Amningsbesvär

Amningsbesvär är ett samlingsnamn för olika problem som kan uppstå i samband med att du ammar. Det kan handla om allt från såriga bröstvårtor till smärta i brösten och mjölkstockning. Att amma är en naturlig process som hjälper ditt nyfödda barn att få i sig näring, antikroppar och närhet, men det är inte alltid en problemfri upplevelse. För en del går amningen smidigt från start, medan andra får kämpa med obehagliga eller smärtsamma besvär under både de första dagarna och längre fram. Vanliga orsaker till amningsbesvär inkluderar felaktig teknik, bristande stöd eller information, hormonella förändringar eller infektion i bröstet. När besvären inte behandlas kan de förvärras och leda till mer allvarliga komplikationer som exempelvis bröstinflammation (mastit).

Att du upplever amningsbesvär innebär inte alltid att du måste sluta amma. Tvärtom kan många besvär förebyggas och behandlas. En viktig grund är att få rätt stöd och information från början, gärna av barnmorska, barnavårdscentral (BVC) eller en amningsmottagning. Det är också bra att känna till tecken på allvarligare komplikationer, så att du söker vård i tid.

I denna artikel får du lära dig mer om vad amningsbesvär är, vanliga orsaker, hur du märker att något inte står rätt till och vilka behandlings- och förebyggande åtgärder du kan ta till.

Bra att veta om amningsbesvär:

• De flesta nyblivna föräldrar upplever någon form av tillfälliga amningsbesvär, och det behöver inte alltid innebära ett avbrott i amningen.
• Mjölkstockning, såriga bröstvårtor och spända bröst är bland de vanligaste bekymren i början av amningsperioden.
• Rätt amningsteknik och tidig rådgivning minskar risken för komplikationer som infektioner och långvarig smärta.

Vanlig fråga: Kan man fortsätta amma trots smärta?

Svar: Ja, det går ofta bra att fortsätta amma trots smärta, förutsatt att orsaken identifieras och åtgärdas, samt att ingen allvarlig infektion hindrar amningen.

Vad är amningsbesvär?

Amningsbesvär är en övergripande term för olika sorters problem i samband med att ge bröstmjölk till ett barn. Det kan röra sig om allt från lindrigt obehag till svåra smärtor som gör att du kanske drar dig för att amma. Ammar du med felaktig teknik, eller har barnet svårt att få ordentligt tag om bröstvårtan, kan det uppstå sår som blir smärtsamma och läker långsamt. Vidare kan mjölkstockning – ett tillstånd där mjölkgångarna täpps till – leda till feber och ömma, hårda partier i bröstet. Om detta inte behandlas finns risk för bröstinflammation (mastit).

Historiskt har amning varit den naturliga metoden att ge spädbarn näring. Samtidigt har kvinnor över generationer ofta fört vidare praktiska tips för att undvika eller lindra amningsbesvär. I modern tid har sjukvården utvecklat mer strukturerad rådgivning och behandling för att hjälpa nyblivna föräldrar att hantera besvär tidigt. Hormonellt är amningen kopplad till ökade halter av hormoner som oxytocin och prolaktin, vilka både påverkar mjölkproduktion och känsla av välbefinnande. Men om du lider av stress, oro eller smärta kan det istället bli svårare för mjölken att rinna till, vilket då understryker hur viktigt det är med en lugn amningsmiljö och goda råd.

Amningsbesvär kan ha flera olika orsaker, och ofta är det en kombination av flera faktorer som leder till problem. Exempel på vanliga orsaker är:

1. Felaktig amningsteknik
   Om barnet inte får ett bra tag om bröstet, eller om du sitter eller ligger på ett sätt som gör amningen obekväm, ökar risken för skav, tryck och sår på bröstvårtorna. Barnets sugteknik är avgörande för att mjölken ska flöda och för att bröstet ska tömmas ordentligt.

