Henoch-Schönleins purpura är en inflammation i små blodkärl som kan påverka huden och inre organ. Hos barn förbättras sjukdomen oftast av sig själv, och behandling kan lindra besvär när de finns.
Henoch-Schönleins purpura är en inflammation i små blodkärl som kan påverka huden och inre organ.1 Tillståndet räknas som en småkärlsvaskulit.2 Det är den vanligaste formen av vaskulit hos barn.
Inflammationen hänger samman med IgA-innehållande immunkomplex och IgA-inlagringar i berörda organ.2 De organ som kan beröras är bland annat huden, mag-tarmkanalens slemhinnor och njurarna. I huden kan förändringarna synas som upphöjda lila eller röda prickar.
Henoch-Schönleins purpura kallas också IgA-vaskulit i medicinska texter. Sjukdomen är en inflammation i små blodkärl i huden och inre kroppsorgan. Hur sjukdomen påverkar kroppen kan därför skilja sig mellan olika personer.
Henoch-Schönleins purpura är vanligast hos barn mellan fyra och tio år.1 Den högsta förekomsten hos barn ses i åldern fyra till sex år.2 Tillståndet kan också förekomma hos ungdomar och vuxna.
Hos vuxna är sjukdomsförloppet ofta allvarligare än hos barn. Njurpåverkan förekommer också oftare hos vuxna än hos barn. Hos vuxna kan sjukdomen i vissa fall leda till bestående nedsättning av njurfunktionen. Hos barn är njurpåverkan ofta utan symtom och övergående. Allvarlig njursjukdom med nefrotiskt syndrom och njursvikt ses framför allt hos vuxna. Sjukdomen förekommer oftare hos män än hos kvinnor.2 Ibland kan Henoch-Schönleins purpura vara svår och pågå i flera månader.3
Fler än 90 procent av barnen blir friska utan läkemedelsbehandling.2 Henoch-Schönleins purpura lämnar vanligtvis inga bestående skador hos barn.1
Återfall är vanliga.2 De kan komma under de närmaste månaderna och kan påverka huden, lederna, mag-tarmkanalens slemhinnor eller njurarna. När flera år har gått är risken att få sjukdomen igen liten.
Hos vuxna kan sjukdomen få ett mer långvarigt förlopp. I 13–20 procent av fallen, främst hos vuxna, utvecklas en långvarig och fortskridande inflammation i njurarnas filter. Den kan leda till långvarig njursvikt i upp till 50 procent av dessa fall.
Henoch-Schönleins purpura börjar ofta i samband med en vanlig förkylning.1 Besvären kan alltså komma efter en infektion i luftvägarna, även om det inte går att säga att förkylningen ensam är orsaken till sjukdomen. En möjlig förklaring är en överkänslighetsreaktion mot virus eller bakterier, till exempel streptokocker.4 Det betyder inte att en viss infektion säkert leder till Henoch-Schönleins purpura. Sjukdomen uppkommer genom en process där immunförsvaret deltar efter infektionen.5 Det finns inte tillräcklig kunskap för att peka ut en enda orsak hos alla som får sjukdomen.1 En systematisk litteraturanalys kunde inte påvisa något samband mellan vaccinationer och insjuknande i Henoch-Schönleins purpura. Därför går det inte att säga att vaccinationer orsakar sjukdomen.2 Årstidsvariationen och kopplingen till luftvägsinfektioner talar för att infektioner kan ha betydelse som möjliga utlösare, men de förklarar inte alla fall.
Det vanligaste symtomet vid Henoch-Schönleins purpura är ett hudutslag med upphöjda lila eller röda prickar. Prickarna kan likna små blåmärken eller små blödningar under huden.3 Utslagen kallas purpura och kan ibland också bestå av mycket små prickar, så kallade petekier.
Utslagen sitter framför allt på benen och skinkorna.2 De syns typiskt på den nedre delen av benen och på områden som vetter utåt. Utslag på bålen eller i ansiktet är ovanliga. Ibland kan du i stället få svullnad i ansiktet, på handryggarna eller på de yttre könsorganen.
Nya utslag kan komma i omgångar under flera månader.2 Därför kan hudförändringarna finnas kvar eller återkomma även efter att de första utslagen har börjat blekna.
