Plötslig spädbarnsdöd innebär att ett spädbarn dör plötsligt och oväntat, utan att dödsorsaken kan fastställas efter en utredning. Det är mycket ovanligt, och en utredning kan förklara många plötsliga dödsfall hos spädbarn, även om omkring hälften förblir oförklarade.
Plötslig spädbarnsdöd innebär att ett spädbarn dör plötsligt och oväntat utan att dödsorsaken kan fastställas efter genomgång av barnets sjukdomshistoria, platsen där barnet hittades och en rättsmedicinsk obduktion. Det är alltså en benämning som används när dödsorsaken fortfarande är okänd efter en sådan genomgång. Tillståndet gäller ett plötsligt dödsfall hos ett spädbarn som kan ha flera olika orsaker.1 Läs mer om orsaker och förebyggande råd i avsnitten om detta.
Många fall av plötslig död hos spädbarn kan förklaras efter en utredning. Internationellt används ibland begreppet plötslig oväntad död hos spädbarn för plötsliga dödsfall där orsaken ännu inte är klarlagd. Av dessa dödsfall förblir omkring hälften oförklarade efter en rättsmedicinsk utredning och får då diagnosen plötslig spädbarnsdöd.1
Plötslig spädbarnsdöd är mycket ovanligt och förekommer i Sverige hos ungefär ett barn av 6 000.2 I Sverige avled 13 barn i plötslig spädbarnsdöd under 2023 och 6 barn under 2025.1 Eftersom så få fall inträffar kan antalet variera mellan olika år.
Plötslig spädbarnsdöd är vanligast före sex månaders ålder.2 Under den första levnadsmånaden är det mycket sällsynt, därefter ökar förekomsten och den är vanligast vid två till tre månaders ålder för att sedan minska. I den medicinska statistiken inträffar omkring 80 procent av fallen före sex månaders ålder.1
Det går inte att se några tecken på barnet innan plötslig spädbarnsdöd inträffar. Dödsfallet sker alltid plötsligt och oväntat och nästan alltid när barnet sover.2 De flesta barn som dör gör det under sömn på natten och hittas därför ofta under morgontimmarna.1
Det är inte klarlagt vad som orsakar plötslig spädbarnsdöd.2 Det slutliga händelseförloppet är fortfarande okänt.1 Därför går det inte att peka ut en enda orsak i varje fall.
Det antas allmänt att plötslig spädbarnsdöd har flera samverkande orsaker. En föreslagen modell är att ett fysiskt sårbart barn befinner sig i en känslig utvecklingsfas och samtidigt utsätts för en utlösande faktor. Exempel på sådana utlösande faktorer är överhettning eller en infektion.1
Störningar i andningen har länge varit en viktig hypotes om vad som händer vid plötslig spädbarnsdöd. Senare undersökningar har visat att långsam hjärtfrekvens kan komma före andningsstörningen.1 Det har gjort hypotesen om att andningsstörningen kommer först mer osäker.
En möjlig förklaring är att vissa andningsuppehåll kan leda till syrebrist. Andningsuppehåll är vanliga hos barn under ett år och brukar inte påverka hur de mår. Det betyder därför inte att alla andningsuppehåll är farliga.
Det går inte att se några tecken på barnet innan plötslig spädbarnsdöd inträffar. Plötslig spädbarnsdöd sker alltid plötsligt och oväntat, och nästan alltid när barnet sover.2
Ring telefonnummer 112 om du eller någon i din närhet plötsligt känner sig allvarligt sjuk eller har varit med om allvarlig olycka.3
Efter ett oväntat spädbarnsdödsfall görs en utredning för att försöka hitta dödsorsaken. Diagnosen bygger på barnets sjukdomshistoria, en undersökning av platsen där barnet hittades och en rättsmedicinsk obduktion när ingen annan dödsorsak kan fastställas. En utförlig sjukdomshistoria om omständigheterna kring dödsfallet är särskilt viktig när någon undersökning av fyndplatsen inte görs. Utredningen tar också upp tidpunkten när barnet påträffades livlöst. Vården kan även fråga om barnet var fullgånget eller för tidigt fött.1
Många fall av plötslig död hos spädbarn får en förklaring efter utredningen. I en svensk genomgång av barn som obducerades fick cirka hälften diagnosen plötslig spädbarnsdöd, medan övriga dödsfall kunde förklaras.1 Att en annan dödsorsak hittas innebär att utredningen har gett viktig information om vad som har hänt.
Vården går igenom barnets hälsa och omständigheterna runt dödsfallet. Utredningen tar upp barnets tidigare hälsa och hälsan under de sista dygnen.1 Du kan därför få frågor om hur barnet mådde före dödsfallet och om något hade förändrats.
Vården frågar hur barnet lades när det skulle sova och hur barnet låg när det hittades livlöst. Det kan handla om barnet låg på rygg, sidan eller magen vid de två tidpunkterna. Vården frågar också om barnet sov i egen säng eller delade säng med någon annan när det hittades livlöst.