2. Mjölkstockning
   Mjölkstockning uppstår när mjölkgångarna blockeras och mjölken inte kan rinna fritt. Det kan hända om du inte tömmer bröstet regelbundet, om barnet suger ojämt eller om ett hårt tryck mot bröstet (exempelvis från en åtsittande behå) klämmer åt mjölkgången. När mjölken stannar för länge kan inflammation utvecklas, vilket orsakar smärta, feber och rodnad.

3. Infektion (mastit)
   I vissa fall kan bakterier ta sig in genom sår på bröstvårtan och orsaka en infektion i bröstet. Detta kallas mastit och leder ofta till kraftig smärta, rodnad, svullnad och ibland även varbildning. Obehandlad mastit kan i sällsynta fall leda till en bröstböld som ibland kräver kirurgisk dränering.

4. Hormonella förändringar
   Under amning förändras din hormonbalans, vilket påverkar både mjölkproduktionen och din kropp överlag. Ibland kan dessa förändringar förvärra redan befintliga besvär eller skapa en miljö där du blir mer mottaglig för infektioner.

5. Stress och sömnbrist
   Nyblivna föräldrar sover ofta dåligt, vilket kan bidra till högre stressnivåer. Stress kan hämma utdrivningsreflexen (när mjölken rinner till) och förvärra små problem som annars hade gått över av sig själv.

6. Barnets förutsättningar
   Om barnet har kort tungband, har svårt att suga ordentligt eller är för tidigt fött, kan problem med amning lättare uppstå. Då ökar risken för sår, eftersom du kan behöva amma mer frekvent och korrigera barnets sugteknik flera gånger.

Hur vet du att de besvär du upplever är kopplade till amningen? Tecknen kan variera beroende på exakt vilken typ av problem du har, men följande är vanliga symptom:

• Ömmande och såriga bröstvårtor: Du kan märka sprickor, rodnad och skorpor på bröstvårtorna som gör ont när barnet suger.
• Hårda eller knöliga partier i bröstet: Detta kan tyda på mjölkstockning. Ibland känns brösten spända, värmeökade och du kan känna dig sjuk eller ha lätt feber.
• Rodnad och feber: Vid en infektion (mastit) blir bröstet ofta rött, svullet och du kan få mer uttalad feber, ibland över 38 grader.
• Skärande smärta vid amning: Smärtan kan ibland stråla ut mot armhålan eller kännas brännande i bröstet.
• Allmän sjukdomskänsla: Trötthet, frossa och värk i kroppen kan uppstå i samband med inflammation eller infektion.
• Varbildning: Om mastiten förvärras kan en böld (abscess) bildas med varansamling. Då kan området kännas extra hårt och intensivt smärtsamt.

I vissa fall märker du kanske inte problemen förrän du får ont i samband med att du låter barnet amma, eller när du känner ökad ömhet mellan amningstillfällena. Det kan vara lätt att avfärda lindriga symptom som tillfälliga, men det är klokt att vara uppmärksam och sätta in åtgärder snabbt. Ju tidigare du identifierar orsaken, desto lättare är det ofta att bli av med besvären.

När ska du söka vård för amningsbesvär?

Många typer av amningsbesvär kan du försöka åtgärda själv med bättre teknik, vila och eventuellt receptfri smärtlindring. Det är dock viktigt att känna till när det är dags att söka professionell hjälp. Här är några riktlinjer:

• Hög feber och stark smärta: Får du feber över 38 grader, värkande knölar i bröstet och känner dig allmänt påverkad, kan det röra sig om en infektion som behöver behandlas.
• Rodnad och svullnad som inte går över: Bestående rodnad eller kraftig svullnad i bröstet, särskilt med intensifierad smärta, bör alltid tas på allvar.
• Spruckna bröstvårtor med infektionstecken: Om bröstvårtan är rejält sprucken, vätskar eller har varbildning, är det klokt att kontakta vården för att se om bakterier fått fäste.
• Ineffektiv amning: Om barnet inte går upp i vikt som förväntat, eller om du känner ihållande smärta vid varje amningstillfälle utan förbättring trots egna åtgärder, kan en barnmorska eller amningsspecialist ge dig individanpassade råd.
• Misstänkt abscess: Om du märker en hård, ömmande knöl som inte förbättras vid tömning av bröstet och där febern kvarstår eller tilltar, kan det handla om en bröstböld som måste bedömas av läkare.