Besvären sitter oftast i leder som belastas i benen, särskilt knän och fotleder. Led- och muskelsymtom är vanliga hos barn.2
Barn kan få feber och känna sig sjuka innan utslagen kommer. Besvären börjar ofta några veckor efter en förkylning.
Diagnosen Henoch-Schönleins purpura ställs vanligen genom att läkaren bedömer hur hudutslagen är fördelade på kroppen.2 Det typiska är upphöjda lila eller röda prickar framför allt på benen och skinkorna. Utslagen kan också innehålla petekier, alltså små punktformiga blödningar i huden.
Hos barn kompletteras den kliniska diagnosen främst om det finns tecken på njurpåverkan.2 Hos vuxna kan den kliniska bedömningen behöva kompletteras med en mer detaljerad bedömning av njurarnas funktion och njurvävnad.
Utredningen behöver också utesluta andra orsaker till hudutslagen. Det gäller framför allt låga blodplättar och annan störning i blodets koagulation. Läkaren kan därför undersöka blodets blodplättar och koagulation, och ibland även överväga andra sjukdomar som kan ge liknande utslag. Utredningen kan också behöva skilja Henoch-Schönleins purpura från infektioner med inflammation i blodkärlen, blodsjukdomar, läkemedelsutlöst inflammation i blodkärlen eller andra orsaker till hudutslag.5 Hos vuxna kan den kliniska diagnosen kompletteras med fynd från en undersökning av magsäcken och tarmen samt en detaljerad bedömning av njurfunktion och njurvävnad.2
De flesta barn med Henoch-Schönleins purpura blir bättre av sig själva utan läkemedelsbehandling.2 Behandlingen är därför ofta symtomlindrande och inriktad på att minska smärta och andra besvär. Paracetamol kan användas för smärtlindring.5 Det finns ingen särskild läkemedelsbehandling som behöver ges till alla barn med Henoch-Schönleins purpura. Målet med behandlingen är i stället att lindra besvären när de finns. När sjukdomen inte ger besvär är målet att förhindra att besvären kommer tillbaka. Vid vaskulit beror behandlingen på symtomen, vilken typ av vaskulit det är och hur allvarlig sjukdomen är.1
Nya besvär kan ändå komma under sjukdomsförloppet, och återfall är vanliga. Därför kan uppföljning behövas även när barnet känner sig bättre.
Vid ledvärk används ofta antiinflammatoriska läkemedel av NSAID-typ.2 NSAID är en grupp läkemedel som minskar inflammation och smärta. Sådana läkemedel behöver bedömas av vården, särskilt eftersom njurarna ibland kan påverkas vid Henoch-Schönleins purpura. Vid aktiv blödning ska NSAID inte användas.
Vid okomplicerad Henoch-Schönleins purpura kan du vanligtvis vila hemma tills du mår bättre.3 Vid Henoch-Schönleins purpura behövs oftast ingen annan behandling än smärtstillande läkemedel vid behov.1 Det betyder att vila hemma kan räcka när sjukdomen är okomplicerad och du mår tillräckligt bra för att vara hemma. Sjukdomen brukar bli bättre inom några veckor.3 Försök att anpassa vardagen efter hur du mår och vila när besvären gör att du behöver det.
Henoch-Schönleins purpura smittar inte. Ett barn kan återgå till skola eller förskola när barnet känner sig tillräckligt bra.3 Det finns alltså inget krav på att barnet ska stanna hemma för att skydda andra från smitta.
En vuxen kan återgå till arbetet när hen känner sig redo.3 Om du fortfarande har besvär kan det vara svårt att orka med en vanlig arbetsdag, och då kan du behöva fortsätta vila hemma tills du mår bättre. Det viktiga är att återgången sker när du själv känner att du klarar den.
Om du tror att du har Henoch-Schönleins purpura kan du börja med att kontakta en vårdcentral.1 Det gäller både barn och vuxna som behöver en första medicinsk bedömning. På vårdcentralen kan en läkare bedöma besvären och avgöra om du behöver fortsatt uppföljning eller kontakt med specialist.
Vid misstanke om vaskulit kan du kontakta en vårdcentral. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177.se.1 Där kan du också hitta information om mottagningar och göra vissa vårdärenden.
