Soleksem
Kvinna som solar sig.

Soleksem

Soleksem är en typ av röda utslag som dyker upp ibland när vissa personer vistas i solen. Soleksem kliar ofta och kan även svida.

Hitta vårdgivare Hitta vårdgivare

Sök efter vårdgivare som kan hjälpa dig med soleksem på en plats som passar dig.

Snabba fakta om Soleksem

Om soleksem
  • Soleksem är en form av kliande solutslag som vissa drabbas av efter solexponering.
  • Andra vanliga symtom är röd hud, sveda, varm känsla och i vissa fall blåsor.
  • Utslagen brukar uppstå 1–2 dagar efter solning och försvinna efter max en vecka.
Vad är soleksem?

Soleksem är en form av reaktion som kan uppstå på huden vid solexponering, och det visar sig oftast genom röda prickar och blåsor. Läs mer.

Vad är soleksem?

Soleksem uppstår ibland när vissa personer blir solbrända, och det visar sig som röda prickar eller blåsor i huden. Utslagen är inte farliga men kan klia, kännas varma och orsaka allmänt obehag.

Soleksem brukar ibland kallas solallergi, även fast det inte är en allergi. Soleksem är en inflammation i huden som orsakas av solexponering, vilket inte är helt olikt en allergisk reaktion. Rödlätta, ljushyade personer har lättare att få soleksem, men också personer som inte varit i solen på länge. Det är därför vanligt att få soleksem på våren i Sverige, eller vid utlandsresor till varmare breddgrader under vintern.

Hur länge har man soleksem?

Soleksem kan blossa upp den dag du solat eller dröja några dagar. Oftast försvinner utslagen inom max en vecka.

Hur ser soleksem ut?

Typiska symtom för soleksem är:

  • röda prickar
  • kraftig klåda
  • rödflammiga hudpartier
  • blåsor eller knottror
  • att du får symtom först några timmar eller dagar efter solexponering.

Varför får man soleksem?

Solens strålar ger ifrån sig UV-strålning som kan delas in i tre olika grupper – UVA, UVB och UVC. Det är oftast UVA- och UVB-strålar som kan kopplas till solskadad hud. Soleksem tros vara en form av allergisk reaktion av UVA-strålar, men det är inte helt klargjort vad som faktiskt utlöser reaktionen.

Personer som är rödlätta och har ljus hy har lättare att drabbas av soleksem än andra. Även kvinnor brukar få soleksem i större utsträckning än män.

Vad kan man göra åt soleksem?

Det finns flera metoder för att dels förebygga soleksem men också för att lindra pågående utslag. För att motverka uppkomst av soleksem bör du sola försiktigt genom att undvika solen när den är som starkast, och skydda dig med solskyddskräm och täckande kläder när du är utomhus. Det är också bra att gradvis vänja huden vid solen när våren är på ingång.

För pågående värmeutslag hos en vuxen kan det hjälpa att kyla ner huden med våta handdukar, kallt vatten, kylbalsam eller fuktgivande hudkräm. För besvärande klåda kan du även testa receptfria salvor från apoteket eller receptfria tabletter som vanligtvis används vid allergibesvär.

Hur får man bort soleksem?

De flesta som får besvär med soleksem behöver inte söka vård. Utslagen läker och försvinner av sig själva. Om du däremot har svåra soleksem eller får soleksem väldigt ofta är det en god idé att boka en läkarundersökning på din närmaste vårdcentral. Samma sak gäller om du får en svårare brännskada med blåsor. Brännskador som är större än din handflata bör undersökas av läkare.

Starkare krämer kan skrivas ut av läkare om du har stora besvär. För mycket svåra fall finns det även hudkliniker där man genomgår en längre behandling i medicinska solarier med mycket små doser av UV-strålning. Då utsätts huden för UV-strålning som sedan långsamt trappas upp.

Diagnos vid soleksem

Det är oftast lätt att identifiera soleksem själv och behandla besvären på egen hand. Om du däremot får återkommande eller väldigt svåra besvär rekommenderas det att du söker vård för att få en diagnos.

Vem kan hjälpa dig vid perioral dermatit?

Kan soleksem behandlas av nätläkare?

En nätläkare kan i de flesta fall diagnostisera och hjälpa dig med rådgivning om du har besvär med soleksem.

Publicerad:
3 oktober 2023 kl 14:07
Uppdaterad:
12 juli 2024 kl 10:00
Faktagranskad av:

Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.

Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!