Spädbarnskolik innebär att ett i övrigt friskt litet barn skriker intensivt flera timmar, ofta vid ungefär samma tid. Stöd och information finns, och besvären går vanligtvis över inom några månader.
Spädbarnskolik innebär att ett litet barn skriker intensivt flera timmar minst tre gånger i veckan, ofta vid ungefär samma tid på dygnet.1 Det är ett sätt att beskriva ett återkommande mönster av mycket skrik hos ett spädbarn. Spädbarnskolik kan förekomma hos barn som i övrigt är friska.2
I forskning används ofta kriteriet minst tre timmars skrik per dag, minst tre dagar i veckan under minst tre veckor hos ett annars friskt barn.2 Det här brukar kallas ”regeln om tre”. Forskningskriteriet används för att kunna beskriva och jämföra spädbarnskolik i olika studier. I vardagen kan skrikandet ändå upplevas som ett stort problem även om mönstret inte stämmer exakt med alla delar av kriteriet.
Spädbarnsskrik är en vanlig anledning till att föräldrar söker hjälp. Det kan vara påfrestande att höra sitt barn skrika mycket, även när barnet i övrigt verkar må bra. Det finns stöd att få under perioden.
Spädbarnskolik är vanligt och går vanligtvis över inom några månader. Det är vanligast mellan två veckors ålder och fem månaders ålder. Skrikandet brukar vara som mest besvärligt vid sex till åtta veckors ålder.1
Mellan 20 och 25 procent av spädbarn uppfyller forskningskriterierna för spädbarnskolik vid fem till sex veckors ålder.2 Andelen spädbarn som uppfyller kriterierna är lägre senare under spädbarnstiden.
Skrikperioderna brukar vara kortare vid tre till fyra månaders ålder. För många barn minskar skrikandet efter den första tiden, men det kan se olika ut från barn till barn. Spädbarnskolik är ett övergående tillstånd hos friska barn när skriket inte beror på någon annan sjukdom.2 Besvären kan därför vara intensiva under en period utan att de behöver fortsätta när barnet blir äldre.
Det är inte helt klarlagt vad spädbarnskolik beror på.1 Forskning och vårderfarenhet visar att det kan finnas flera möjliga förklaringar, men ingen enskild huvudorsak gäller för alla barn. Hos de flesta barn med spädbarnskolik hittar man varken en medicinsk orsak eller samspelsproblem.2 Det betyder att skriket oftast inte kan förklaras av en sjukdom eller av problem i samspelet mellan barnet och föräldern.
Barn kan få spädbarnskolik både om de ammas och om de får bröstmjölksersättning.1 Matningssättet i sig förklarar alltså inte varför alla barn får besvär. Hos de flesta barn går det inte att hitta någon tydlig orsak till de långa skrikperioderna.
En del barn sväljer mycket luft när de äter. Det kan ge gas i tarmarna och spänning eller smärta i magen.1 Det kan hända när barnet suger ivrigt eller när matningen går snabbt.
Det går inte att säga exakt hur spädbarnskolik märks. Skriket kan komma i längre sammanhängande perioder eller i flera omgångar under samma dag.
Spädbarnskolik bedöms i praktiken utifrån hur skriket uppfattas i vardagen. Diagnosen ställs när barnet skriker mer än föräldrarna uppfattar som normalt.3 Det betyder att din beskrivning av skriket är en viktig del av bedömningen. Läkaren eller annan vårdpersonal kan fråga när skriket brukar komma, hur länge det pågår och om barnet går att trösta.
I forskning används en mer bestämd definition: mer än tre timmars skrikande mer än tre dagar per vecka hos ett i övrigt friskt barn.3 Den definitionen används främst för att kunna jämföra olika forskningsstudier. I vården behöver bedömningen också ta hänsyn till hur barnet mår mellan skrikperioderna.
En kroppsundersökning och bedömning av viktkurvan brukar räcka som utredning. Vid kroppsundersökningen bedöms om barnet verkar friskt och om det finns tecken på någon annan sjukdom. Viktkurvan visar hur barnets vikt utvecklas över tid. Om barnet ter sig helt friskt och växer bra kan man avstå från provtagning.3
Det går därför ofta att bedöma spädbarnskolik utan många undersökningar. Bedömningen bygger på skrikets mönster tillsammans med hur barnet mår och växer. Om något i bilden avviker kan läkaren behöva utreda vidare.
Barn med spädbarnskolik bör undersökas av läkare för att utesluta en medicinsk orsak till skrikigheten som går att behandla.
En grundlig sjukdomshistoria och kroppsundersökning är en viktig del av behandlingen. Det kan göra att du känner dig trygg med att sjukdom har uteslutits. Kroppsundersökning och bedömning av viktkurvan brukar räcka som utredning.3 Om barnet verkar helt friskt och växer bra kan vården avstå från provtagning.
Stöd och information är centrala delar av behandlingen efter att medicinska orsaker har uteslutits. Information om att spädbarnskolik har ett godartat förlopp är en viktig del av stödet och kan behöva upprepas.2 Barnet tar inte skada av att skrika, och spädbarnskolik går över av sig själv.3 Det finns dock ett begränsat vetenskapligt stöd för många behandlingar som har prövats, och kvaliteten på studierna är ofta bristfällig.
