud och ögon. Sådana funderingar hör till området kring det nyfödda barnets kropp och den första tiden hemma.
Nyfödda barn kan få nästäppa även utan att vara förkylda.5 Eftersom små barn har små och trånga gångar i näsan kan nästäppan göra det svårt att äta och andas samtidigt.
Om besvären fortsätter eller om du är orolig kan det ändå vara bra att ta kontakt med vården för råd och bedömning.
Barnavårdscentralen kan också hjälpa till om du är osäker på vad du ska göra med ett litet barn. Om du behöver prata med någon om att barnet skriker mycket brukar det vara lättare att hitta lösningar med stöd från personalen på barnavårdscentralen.
Sömnbesvär kan komma i perioder, men vissa besvär behöver följas upp när de fortsätter.
Vid hosta i samband med förkylning kan du lindra besvären hemma på några sätt. Ge barnet dryck som det tycker om, till exempel vatten, välling, saft eller svalt te.
Om du höjer huvudändan kan du lägga extra kuddar under madrassen, så att kuddarna inte glider undan.
Vad du kan göra beror till viss del på barnets ålder och vad barnet äter. Råden kan därför behöva anpassas efter barnet.
Barnavårdscentralen, BVC, är en första kontakt för yngre barn. Där får barnet hälsoundersökningar och vaccinationer, och du kan få stöd och råd om barnets hälsa och utveckling.5 BVC följer barn från nyfödd ålder tills barnet börjar i förskoleklass.
Vid frågor om till exempel sömn kan du även vända dig till elevhälsan.2 Om du är osäker på vart du ska vända dig kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma var barnet kan få vård.
Yngre barn med astmabesvär och barn med svårare besvär kan få remiss till en barnmottagning.4 Där kan barnet få undersökningar som visar hur lungorna fungerar.
Barnpsykologer kan göra psykologiska bedömningar med tester och utvärderingar. De kan också använda psykoterapi, alltså behandling genom samtal, och beteendestöd för att hjälpa barn och ungdomar med psykiska, känslomässiga, sociala eller beteendemässiga problem.7
En barnpsykiater är läkare och kan skriva ut läkemedel.
En tal- och språkbehandlare kan be barnet läsa högt, uttala vissa ord eller prata som en del av bedömningen. Sådana uppgifter kan ge behandlaren information om hur barnet talar och om barnet har svårt att uttala vissa ljud.8
Barnet kan också få göra ett hörseltest, eftersom nedsatt hörsel kan göra det svårare att höra sitt eget tal och uttala ord på rätt sätt. Efter testerna går tal- och språkbehandlaren igenom resultaten med dig och barnet.8
Talträning kan ske individuellt eller i grupp.8 Träningen kan innehålla övningar där barnet arbetar med sitt tal och tränar sina färdigheter.
Sömnbrist kan göra det svårare för barnet att koncentrera sig och lära sig nya saker. Barnet kan också få sämre minne och bli mer ledset, irriterat eller rastlöst när det har sovit för lite under en period.2
Sömnen hjälper hjärnan att bearbeta nya upplevelser och lagra kunskap och minnen. För barn och ungdomar som växer har sömnen också betydelse eftersom tillväxthormon till stor del utsöndras under sömnen.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 9 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Förstoppning kan ibland ge ont i magen, men vissa kombinationer av symtom behöver bedömas genast. Det gäller särskilt när barnet verkar påverkat eller har flera tydliga besvär samtidigt.
Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen ska barnet till en akutmottagning.1 Ett spädbarn som skriker intensivt, i intervaller eller på ett annat sätt än vanligt kan alltså behöva bedömas även om du inte vet vad skriket beror på.
Nyfödda barn är känsliga och ömtåliga. Symtom från naveln, ögonen eller allmäntillståndet ska därför tas på allvar.
Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen.1 Spädbarn med tecken på RS-virusinfektion bör bedömas på sjukhus om de är yngre än ungefär tre månader. Tecken på RS-virusinfektion hos små barn kan vara snuva, hosta, rikligt med segt slem, pipande utandning, snabb andning eller indragningar.6
Vid RS-virusorsakad bronkiolit behövs högre vårdnivå vid uttalat andningsarbete, apnéer, stigande koldioxid eller ökande syrgasbehov. Spädbarn med tecken på infektion bör bedömas på sjukhus.6 Det är vanligare att barn med riskfaktorer och barn under tre månader behöver sjukhusvård.
Spädbarn kan skrika av flera olika orsaker.3 Det kan till exempel bero på hunger, behov av närhet, obehag eller smärta. Ett fullt blöjområde, att barnet ligger obekvämt, att barnet är för varmt eller att barnet fryser kan också ge obehag.
Området omfattar också barns och ungdomars utveckling, språk och psykiska mående. Barn och ungdomar kan behöva stöd vid känslomässiga, sociala eller beteendemässiga problem.7
Barnpsykologer kan arbeta med bland annat skolsvårigheter, relationer, känslor, beteende och lärande.7 De kan också hjälpa barn och ungdomar med psykiska, känslomässiga, sociala och beteendemässiga problem.