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning om du är osäker på vart du ska vända dig.1 Sjuksköterskan kan hjälpa till att bedöma symtom och tala om var du kan söka vård. Rådgivningen kan därför vara ett alternativ om du inte vet om vårdcentral, barnmottagning eller annan mottagning passar bäst.
Barn med Henoch-Schönleins purpura ska remitteras till barnläkare för diagnos och uppföljning. Barn som bara har hudutslag kan följas i öppenvård, medan barn med buksmärta eller njurpåverkan ska följas på barnklinik.5
Det betyder att barnet inte smittar andra barn genom att gå i samma skola eller förskola.
Sjukdomen kan börja efter en vanlig förkylning, men själva Henoch-Schönleins purpura smittar inte.1 Det finns därför inget behov av att hålla barnet hemma för att skydda andra från sjukdomen. Hur länge barnet behöver vila beror i stället på hur barnet mår.
Ja, Henoch-Schönleins purpura kan komma tillbaka mer än en gång.3 Vid återfall kan sjukdomen påverka hud, leder, mag-tarmslemhinnor och njurar.2
Återfall är alltså vanligast under den första tiden efter sjukdomen.
Återfall kan ge liknande besvär som första gången, till exempel hudutslag, ledvärk eller magbesvär.2 Därför kan uppföljning behövas även när barnet känner sig bättre.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 11 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Immunologiska mekanismer kan utlösa processen efter en förkylning eller en streptokockinfektion.5 Det betyder att kroppens immunförsvar kan vara inblandat efter en sådan infektion. Den exakta orsaken till vaskulit är inte klarlagd.1
Sjukdomen är vanligare på hösten och vintern.5 Det kan stämma med att luftvägsinfektioner är vanliga under dessa årstider, men det finns ingen säker förklaring till årstidsvariationen.
Det är en skillnad mellan grupper och betyder inte att en viss person kommer att få sjukdomen.
Genetiska studier har pekat ut HLA-DRB1 som en riskfaktor för IgA-nefrit.2 Det visar att ärftliga faktorer kan ha betydelse för risken för njurpåverkan, men uppgiften innebär inte att sjukdomen säkert går i arv från en förälder till ett barn.
Hudutslagen kan ibland innehålla mycket små prickar, så kallade petekier.5 Ibland kan det också bildas sår i huden. Svullnad kan förekomma i ansiktet, på handryggarna eller på de yttre könsorganen. Utslagen sitter mer sällan på bålen eller i ansiktet än på benen och skinkorna.2 Återfall kan också ge liknande symtom från hud, leder, mage eller njurar.
Buksmärta förekommer hos ungefär hälften av barn med Henoch-Schönleins purpura.5 Smärtan kan ibland vara svår. Kräkningar kan bero på blödningar i mag- och tarmslemhinnan.2 Blödningarna kan uppstå när inflammationen skadar slemhinnan i mag-tarmkanalen.
Besvär från magen kan förekomma tillsammans med utslag och ledvärk. Buksmärtan kan vara svår. Hos vuxna kan blödningar i mag-tarmkanalen förekomma. Hos vuxna har även sår som går hål på tarmen beskrivits. Inflammation i bukspottkörteln förekommer också.2
Njurpåverkan kan visa sig som blod i urinen, protein i urinen, högt blodtryck eller minskad njurfunktion.5 Hos barn kan njurpåverkan vara utan symtom, medan den hos vuxna ibland blir allvarlig.2 En del vuxna får en bestående nedsättning av njurarnas funktion. Njurpåverkan kan komma även när barnet inte själv märker några besvär, vilket gör att symtom från urinen inte alltid går att upptäcka utan undersökning. Hos barn finns risk för att en del av tarmen glider in i en annan del, även om det är en ovanlig komplikation. Hos vuxna kan blödningar i mag-tarmkanalen förekomma, och även sår som går hål på tarmen har beskrivits.
Njurpåverkan förekommer i 20–50 procent av fallen och är vanligare hos vuxna än hos barn. Hos barn är njurpåverkan ofta utan symtom och övergående.2 Därför kan ett barn ha njurpåverkan utan att själv känna av den.