Individuellt samtalsstöd kan ges på mottagning, vid hembesök eller per telefon.2 Föräldrar kan också behöva hjälp att få avlastning från släkt och vänner när sömnbristen blir ett problem.3 Om du har haft psykisk ohälsa tidigare kan vården behöva överväga samarbete med psykolog, vårdcentral eller psykiatri. Stödet kan behöva fortsätta även efter att kolikperioden är över, beroende på familjens behov.
Om barnet suger ivrigt och sväljer mycket luft kan det bildas gas i tarmarna. Det kan göra att magen spänner och gör ont. Pauser i matningen kan ge barnet möjlighet att vila och rapa mellan matningsstunderna.1 Du kan också ge maten lite i taget för att barnet ska hinna äta lugnare.
Om barnet får bröstmjölksersättning kan en napp med mindre hål göra att maten rinner långsammare och barnet sväljer mindre luft. Det kan hjälpa att låta barnet rapa efter maten eftersom magen då blir mindre spänd.1 En del barn behöver också rapa under matningen.
Du kan hålla barnet i famnen med ansiktet vilande över din axel när du försöker få barnet att rapa. Det kan också hjälpa att klappa barnet på stjärten och smeka huvudet. På BVC kan du få råd och stöd om matningen.
Närhet, spädbarnsmassage eller att bära barnet i sele kan prövas för att hjälpa barnet.1 Barnet kan bli lugnare av att vara nära, känna igen din doft och höra din röst. Du kan också prova att bära barnet i famnen eller gå lugnt med barnet i en vagn.
Massage bör ges när barnet är lugnt och avslappnat, inte när barnet skriker och spänner sig.7
BVC kan ge råd och stöd när barnet har spädbarnskolik.1 Personalen på BVC har träffat många föräldrar med barn som skriker mycket och kan hjälpa dig att hitta sätt att hantera situationen.
BVC kan förmedla kontakt med läkare eller psykolog när familjen behöver mer stöd.1 Alla barn med spädbarnskolik bör undersökas av läkare för att utesluta en medicinsk orsak till skrikigheten.2 Läkaren kan behöva bedöma barnet och viktkurvan som en del av utredningen.
En amningsmottagning kan hjälpa till vid problem med matningen.1 Du kan också prata med BVC om hur matningen fungerar, oavsett om barnet ammas eller får bröstmjölksersättning.
Stödet kan ges på mottagningen, vid hembesök eller per telefon.2 Information om spädbarnskolikens godartade förlopp är en viktig del av stödet. BVC kan också hjälpa familjen att få avlastning från närstående om det behövs.
Hur länge brukar spädbarnskolik pågå?
Spädbarnskolik brukar gå över inom några månader.1 Det alternativa namnet tremånaderskolik speglar att skrikigheten ofta avtar efter en till tre månader. Det finns ändå enstaka barn som fortsätter att vara skrikiga även efter tre månaders ålder.3
När är spädbarnskolik vanligast?
Spädbarnskolik är vanligast mellan två veckors och fem månaders ålder. Skrikandet är ofta som mest besvärligt vid sex till åtta veckors ålder.1 Därefter blir skrikperioderna vanligen mycket kortare vid tre till fyra månaders ålder.2
Har jag orsakat barnets spädbarnskolik?
Spädbarnskolik beror inte på att du har gjort fel. Barn kan få spädbarnskolik både om de ammas och om de får bröstmjölksersättning.1
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 3 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Allergi eller överkänslighet mot komjölk är alltså en möjlig förklaring framför allt när barnet får bröstmjölksersättning. Andra medicinska orsaker som går att åtgärda kan också förekomma, men de är mindre vanliga. I vissa fall kan långvariga skrikperioder vara förknippade med svårigheter i samspelet, där föräldrars stress eller depression efter förlossningen tillsammans med barnets temperament spelar in.
Det är inte känt om den annorlunda bakteriefloran i tarmen i sig orsakar spädbarnskolik.2 Forskare har föreslagit att en mindre gynnsam bakterieflora under de första månaderna i livet kan bidra till längre skrikperioder.
Det kan också verka som att barnet har besvär med magen. Ibland går det att höra hur det bullrar och rör sig i magen. Barnet kan även ha svårt att bajsa.1
Skrikperioderna kan se olika ut från gång till gång. Andra perioder kan barnet framför allt vara missnöjt, gnälligt eller ha svårt att komma till ro.3
Skrik är spädbarnets sätt att påkalla omgivningens uppmärksamhet.2 Det kan finnas många olika orsaker till att små barn skriker.
Ibland beror skrik på att barnet har ont eller mår dåligt på något sätt.5 Barnet kan till exempel ha ont i öronen, feber eller ont i magen.
