Åderbråck kan kännas som “bara ett utseendeproblem” – men ibland signalerar de att benen behöver mer hjälp. Här får du en enkel guide till när du kan avvakta, när du ska boka tid och vad som kan lindra i vardagen.
Ibland märker du mest att venerna syns. Ibland påverkar åderbråck hur benen känns i vardagen. Enligt 1177 kan åderbråck ge besvär som svullnad, eksem och bensår, och då kan du behöva vårdbedömning.
Vill du läsa mer på djupet? Läs vår fördjupning om åderbråck.
Om du känner igen dig i något av det här kan det vara klokt att kontakta vården. NHS inform beskriver att du särskilt bör söka vård om du har besvär som smärta, klåda eller svullnad, eller om du får sår som inte läker.
Här är sju vanliga “boka tid”-lägen:
Du får svullnad i ben eller fot som återkommer eller ökar.
Du får hudbesvär runt området (till exempel eksem eller att huden blir irriterad).
Du får sår på underbenet som inte vill läka.
Du får tydliga smärtor, tyngdkänsla eller att benen “bränner” efter att du stått eller suttit länge.
Du får en hård, öm sträng längs en ven eller en ny, tydlig ömhet i ett område (särskilt om huden känns varm).
Du får blödning från ett åderbråck efter ett litet slag eller rivsår.
Du känner oro, eller att besvären begränsar din vardag (jobb, sömn, motion).
Om du är osäker kan du börja med Läkarbesök Vårdcentral för en första bedömning.
Små vanor kan göra stor skillnad för hur benen känns. 1177 beskriver att fysisk aktivitet, att undvika att vara stilla länge och att lägga benen i högläge kan lindra besvär.
Du kan testa:
Ta korta promenader ofta, särskilt om du sitter mycket.
Lägg upp benen en stund när du vilar.
Pausa stillasittande och stillastående med “mikrorörelse” (till exempel tåhävningar).
Välj kläder och strumpor som inte sitter åt runt benet.
Om du vill få hjälp att komma igång med rörelse som passar dig kan Sjukgymnastik / fysioterapi vara ett stöd.
Stödstrumpor kan kännas ovana i början, men många upplever att benen känns lättare. Enligt 1177 kan elastiska stödstrumpor lindra besvär genom att ge ett jämnt tryck som motverkar svullnad, och det finns även kraftigare kompressionsstrumpor.
Om du vill prova är det bra att få rätt storlek och rätt typ. Vården eller en butik med medicinska hjälpmedel kan hjälpa dig att välja.
Det är långt ifrån alla som får sår. Men det kan vara bra att känna till kopplingen, så att du söker hjälp i tid om huden börjar förändras. Vårdhandboken beskriver att venösa bensår (sår kopplade till venös insufficiens, alltså att blodet har svårare att ta sig tillbaka) är vanliga bland bensår, och att åderbråck ofta hänger ihop med ytlig venös insufficiens.
Om du märker att huden blir skör, missfärgad eller att du får ett sår: vänta inte för länge med att boka bedömning.
Du kan också läsa mer om relaterade besvär som Svullna ben.
Du behöver inte “stå ut” för att besvären inte är dramatiska. Vården kan hjälpa dig att bedöma vad som ligger bakom och vad som passar just din situation. NHS inform beskriver att du vid remiss till specialist ofta får en duplex-ultraljudsundersökning (en typ av ultraljud som tittar på blodflödet) för att bekräfta åderbråck och planera behandling.
Om du vill förstå alternativen i lugn och ro kan du läsa mer på vår fördjupningssida: Åderbråck.
Om åderbråck påverkar din vardag, eller om du har hudbesvär eller sår, kan du ta nästa steg och boka en bedömning.
Vill du boka en tid? Hitta vårdgivare som hjälper med åderbråck.
Det här är generell information – kontakta en läkare för personliga råd.
Sponsrad
Ytliga blodkärl är vener som syns genom huden. Ytliga blodkärl kan döljas eller behandlas med laserstrålning och IPL.
Ådernät är små blodkärl som ligger ytligt på benen och syns genom huden. Ytliga blodkärl som syns kan upplevas störande.