Efter ett oväntat spädbarnsdödsfall behöver både barnet och familjen tas om hand. En person bör ansvara för barnet efter akutrummet och en annan för familjen. Familjen bör inte lämnas ensam under det akuta omhändertagandet.1
Föräldrarna ska få dödsbeskedet så snart som möjligt.1 Det är viktigt att förklara att vården har gjort allt som kunde göras för att rädda barnets liv. Informationen behöver ges på ett sätt som tar hänsyn till att föräldrarna kan vara chockade och mycket upprörda.
Föräldrarna bör få tid att ta avsked av sitt barn. Även syskon bör få möjlighet att ta avsked.1 Familjen kan också få information om minnessaker, till exempel en hårlock, hand- eller fotavtryck och eventuellt fotografier.
Vid en plötslig och oväntad död hos ett spädbarn underrättas Polismyndigheten. Polisen kan komma att kontakta familjen och beslutar också om rättsmedicinsk undersökning.1
Det viktigaste du kan göra för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd är att låta barnet sova på rygg. Risken minskar när barnet sover på rygg i stället för på mage eller på sidan. Sidoläge är inte lika säkert, eftersom barnet kan rulla över på mage.2
Barnet behöver kunna andas utan några hinder. En för mjuk madrass kan göra att barnet sjunker ner med kroppen och ansiktet i den. Anpassa barnets klädsel efter temperaturen i omgivningen, eftersom risken ökar om barnet blir för varmt.2
Barn under tre månader sover säkrast i egen säng i förälderns rum. En egen säng nära dig gör det lättare att ha barnet nära utan att barnet behöver sova i samma säng som en vuxen.
Det är vanligt att känna oro för att plötslig spädbarnsdöd ska hända det egna barnet. Om du oroar dig mycket och känner att oron blir för stor kan du kontakta barnavårdscentralen, BVC.2 Där kan du få stöd i din oro och prata om det som känns svårt. Du kan läsa mer om råd för att minska risken i avsnittet om egenvård.
Du kan kontakta en vårdcentral eller barnavårdscentral om du behöver hjälp att sluta röka eller snusa.2 Det finns stöd och hjälp för att sluta röka eller snusa via vårdcentral eller barnavårdscentral. Du kan också få stöd och hjälp via appar och på telefon. Läs mer om att sluta röka eller snusa på 1177.se.
Du kan besöka 1177.se för råd om hälsa och information om sjukdomar och vilka mottagningar du kan kontakta. Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.4 1177 kan hjälpa dig att få råd om vart du kan vända dig i vården.
På 1177.se kan du hitta vård och logga in för personliga e-tjänster. Där kan du också läsa mer om plötslig spädbarnsdöd och förebyggande råd. Om du är osäker på vilken mottagning som passar kan 1177 ge sjukvårdsrådgivning och hjälpa dig att hitta rätt vårdkontakt.
Plötslig spädbarnsdöd är ett plötsligt dödsfall hos ett spädbarn där dödsorsaken inte kan fastställas efter en utredning.1 Det är mycket ovanligt i Sverige, där ungefär ett barn av 6 000 dör i plötslig spädbarnsdöd.2
Plötslig spädbarnsdöd är vanligast före sex månaders ålder.2 Det är vanligast vid två till tre månaders ålder. Omkring 80 procent av fallen har inträffat före sex månaders ålder.1
Det är inte klarlagt vad som orsakar plötslig spädbarnsdöd.2
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 13 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Möjliga förklaringar är också att barnet får svårare att andas om ansiktet inte är fritt eller om barnet blir för varmt.2 Dessa omständigheter kan därför vara en del av det händelseförlopp som diskuteras, men de förklarar inte ensamma alla fall.
Forskning har visat att vissa omständigheter är förknippade med högre risk för plötslig spädbarnsdöd:
Magläge under sömn har i undersökningar visats vara den viktigaste riskfaktorn. Risken minskade kraftigt efter att ryggläge under sömn började rekommenderas.
Rökning under graviditeten har varit vanligare bland de fall som drabbats än bland jämförelsegrupper. Risken ökar med antalet cigaretter. Det är svårt att skilja effekten av rökning under graviditeten från effekten av rökning efter graviditeten, eftersom många som röker under graviditeten också fortsätter att röka efteråt.
Både för tidig födsel och att barnet har hämmats i sin tillväxt i livmodern ökar risken. I uppgifter om plötslig spädbarnsdöd ingår också om barnet var fullgånget eller fött för tidigt samt om barnet var tvilling.
Det finns inte heller någon säker förklaring till alla skillnader som har setts mellan olika etniska grupper.
Skillnader mellan etniska grupper har åtminstone delvis kunnat förklaras av skillnader i kända riskfaktorer, till exempel sovläge och rökning.1 Förekomsten har också varierat mellan olika delar av världen, men sådana skillnader betyder inte att en enda ärftlig orsak har fastställts.