Njurpåverkan kan ge blod eller protein i urinen. Den kan också leda till högt blodtryck eller nedsatt njurfunktion.5 Hos vuxna kan njurpåverkan vara allvarlig och leda till en bestående försämring av njurarnas funktion.
Om du har Henoch-Schönleins purpura kan symtomen därför komma från flera delar av kroppen samtidigt. Hudutslag, led- eller muskelsmärta, buksmärta och tecken på njurpåverkan hör till de symtom som kan förekomma.
Vilka undersökningar som behövs beror på dina symtom och på om njurarna verkar vara påverkade. En kroppsundersökning och blodprov ingår i utredningen av vaskulit. Blodproverna kan visa om det finns inflammation i blodet, hur njurarna fungerar och om det finns antikroppar. I vissa fall analyseras också blodets koagulation och ytterligare mått på njurfunktionen, till exempel cystatin C och urea. Ett prov för streptokocker i halsen kan också tas i utredningen.5
Blodprover kan omfatta:4
Urinprov används framför allt för att bedöma om njurarna är påverkade.5 Urinundersökningen kan göras med urinsticka och genom att analysera urinen närmare. Den närmare urinanalysen kan göras med sediment, där urinen undersöks efter att den har fått stå eller centrifugerats.4 Förhållandet mellan albumin och kreatinin kan också mätas i urin som en del av bedömningen av njurarna.5 Den kan bland annat visa blod eller protein i urinen, vilket kan förekomma vid njurpåverkan vid Henoch-Schönleins purpura.
Vid behov kan urinprovet kompletteras med en mätning av förhållandet mellan albumin och kreatinin i urinen. Blodtrycket kan också mätas som en del av bedömningen av njurarna.
En biopsi är ett vävnadsprov. Ett vävnadsprov kan tas från den del av kroppen där du har besvär. En njurbiopsi kan visa IgA-inlagringar i njurvävnaden.4 En njurbiopsi kan bli aktuell om diagnosen är oklar eller om njurpåverkan behöver undersökas närmare.5
En biopsi av hudförändringarna behövs inte för att ställa diagnosen när hudutslagen har ett typiskt utseende. Om diagnosen inte är tydlig kan läkaren ändå överväga en biopsi. Hos barn sker komplettering av den kliniska diagnosen framför allt vid njurpåverkan.
Njurpåverkan kan vara utan symtom hos barn. Därför kan uppföljande urinprov behövas även när barnet inte känner av några besvär från njurarna. Barn utan njurpåverkan när sjukdomen börjar kan behöva lämna urinprov efter 1, 2, 3, 4, 8 och 12 veckor samt efter sex månader.5
Vid dessa kontroller kan urinsticka användas. Även förhållandet mellan albumin och kreatinin i urinen kan kontrolleras. Kontrollerna görs för att upptäcka tecken på njurpåverkan under tiden efter sjukdomsdebuten.
Regelbundna kontroller i 6–12 månader kan omfatta urinprov och blodtrycksmätning. Kontrollerna kan göras hemma, på en mottagning eller på sjukhus. Vid varje kontroll brukar du få lämna ett urinprov och få blodtrycket mätt. Uppföljningen används för att kontrollera hur njurarna fungerar under månaderna efter sjukdomsdebuten.3 Hur uppföljningen planeras beror på om njurarna är påverkade och på vad undersökningarna visar.
Kortison kan övervägas via barnklinik vid svår buksmärta.5 Vid artrit kan ledinjektioner eller en kur med kortison i tablettform användas.4 Vilken behandling som passar beror på hur svåra besvären är och om andra organ är påverkade.
Sjukhusvård kan behövas om njurarna påverkas.3 På sjukhus kan starkare läkemedel, till exempel kortison, ges för att lindra besvären. Behandlingen kan också behöva riktas mot skador som sjukdomen har orsakat; vid svår njurskada kan dialys behövas.
Vid långvarig fortskridande njurinflammation kan högdos kortison användas. Ibland används också cellhämmande läkemedel.4 Vid måttlig till svår njurpåverkan kan ACE-hämmare övervägas via barnklinik.
