Det är lätt att fastna i väntan när graviditeten inte kommer. Här får du en lugn guide till när du kan söka hjälp, vad som ofta ingår i en fertilitetsutredning och hur du kan förbereda dig inför första besöket.
Du kan söka hjälp om graviditeten inte kommer efter ungefär ett år med oskyddat sex. Det gäller oavsett om du lever i en relation eller försöker på egen hand med vård.
Om du är äldre, särskilt från mitten av 30-årsåldern och uppåt, kan det vara klokt att ta kontakt tidigare. Du behöver inte “vänta ut” ett helt år om du redan känner oro eller om tiden känns viktig för dig.
Du kan också söka tidigare om du har saker som kan påverka chansen, till exempel:
Oregelbunden eller utebliven mens.
Kända gynekologiska besvär.
Tidigare operationer i underlivet.
Tidigare könssjukdom som kan ha påverkat äggledare.
Svårigheter med erektion eller utlösning, eller oro för spermiekvalitet.
Vill du läsa mer om själva tillståndet och vanliga vägar framåt? Läs vår fördjupning om ofrivillig barnlöshet.
När det dröjer är det vanligt att tankarna går i loop. Du kanske analyserar varje symptom, varje cykel och varje test. Det tar energi, och det kan påverka både relationen och sexlusten.
Det kan hjälpa att påminna dig om två saker:
Du gör inte “fel” bara för att det tar tid.
Det finns utredning och behandlingar som kan hjälpa, och du kan få stöd längs vägen.
Om du märker att oro, nedstämdhet eller stress tar över vardagen kan du också ta hjälp för måendet. Du kan till exempel boka tid för samtalsstöd via psykolog eller KBT, parallellt med att du utreder fertiliteten.
En fertilitetsutredning (ibland kallad infertilitetsutredning) syftar till att förstå varför det inte blivit en graviditet ännu. Ibland hittar vården en tydlig förklaring. Ibland gör den inte det. Oavsett kan utredningen ge en plan framåt.
Det här kan ofta ingå:
Samtal om hälsa, menscykel, graviditeter, sjukdomar och läkemedel.
Gynekologisk undersökning och ultraljud (tittar på livmoder och äggstockar).
Blodprover (till exempel hormonprover).
Bedömning av ägglossning.
Spermaprov.
I vissa fall undersökning av äggledare.
Tidsåtgången varierar. Ibland går det snabbt, ibland tar det några månader. Du kan ofta få hjälp via gynekolog eller en fertilitetsmottagning, och ibland startar du via vårdcentral.
Du behöver inte komma “perfekt förberedd”. Men några enkla saker kan göra besöket mer effektivt och mindre stressigt.
Skriv ner när ni började försöka och hur ofta ni haft oskyddat sex.
Notera ungefärliga cykellängder och om mensen är regelbunden.
Ta med en lista på läkemedel och kosttillskott.
Fundera på om du haft infektioner, operationer eller kända diagnoser som kan vara relevanta.
Skriv ner dina frågor i mobilen, så du slipper komma på dem i efterhand.
Om du lever med en partner: försök att se utredningen som ett gemensamt projekt. Det minskar lätt skuldkänslor och missförstånd.
Det finns många råd på nätet. En del hjälper, andra skapar mest press.
Här är några tankefällor som ofta dyker upp:
“Det är alltid kvinnans kropp som är problemet.” Utredningen brukar omfatta båda.
“Om vi bara slappnar av så händer det.” Stress kan påverka måendet, men du förtjänar vård även om du är stressad.
“Vi måste vänta exakt ett år, annars tar ingen oss på allvar.” Du kan söka tidigare om du har skäl eller om tiden känns knapp.
“Utredning betyder automatiskt IVF.” Utredning kan leda till flera olika vägar, och ibland räcker enklare insatser.
Efter utredningen kan vården föreslå olika alternativ. Det kan handla om allt från att stötta ägglossning till insemination eller IVF (provrörsbefruktning). Ibland föreslår vården också operation.
Det är vanligt att känna både hopp och trötthet samtidigt. Behandling kan innebära väntan, planering och en del kroppsliga biverkningar. Du kan också behöva ta ställning till frågor som känns stora, till exempel om donerade könsceller kan bli aktuellt.
Om donerade ägg eller spermier blir en del av planen kan kliniken göra en särskild prövning. Den tar hänsyn till medicinska, psykologiska och sociala faktorer. Det kan kännas ovant, men syftet är att skapa trygghet för barnet och för dig som blivande förälder.
Vill du ta nästa steg och hitta rätt mottagning? Du kan jämföra alternativ och boka via fertilitetsutredning.
De flesta får inga allvarliga komplikationer. Men vissa symtom behöver snabb bedömning.
Sök vård akut om du upplever:
Svår andnöd.
Bröstsmärta eller smärta högt upp i ryggen.
Kraftig buksmärta, särskilt ensidig, eller om du svimmar/känner dig nära att svimma.
Kraftig blödning.
Snabbt tilltagande svullnad, uttorkningskänsla eller att du kissar mycket mindre än vanligt.
Om du är osäker: kontakta din mottagning, 1177 eller akutmottagning beroende på hur du mår.
Om du vill komma vidare utan att göra allt på en gång kan du välja en av de här startpunkterna:
Boka ett första samtal hos gynekolog om du vill utreda direkt.
Starta via vårdcentral om du vill få hjälp att hitta rätt remissväg i din region.
Boka fertilitetsutredning om du vill jämföra mottagningar och se tider.
Det viktigaste är att du slipper bära allt själv i tystnad. När du tar kontakt får du ofta både en plan och någon som följer upp.
Det här är generell hälsoinformation baserad på granskade medicinska källor. Innehållet ersätter inte medicinsk rådgivning — kontakta en läkare för bedömning av just din situation.
1177 – Ofrivillig barnlöshet — När du kan söka vård, vanliga vårdvägar, översikt av utredning och behandlingsalternativ samt väntetider/högkostnadsskydd.
Socialstyrelsen – Assisterad befruktning med donerade könsceller — Vad en särskild prövning kan omfatta vid behandling med donerade könsceller (medicinska, psykologiska och sociala förhållanden).
NHS – IVF: Getting started — Exempel på risker/komplikationer vid IVF och vilka symtom som kan kräva snabb eller akut vård (t.ex. svår smärta, andnöd, bröstsmärta).
Sponsrad
När du inte lyckas bli gravid trots upprepade befruktningsförsök i mer än ett års tid kallas det för ofrivillig barnlöshet.
Äggdonation är ett sätt att ge bort dina ägg till någon som inte kan bli gravid med sina egna ägg. Det kan vara en del av en IVF-behandling.