Sovmiljön gås igenom, till exempel om det fanns kudde, täcke, gosedjur, babynest eller husdjur i närheten.1 Utredningen omfattar också ansiktets läge och om barnets luftvägar var fria. Uppgifter om annan sovmiljö, till exempel soffa, bilbarnstol eller vagn, kan också ingå i sjukdomshistorien.
Den kroppsliga undersökningen kan omfatta tecken på omsorgssvikt, skador, sjukliga hudförändringar och yttre missbildningar.1 Den kan också omfatta var likfläckar och andra bleka områden på kroppen finns, särskilt runt näsan och munnen.
Provtagningen kan omfatta hjärtpunktion för infektionsdiagnostik, odling och utredning av ämnesomsättningssjukdomar. Den kan även omfatta lumbalpunktion för att undersöka virus och bakterier.1 Andra prover kan tas från urinblåsan, svalget, näsan eller avföringen för att undersöka infektioner.
Utredningen kan omfatta datortomografi av hela kroppen inklusive hjärnan.1 Vilka undersökningar och prover som görs beror på omständigheterna och på vad den samlade utredningen behöver klargöra.
Meningoencefalit är en diagnos som måste övervägas vid plötslig spädbarnsdöd. Sepsis och hjärnhinneinflammation hos nyfödda är möjliga alternativa diagnoser. Lunginflammation, hjärtmuskelinflammation, RSV-infektion och kikhosta är också möjliga alternativa diagnoser.1
Utredningen kan alltså visa att dödsfallet berodde på en infektion, en inflammation eller någon annan sjukdom. När dödsorsaken inte kan fastställas efter sjukdomshistorien, undersökningen av platsen och den rättsmedicinska obduktionen används diagnosen plötslig spädbarnsdöd.
Läkaren skriver dödsbevis. Polisen begär sedan rättsmedicinsk obduktion, och läkaren skriver inte någon obduktionsremiss. Resultatet från den rättsmedicinska undersökningen ska senare förmedlas till familjen. Läkaren ska följa upp provsvaren och kontakta rättsmedicinen om något oväntat framkommer som har betydelse för handläggningen. Familjen kan få hjälp att meddela barnhälsovården om barnets död.1
Familjen kan erbjudas fortsatt stöd av kurator.1 Vården kan också informera om vart föräldrarna kan vända sig om de behöver läkarkontakt, till exempel för sjukskrivning. Det kan finnas behov av stöd eftersom ett barns död kan leda till en psykisk krisreaktion.
Återbesök bör ordnas inom en till tre dagar och/eller efter begravningen.1 Vid återbesöket kan familjen få fortsatt information och möjlighet att prata om det som har hänt. Familjen kan också erbjudas att träffa ambulanspersonalen som transporterade barnet.
Familjen ska få relevant medicinsk information och uppföljning av krisförloppet. Vården ska informera om det rättsmedicinska resultatet.1 Sorgen kan påverka människor på olika sätt, och en del behöver prata mycket och få stöd långt efter förlusten.4
Nikotin är skadligt för barnet och ökar risken för plötslig spädbarnsdöd när barnet är fött.2 Även passiv rökning skadar barnet. Därför bör alla som finns i barnets närhet försöka sluta röka.
Amning minskar risken för plötslig spädbarnsdöd.2 Amma om det är möjligt. Det finns inget krav på att du ska amma för att följa råden om en säkrare sovmiljö.
Att suga på napp kan minska risken för plötslig spädbarnsdöd, även om det inte är klarlagt varför risken minskar.
Barnet kan gärna vara hos dig när du ammar eller matar med flaska. Lägg barnet på rygg i en egen säng när barnet eller du själv ska sova.
För barn som är yngre än tre månader kan risken öka när barnet sover i samma säng som en vuxen. Risken ökar också för att barnets ansikte täcks av en arm eller av sängkläder. Alkohol eller lugnande medel hos den vuxna ökar risken ytterligare för att den vuxna täcker över barnets ansikte eller lägger sig på barnet.2
Det är vanligt att känna oro för att plötslig spädbarnsdöd ska drabba det egna barnet. Om oron blir för stor behöver du inte bära den ensam.
Kontakta barnavårdscentralen, BVC, om du oroar dig mycket för plötslig spädbarnsdöd och känner att oron blir för stor.2 Du kan också få stöd och hjälp med att sluta röka eller snusa via vårdcentral eller barnavårdscentral.
Forskningen utgår från att flera faktorer kan samverka.1 Det antas allmänt att plötslig spädbarnsdöd har flera samverkande orsaker.
De råd som har störst betydelse för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd är att låta barnet sova på rygg, att låta bli att röka och att se till att barnets ansikte är fritt.2
Andra råd som minskar risken är att barnet är lagom varmt och kan röra sig när det sover. Barn under tre månader sover säkrast i egen säng i förälders rum.2