Njurpåverkan kan vara utan symtom, särskilt hos barn. Därför kan behandling behöva kombineras med uppföljning av njurarna, även om barnet inte har tydliga besvär. Uppföljningen kan omfatta urinprov och blodtrycksmätning. Vid måttlig till svår njurpåverkan kan ACE-hämmare övervägas via barnklinik. Om njurinflammationen fortsätter att utvecklas kan högdos kortison behövas, och ibland används även cellhämmande läkemedel.4 Vid vaskulit som orsakar skador på organ kan särskild behandling behövas för själva organskadan. Dialys kan till exempel behövas om sjukdomen har lett till en svår njurskada. Behandlingen kan också kräva täta kontroller och återkommande blodprover, även när sjukhusvård inte behövs.1
Hud- och tarmsymtom har i de flesta fall en mycket god prognos även utan särskild behandling.2 De flesta barn förbättras spontant. Henoch-Schönleins purpura brukar inte lämna några bestående skador hos barn, men sjukdomen kan ibland vara svår och pågå i flera månader.
Återfall av Henoch-Schönleins purpura är vanliga och kan påverka huden, lederna, mag-tarmslemhinnorna eller njurarna. IgA-njurinflammation kräver behandling och uppföljning. När njurarna är påverkade kan sjukdomen vara mer långdragen, och uppföljning behövs för att följa hur njurarna fungerar. En njurinflammation med IgA-inlagringar behöver både behandling och uppföljning. Vid fortskridande njurinflammation kan sjukdomen leda till långvarig njursvikt, särskilt hos vuxna. Återfall kan påverka flera delar av kroppen, bland annat hud, leder, mag-tarmslemhinnor och njurar. Hos vuxna rekommenderas uppföljning hos specialistläkare i reumatologi under minst två symtomfria år.2
Egenvård handlar främst om vila och om att lindra smärta när det behövs.
Ibuprofen bör inte tas utan att du först har talat med läkare eftersom läkemedlet kan skada njurarna.3 Det är särskilt viktigt att inte själv börja med ibuprofen som smärtlindring utan att först fråga läkare.
Besvären kan komma tillbaka efter att de har minskat. Det är vanligt att få Henoch-Schönleins purpura igen under de närmaste månaderna. När flera år har gått är det liten risk att få tillbaka sjukdomen.1 Ett återfall kan därför visa sig efter en period då du har mått bättre, så fortsätt att vara uppmärksam på nya besvär. Återkommande besvär kan likna dem du hade när sjukdomen började, och återfall kan påverka huden, lederna, mag-tarmslemhinnorna eller njurarna.2 Du bör få medicinsk rådgivning snabbt om symtomen kommer tillbaka.3
Var uppmärksam på nya besvär även om du tidigare har känt dig bättre. Nya utslag kan komma under flera månader.2 Om du får tillbaka symtom behöver vården bedöma vad besvären beror på och om du behöver annan behandling.
Vilka yrkesgrupper du träffar beror på besvären och vilken uppföljning du behöver. En läkare kan bedöma diagnosen och ordna remiss till specialistläkare när det behövs. Vid njurpåverkan kan fortsatt uppföljning behöva ske inom barnklinik för barn eller hos specialist för vuxna.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.1 Det kan göra det möjligt att välja en mottagning som passar geografiskt eller som du redan har kontakt med.
Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1 En remiss kan ordnas av en läkare när fortsatt bedömning hos specialist behövs.
Om du har kontakt med många olika personer inom vården kan du få en fast vårdkontakt. En fast vårdkontakt kan bland annat hjälpa till att samordna din vård.1 Du kan läsa mer om hur du hittar och väljer mottagning på 1177.se.
Hos vuxna har Henoch-Schönleins purpura ofta ett allvarligare förlopp än hos barn. Njurpåverkan är vanligare hos vuxna än hos barn. Hos vuxna kan njurpåverkan leda till en bestående nedsättning av njurarnas funktion.2
Hos barn är njurpåverkan ofta utan symtom och övergående, medan allvarlig njursjukdom framför allt ses hos vuxna. Vuxna med Henoch-Schönleins purpura rekommenderas uppföljning hos specialistläkare i reumatologi under minst två symtomfria år.2 Vid uppföljningen kontrolleras bland annat hur njurarna fungerar.