Tal- och språkbehandlare kan bedöma hur barnet talar och vilka svårigheter som finns. Arbetet kan till exempel handla om stamning eller om att uttala vissa ljud. Barn kan få träna på tal och använda olika sätt att göra ljud tydligare.
Barnavårdscentralen följer barn från nyfödd ålder tills barnet börjar i förskoleklass.5 På barnavårdscentralen får barnet hälsoundersökningar och vaccinationer, och du som förälder får stöd och råd om barnets hälsa och utveckling.
Barn kan få stöd av tal- och språkbehandlare vid talproblem.8 Stödet kan ges enskilt eller tillsammans med andra barn, beroende på barnets behov och den verksamhet som erbjuder hjälpen.
Kontakta vården om barnet har nattskräck även efter att barnet har kommit i puberteten.2 Du kan också kontakta vården om nattskräcken kommer ofta eller om den upplevs som ett problem.
Talproblem kan bedömas av en tal- och språkbehandlare. Barnet kan också behöva göra ett hörseltest, eftersom nedsatt hörsel kan göra det svårt att höra sig själv och uttala ord på rätt sätt.8
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning.4 Där kan du få hjälp att bedöma symtomen hos barnet eller få hjälp med var du kan söka vård.
Inför kontakt med vården kan det vara bra att barnet och du får information som ni förstår. Barn och vuxna behöver förstå informationen från vårdpersonalen för att kunna vara aktiva i vården och fatta beslut.1 Barn ska få vara delaktiga i sin vård, och barnets möjlighet att ha inflytande beror på ålder och mognad.
Du kan ställa frågor om något är oklart och berätta vad du har lagt märke till. Om besvären gäller hosta kan det vara relevant att beskriva hur länge barnet har hostat och om hostan förändras. Om besvären gäller sömn eller skrik kan du berätta hur länge problemen har funnits och hur de påverkar barnet och dig.
Det kan bli lättare för barnet att bajsa om det får stöd med fötterna, till exempel på en fotpall när barnet sitter på toaletten. Det är viktigt att barnet inte håller sig när det känner sig bajsnödigt. Fortsätt med rutinerna när barnet kan bajsa igen, och fortsätt också att ge barnet mat med fibrer och tillräckligt med vätska.
Tydliga rutiner kan hjälpa barnet att veta när det är dags att sova. Försök att begränsa barnets tid framför tv:n, datorn eller surfplattan i minst en timme före läggdags, särskilt om barnet brukar ha svårt att somna.2
Du behöver inte väcka barnet om det fortsätter att sova under mardrömmen. Prata gärna med barnet dagen efter om du märker att det vill eller behöver det.
Ofta hjälper det att hålla barnet nära när det skriker.3 Bröstet eller famnen är en trygg och välkänd plats för barnet.
Se till att barnet ligger säkert och inte kan rulla ner på golvet eller slå sig om du går in i ett annat rum för att få en paus. Du kan ta några djupa andetag innan du fortsätter att trösta barnet. Det kan också vara viktigt att få stöd av någon annan vuxen för att orka om barnet skriker mycket.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.4 Ibland kan det krävas remiss till den öppna specialiserade vården. När du letar efter en mottagning kan du använda webbplatsens sökfunktion för att hitta vård nära dig och läsa mer om olika mottagningar.
Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.1 På 1177.se kan du också logga in för att läsa personlig vårdinformation och göra vårdärenden. Välj den mottagning som passar barnets behov och kontakta den för att fråga hur ni går vidare.
God handhygien är en viktig förebyggande åtgärd mot luftvägsinfektioner hos spädbarn. Det är särskilt viktigt att tvätta händerna noggrant när någon i spädbarnets närhet har symtom på luftvägsinfektion.6
Spädbarn bör om möjligt inte ha kontakt med personer utanför familjen som har luftvägssymtom. Försök också att begränsa kontakt med förkylda syskon om det går.6
Det kan dessutom minska risken för smittspridning att spädbarn vistas i en rökfri miljö. Under vintersäsongen är det bra att undvika stora grupper när det är möjligt.6
Ett barn kan ha nytta av barnpsykolog om psykiska, känslomässiga eller beteendemässiga problem förvärras över tid.7 Det kan till exempel handla om att barnet får allt svårare att hantera känslor, relationer, skolan eller sitt beteende.
Barnpsykologiskt stöd kan vara aktuellt efter en traumatisk händelse som dödsfall, olycka eller övergrepp. Stöd kan också vara relevant efter andra stora förändringar eller stressande situationer, till exempel mobbning, skilsmässa eller en flytt.7
En barnpsykolog kan använda psykologiska bedömningar och olika former av psykoterapi för att hjälpa barn och ungdomar med psykiska, känslomässiga, sociala eller beteendemässiga problem. Ibland kan barnpsykologen arbeta tillsammans med dig som förälder för att hitta sätt att stödja barnet i vardagen.7