Kontakta genast en akutmottagning om ett eller flera av dessa besvär stämmer:1
Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om barnet har ett eller flera av dessa besvär:5
Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen.5
Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller råd om var du ska söka vård.1
Exempel på medicinska orsaker som kan bedömas är:6
Allergi eller överkänslighet mot komjölk i bröstmjölksersättning är den vanligaste medicinska orsaken som går att åtgärda. Hos ungefär fem procent av barn med spädbarnskolik kan man hitta en medicinsk orsak som går att åtgärda.2 När en annan sjukdom har uteslutits kan skrikigheten bedömas som spädbarnskolik hos ett i övrigt friskt barn.
För barn som helt eller delvis får bröstmjölksersättning kan vården pröva hypoallergen ersättning baserad på komjölkshydrolysat.3 Det innebär att ersättningen innehåller nedbrutna delar av komjölksproteinet. Allergi eller överkänslighet mot komjölk i bröstmjölksersättning är den vanligaste medicinska orsaken till spädbarnskolik som går att åtgärda. Prata med läkare eller barnavårdscentralen innan du gör förändringar i barnets mat.
För ammade barn har probiotika med Lactobacillus reuteri i flera europeiska studier förkortat skrikperioden vid spädbarnskolik. Probiotika är produkter som innehåller bakterier som kan påverka bakteriefloran i tarmen. Evidensläget för Lactobacillus reuteri är inte lika starkt när bröstmjölksersättning är barnets huvudsakliga föda.2 De studier som finns visar ändå en viss positiv effekt även för dessa barn.
Många olika behandlingar har prövats vid spädbarnskolik, men få har undersökts i studier med hög kvalitet. Därför är det viktigt att skilja mellan behandlingar som har visst stöd och sådana som inte har visat tydlig effekt.
Det finns också behandlingar där forskningen är otillräcklig eller resultaten inte är tydliga. För barn som får bröstmjölksersättning är hypoallergen ersättning baserad på komjölkshydrolysat och probiotika med Lactobacillus reuteri de behandlingsalternativ som beskrivs ovan. Diskutera behandling med barnets vårdgivare, särskilt om du misstänker allergi eller om besvären är stora.
Massage kan ges två gånger om dagen. Det kan ta en till två veckor innan massage märkbart påverkar spädbarnskolik.7 Du kan få råd om massage på BVC, där metoden brukar läras ut.
Om barnet verkar ha fått för många intryck kan du gå undan och ge barnet lugn och ro. Dämpat ljus och mindre ljud kan hjälpa ett trött eller stressat barn att komma till ro. Du kan prata med lugn och låg röst, sjunga eller vagga barnet i lugn och jämn takt.
Det kan vara svårt att veta vilket sätt som hjälper bäst. Pröva en sak i taget och ge barnet tid att reagera innan du byter sätt att trösta. Det som fungerar för ett barn behöver inte fungera för ett annat barn, och det som fungerar kan ändras efter en tid.
Det är påfrestande att ha ett barn som skriker mycket. Du kan bli mycket trött, ledsen, irriterad eller arg och känna att du inte vet vad du ska göra. Spädbarnskolik beror inte på att du har gjort fel.
Föräldrar kan försöka turas om att sova och ta hjälp av närstående för att få avlastning.1 Det kan också vara bra att be om hjälp med sådant som städning, tvätt och handling. Att dela på ansvaret att trösta och lugna barnet kan göra det lättare att orka.
Om du känner dig ledsen, stressad eller irriterad kan du behöva en stund för dig själv. Om ingen annan vuxen kan hjälpa till kan du låta barnet ligga kvar några minuter på en säker plats och gå in i ett annat rum för att hämta andan. Gå tillbaka när du känner dig lugnare och kan fortsätta att trösta barnet.
Om du känner att du är på väg att skaka barnet ska du lägga barnet säkert i sin säng och gå ut ur rummet. Om en närstående vuxen finns i närheten kan den personen vara med barnet. Skakning av ett spädbarn kan ge bestående skador efter bara några sekunder.1
Det är viktigt att aldrig ta tag hårt i eller skaka barnet. Om du känner dig mycket frustrerad eller arg är det viktigt att få stöd av en annan vuxen. Du kan prata med BVC om hur du har det och om vilket stöd du behöver.
1177 ger sjukvårdsrådgivning dygnet runt.1 Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.
Båda föräldrarna bör få stöd på BVC eftersom spädbarnskolik påverkar hela familjen. Vid behov kan familjen få individuellt samtalsstöd. Om en förälder har haft psykisk ohälsa tidigare kan BVC behöva samarbeta med psykolog, vårdcentral eller psykiatrisk vård.2
Det är viktigt att du berättar om du är uttröttad, orolig eller behöver mer hjälp. Personalen på BVC kan också förmedla kontakt med läkare eller psykolog när stödet behöver utökas.
Det finns ingen botande behandling för spädbarnskolik. Barnet tar inte skada av att skrika, och tillståndet går över av sig självt.3 Information om spädbarnskolikens godartade förlopp är en viktig del av stödet till familjen.2 Om du inte får sova tillräckligt är det ett allvarligt problem. Du bör be släkt och vänner om avlastning.3 Individuellt samtalsstöd kan ges på mottagning, vid hembesök eller per telefon.2
Ställ en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna ForumStäll en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna Forum