Vid osäkerhet är det alltid bättre att söka rådgivning för tidig bedömning än att vänta för länge.

Behandlingens inriktning beror på vilken typ av besvär du har och hur allvarliga de är. Generellt kan man dela in behandling av amningsbesvär i fyra kategorier: egenvård, stödåtgärder, medicinsk behandling och uppföljande rådgivning.

1. Egenvård
   Egenvård innefattar att du först och främst kontrollerar att amningstekniken är korrekt. Försök placera barnet så att dess mun omfattar både bröstvårtan och en stor del av vårtgården. Då undviker du onödig belastning på spetsen av bröstvårtan. Använd gärna varma kompresser innan amning för att underlätta mjölkflödet och kalla kompresser efteråt för att minska svullnad och smärta. Vid såriga bröstvårtor finns det bröstvårtssalvor och bröstmjölk kan också lindra eftersom den är naturligt läkande.

2. Stödåtgärder
   I stödåtgärder ingår besök hos en barnmorska, amningsmottagning eller BVC-sköterska för att få praktisk vägledning om hur du kan justera amningsställning, hantera överproduktion eller stimulera ett trögt mjölkflöde. Dessa yrkesgrupper kan också hjälpa till att identifiera om barnet har ett särskilt problem, som exempelvis ett kort tungband. I många fall är några timmars rådgivning eller uppföljande träffar tillräckligt för att problemen ska försvinna.

3. Medicinsk behandling
   Vid infektion i bröstet, särskilt mastit, kan antibiotika bli nödvändigt. Du kan behöva penicillin eller annat antibiotikum som är säkert under amning. Receptfri smärtlindring som innehåller paracetamol eller ibuprofen kan även minska smärta och feber. Skulle en abscess (böld) ha utvecklats kan det krävas dränering, ibland under lokalbedövning, och uppföljande kontroll för att försäkra att inflammationen läker ut.

4. Uppföljande rådgivning
   Efter genomförd behandling är det bra att boka uppföljning hos barnavårdscentral eller barnmorska för att få stöd kring fortsatt amning. Då kan du få råd om hur du undviker återfall i mjölkstockning eller upprepade sår på bröstvårtorna. Uppföljning syftar också till att se till att barnet får i sig tillräckligt med näring och går upp i vikt som förväntat.

Det finns flera vårdgivare och instanser som kan hjälpa dig med amningsbesvär:

• Barnmorska: Har ofta god kunskap om amning och hjälper dig direkt under graviditet och i eftervården.
• Barnavårdscentral (BVC): Dit går du regelbundet med ditt barn för viktkontroller, vaccinationer och rådgivning. Sjuksköterskorna på BVC är vanligtvis mycket erfarna när det gäller amningsstöd.
• Amningsmottagning eller amningscentral: I vissa regioner finns särskilda mottagningar där du får fördjupat stöd och hjälp vid mer komplicerade besvär. Här finns ibland specialutbildade sjuksköterskor eller barnmorskor (IBCLC-certifierade laktationsspecialister).
• Sjukgymnast/fysioterapeut: Om det finns misstanke om att spänningar i nacke, axlar eller rygg bidrar till smärta under amningen kan en fysioterapeut ge råd om ergonomi och avslappningsövningar.

