IBS

IBS är en förkortning av engelskans irritable bowel syndrome, och betyder ungefär lättretbar eller överkänslig tarm. Det kallas också för kolon irritabile och funktionella tarmbesvär.

Men vad är IBS? IBS är en störning i tarmen som gör att mag-tarmkanalen inte kan arbeta och röra sig som den ska. Tarmen är också känsligare för att spännas ut, till exempel av gaser. Dessa störningar kallas för funktionell störning. De allra flesta har IBS under flera år, med olika mycket och olika starka symtom, och det går att lära sig att leva med IBS.

Ofta har personer med IBS även problem med känslig mage, även kallat dyspepsi, som kännetecknas av smärta i övre delen av magen, en känsla av att vara utspänd om magen och att man snabbt blir mätt.

De vanligaste symtomen på IBS är:

• Gaser och ”uppkördhet” i magen.
• Buksmärta som ofta ökar efter måltid men lättar efter att man tömt tarmen.
• Oregelbundna avföringsvanor.
• Förändrad konsistens på avföringen.

Även om det inte finns något botemedel mot IBS finns det många saker du själv kan göra för att påverka sjukdomen i en positiv riktning. Eftersom IBS kan yttra sig på olika sätta hos olika personer kan det vara svårt att ge råd som är gemensamma för alla med sjukdomen. Men det finns ändå vissa saker som kan hjälpa många av de som drabbas:

Kosthållning: kosten är en av de saker som kan ha stor betydelse vid IBS och en av de viktigaste sakerna du själv kan göra är därför att se över din kost och dina kostvanor. Hur man reagerar på olika livsmedel är individuellt och därför måste du pröva dig fram till vad som fungerar för just dig. Ett generellt tips är att ha regelbundna matvanor och att hellre äta små måltider men vid flera tillfällen under dagen. Många mår också bättre av att undvika saker som fet och starkt kryddad mat, laktos och gluten, kaffe och alkohol. Om du röker bör du försöka sluta röka eftersom även det kan påverka din IBS negativt.

Toalettvanor: Det är viktigt att du inte stressar när du är på toaletten och att du går på toaletten regelbundet. Gå därför alltid på toaletten när du behöver och se till att du blir färdig innan du går därifrån.

Stress: De flesta mag-tarmsjukdomar blir värre om du samtidigt utsätts för mycket stress. Därför är det viktigt att du ser över din vardag för att försöka se till att det finns tillräckligt med tid för vila och avkoppling.

Fysisk aktivitet: Även om det ännu inte är bevisat att motion hjälper vid IBS så upplever många att deras symtom blir lindrigare när de är fysiskt aktiva. Fysisk aktivitet har dessutom en positiv inverkan på din hälsa rent generellt och därför är det alltid en god idé att röra på dig så mycket du kan i din vardag.

Orsaken och varför man får IBS är inte helt klarlagt, men följande faktorer tros bidra till sjukdomens uppkomst:

• Förändringar i hur tarmens muskler och nerver fungerar.
• Hur nerverna till och från hjärnan samspelar med tarmen.
• Stress och oro.

Symtomen vid IBS kan vara olika starka och brukar ge mer besvär i vissa perioder. Bland annat tenderar stress eller känslomässig obalans att påverka sjukdomen negativt. Även viss typ av mat som exempelvis svårsmälta kolhydrater och fet eller starkt kryddad mat har setts kunna förvärra symtomen.

För att få diagnosen IBS ska du ha ont i magen och samtidigt besväras av något av följande symtom i mer än tre månader:

• Att smärtan förändras när du bajsar så att du antingen får mer eller mindre ont efteråt.
• Att du har förstoppning eller diarré, eller båda två fast växelvis.
• Att du bajsar oregelbundet.

Symtomen kan ibland vara diffusa och därför ställs ofta diagnosen genom att utesluta andra besvär med liknande symtom.

Vid misstanke om IBS blir du undersökt av en läkare där du även får beskriva dina besvär. Vid undersökningen känner läkaren på din mage och ställer frågor som rör dina symtom. Du får också lämna blodprov och avföringsprov och ibland undersöks även ändtarmen med hjälp av en rektoskopi och/eller tjocktarmen genom en koloskopi. Istället för koloskopi görs ibland en datortomografi, som är en form av röntgen, på tjocktarmen.

Om proverna ser normala ut kan det vara IBS. Om de istället är avvikande kan det vara någon annan åkomma som orsakar problemen.

Även om det pågår intensiv forskning på området finns i dagsläget inget direkt botemedel mot IBS. Behandlingen går istället till stor del ut på att man får diagnosen och symtomen förklarade för sig för att på så vis bättre kunna förstå sjukdomen och anpassa sig efter hur den beter sig. Ofta rekommenderas du också att göra vissa livsstilsförändringar som kan göra att symtomen blir mildare och att du får en mer fungerande vardag.

Kosten har ofta stor betydelse vid IBS och det kan till exempel vara en god idé att träffa en dietist som kan hjälpa dig med råd kring just kost och kostvanor. Samtidigt kan olika psykologiska behandlingar som exempelvis kognitiv beteendeterapi (KBT) och medveten närvaro göra det lättare att leva med IBS.

Det finns även vissa mediciner – såväl receptfria som receptbelagda – som kan mildra specifika symtom såsom smärta, diarré och förstoppning. Dessa kan vid behov förskrivas av din läkare.

Det finns hjälp att få. Om du behöver vård i samband med IBS kan du få hjälp av följande vårdgivare:

• Vårdcentral
• Dietist (kan vara aktuellt vid behandling efter ställd diagnos)

Kan IBS behandlas av nätläkare?

Om du upplever symtom som tyder på IBS kan du vända dig till en nätläkare, som kan göra en första bedömning och hänvisa dig vidare vid behov. För att ställa diagnos behövs en fysisk undersökning av läkare.