Reumatism

Reumatism är ett samlingsbegrepp för ett flertal olika reumatiska sjukdomar, men brukar ofta likställas med ledgångsreumatism, även kallad reumatoid artrit, RA. Reumatiska sjukdomar har gemensamt att de påverkar och ger nedsatt funktion och smärta i leder, skelett, muskler och bindväv. I vissa fall kan reumatism påverka de inre organen. Det finns inget botemedel mot reumatism, men sjukdomsförloppet kan bromsas och i bästa fall hejdas med hjälp av läkemedel.

Reumatiska sjukdomar kan delas in i fyra grupper:

• Inflammatoriska ledsjukdomar – sjukdomar som orsakas av inflammation som främst påverkar lederna.
• Reumatiska systemsjukdomar – sjukdomar som drabbar hela kroppen, både leder och andra organ.
• Degenerativa led- och ryggsjukdomar – sjukdomar som försämrar ryggen och ledernas funktion.
• Rörelseorganens lokala och generella smärttillstånd.

Man kan få reumatism i alla åldrar, men det är vanligast att den uppstår i 60–70-årsåldern. Symtomen på ledgångsreumatism kan variera från person till person och du som är sjuk kan ha bättre eller sämre perioder beroende på hur aktiv sjukdomen är. Vanliga besvär på ledgångsreumatism är:

• trötthet
• en känsla av att kroppen är stel, framförallt på morgonen
• värk och smärta i lederna
• svullna, varma och röda leder
• reumatiska knutor.

Reumatism kan även drabba andra delar av kroppen och du kan få inflammation i bland annat ögon, lungor och blodkärl.

Det finns flera orsaker som kan ligga bakom reumatism. Det är inte helt klarlagt vilka det är, men man vet att reumatism kan vara ärftligt och att det även är större risk att drabbas om du är kvinna.

Vad händer i kroppen vid reumatism?

Kroppen är uppbyggd av ett skelett som binds samman med leder för att vi ska kunna röra oss. Alla leder är omgivna av en ledkapsel. Kroppen har även ett immunförsvar som finns till för att bekämpa okända organismer i kroppen. Vid reumatism reagerar immunförsvaret istället på lederna, vilket orsakar inflammation i ledkapslarna – något som påverkar rörligheten. Om sjukdomen sprider sig kan inflammation även uppstå i bland annat ögonen, lungorna och blodkärlen.

Om du har reumatism är det viktigt att du försöker röra på dig, trots att du har ont. Däremot bör du undvika intensiva aktiviteter som påfrestar lederna i hög utsträckning.

Reumatiska sjukdomar kan utvecklas på så sätt att du får svårt att greppa saker. Därför är det bra att träna händer och fingrar regelbundet. Fötterna bör också skötas om. Bra skor med stöd och ordentligt med utrymme för fötterna kan hjälpa dig att undvika besvär. Även fötterna bör, likt händer och fingrar, tränas regelbundet för att du ska behålla rörligheten.

Om du upplever mycket smärta och stelhet finns hjälpmedel såsom stödskenor och ortos. Ditt hem kan behöva anpassas för att underlätta vardagen. För att finansiera anpassningen finns det bidrag du kan söka via kommunen.

Reumatism ger ökad risk för exempelvis stroke och hjärtinfarkt, vilket innebär att du bör undvika rökning, gå ner i vikt om du lever med övervikt och behandlas mot högt blodtryck och ökad halt av blodfetter om det är aktuellt för dig.

Hälsosam kost är viktigt för alla, oavsett reumatism eller ej. Det finns ingen speciell kost som är bättre att äta eller som du bör undvika vid just reumatism, men att upprätthålla hälsosamma matvanor kan hjälpa dig att minska risken för följdsjukdomar. Då risken för benskörhet är större vid reumatism behöver du se till att få i dig tillräckligt med D-vitamin och kalcium.

Om du diagnostiseras med reumatism behöver du få behandling för att minska symtomen och i bästa fall få bort dem helt. Du kommer bli hänvisad till en reumatologisk mottagning där du tillsammans med ett vårdteam gör en behandlingsplan som är anpassad efter dig. En del sjukhus erbjuder även så kallad reumaskola, där du tillsammans med andra i samma situation blir utbildad i hur sjukdomen fungerar och vad du ska tänka på.

Reumatism ger ofta fysiska besvär, vilka du kan förebygga genom att träna eller vara fysiskt aktiv. Du kan få hjälp av en fysioterapeut med hur du kan lägga upp din träning. Akupunktur och elektrisk nervstimulering, också kallat TENS, kan verka smärtlindrande.

Du kan ta läkemedel mot inflammation och smärta för att lindra symtomen, eller få antireumatiska läkemedel utskrivet i samråd med läkare. Att få kortisontabletter och kortisonsprutor är ett annat sätt att minska svår inflammation under en begränsad tid och även biologiska läkemedel kan förekomma i behandling mot reumatism.

Om lederna har tagit stor skada kan i vissa fall en operation vara nödvändig. Både proteser och steloperationer förekommer som behandlingsmetod mot reumatism, men blir idag allt mer ovanligt då de läkemedel som finns på marknaden brukar fungera effektivt.

Ta kontakt med en vårdcentral om du tror att du har reumatism. Läkaren ställer frågor och undersöker din kropp och dina leder och du behöver lämna blodprover. Lederna brukar också röntgas eller undersökas med magnetkamera och ultraljud. Om det finns en misstanke om reumatism skickas du till en reumatolog som hjälper dig vidare i behandlingen mot sjukdomen.

• Vårdcentral
• Reumatolog

Kan reumatism behandlas av nätläkare?

För att säkerställa en diagnos och få rätt behandling krävs en fysisk undersökning. En nätläkare kan hjälpa dig att bedöma symtom och ge tips och råd.