Det finns många saker du kan göra på egen hand för att lindra och förebygga amningsbesvär:

1. Se över amningspositionen: En korrekt position för både dig och barnet är ofta nyckeln. Prova olika amningsställningar – liggande, sittande, “tvillinggrepp” – för att se vad som känns bäst.
2. Variera amningsställning och bröst: Börja gärna amma från olika bröst vid olika tillfällen och låt barnet tömma bröstet ordentligt. Detta minskar risken för mjölkstockning.
3. Använd bröstmjölk som salva: Droppa lite egen bröstmjölk på såriga bröstvårtor och låt lufttorka, eftersom bröstmjölk har naturligt läkande egenskaper.
4. Ha rätt kläder: Använd amnings-BH som inte sitter för hårt. Undvik bygelbehå om det skaver mot brösten.
5. Ta hand om dig själv: Försök sova när barnet sover för att minimera sömnbrist. Att få ned stressnivån, dricka tillräckligt med vatten och äta näringsrik mat kan påverka hur väl din kropp hanterar amningen.
6. Prova värme och kyla: En varm dusch eller värmekudde innan amning kan hjälpa mjölken att rinna till, medan kylning efteråt dämpar svullnad och smärta.
7. Egenmassage: Massera försiktigt bröstet i cirkelrörelser, särskilt om du känner hårda partier. Detta kan hjälpa till att lösa upp mjölkstockning.

Hur kan du förebygga amningsbesvär?

Att förebygga amningsbesvär handlar främst om att ha rätt kunskap och förbereda sig inför amningen. Du kan göra följande:

• Delta i föräldrautbildning: Redan under graviditeten kan du be om extra information kring amning och få demonstrationsövningar i hur du håller barnet.
• Planera amningsstunder i lugn miljö: Se till att du har en skön fåtölj, kuddar eller annan ergonomisk stödutrustning. Undvik stressmoment kring själva amningen.
• Ergonomi och rätt grepp: Lär dig hur du hjälper barnet att få ett djupt tag om bröstvårtan, vilket innebär att en stor del av vårtgården är i barnets mun.
• Förebyggande bröstvårtsvård: Använd mjukgörande salva som är godkänd för användning vid amning om du ofta blir torr, samt försök lufta brösten när det är möjligt.
• Håll koll på tecken: Lär dig tidiga signaler på mjölkstockning och sårbildning, så att du kan ingripa innan det hinner bli ett stort problem.
• Stöd från omgivningen: Be gärna din partner eller familj om hjälp med hushållssysslor så att du kan fokusera på att komma tillrätta med amningen i lugn och ro.

• Barnmorskebesök
• Besök hos BVC
• Mjölkstockning: Orsaker och egenvård

1. Går det att amma med mastit?
   Ja, i de flesta fall kan du fortsätta amma även vid mastit. Faktum är att regelbunden tömning av bröstet kan påskynda läkningen, men var lyhörd för ökad smärta och rådfråga läkare vid behov.

2. Hur snabbt kan amningsbesvär uppstå?
   Amningsbesvär kan uppstå redan under de första dagarna efter förlossningen, särskilt om amningstekniken inte sitter från början eller brösten plötsligt blir överfyllda.

3. Kan stress verkligen förvärra amningsbesvär?
   Absolut. Stress kan påverka den hormonella balansen och göra det svårare för mjölken att rinna till, vilket i sin tur kan bidra till stockning och ökad smärta.

4. Vad ska jag göra om barnet inte går upp i vikt som förväntat?
   Kontakta din barnmorska eller BVC för en utvärdering. Det kan röra sig om bristfällig sugteknik eller otillräcklig mjölkmängd. Ibland behövs kompletterande åtgärder, men ofta räcker en förbättrad teknik.

5. Hur vet jag om jag har en bröstböld?
   Om du har kraftig smärta, en ömmande svullnad i bröstet och inte blir bättre av att tömma bröstet regelbundet, samt feber som inte avtar, kan det tyda på en böld. Sök vård för bedömning.

6. Kan amningsnapp hjälpa mot såriga bröstvårtor?
   En amningsnapp av silikon kan i vissa fall avlasta, men den ska användas i samråd med vårdpersonal eftersom den kan påverka mjölkflödet och barnets sugteknik.

7. Finns det risk att amningen tar slut snabbare om jag får stora besvär?
   Inte nödvändigtvis. Med rätt åtgärder och stöd kan du ofta fortsätta amma så länge du önskar, även om du drabbats av svårare amningsbesvär.