En fertilitetsutredning, som också kallas barnlöshetsutredning, innebär att personer som inte lyckas få till en graviditet undersöks och lämnar prover för att försöka hitta en orsak. Utredningen kan ge information om vilken behandling som kan hjälpa och tar vanligtvis några månader.
Om du och din partner inte lyckas få till en graviditet kan ni få hjälp att ta reda på orsaken. Ni blir undersökta och får lämna prover. Det kallas att göra en fertilitetsutredning. En fertilitetsutredning kallas också för barnlöshetsutredning.1
Utredningen kan också ge information om vilken behandling som kan hjälpa just er.1 Vilken behandling som kan passa beror på vad som kommer fram under utredningen. Fertilitetsutredningen är alltså både till för att försöka hitta en orsak och för att ge underlag inför fortsatt behandling.
En fertilitetsutredning tar vanligtvis några månader, men det kan skilja sig åt mellan mottagningar.1 Grundutredningen bör i de flesta fall kunna bli klar inom ett par månader.2 Tidsförloppet kan därför variera beroende på var utredningen görs.
Den här informationen gäller fertilitetsutredning vid ofrivillig barnlöshet.1 Med ofrivillig barnlöshet menas att graviditet inte har uppstått trots att du eller ni har försökt bli gravida under en längre tid. Artikeln handlar om fertilitetsutredning i den situationen.
Om du vill försöka bli gravid med donerade ägg eller spermier behöver du en annan utredning. Utredningen inför graviditet med donerade ägg eller spermier är därför inte samma utredning som den som beskrivs här.1
Informationen gäller den fertilitetsutredning som erbjuds inom regionen. Reglerna för vem som får en utredning kan variera mellan regioner och mottagningar. Det kan också skilja sig åt om du söker vård privat eller via en region.1
Läs mer i avsnitten om hur fertilitetsutredningen går till, förberedelser, resultat och behandling.
Målet med en fertilitetsutredning är att ställa diagnos och bedöma möjligheten till graviditet både utan och med behandling.2
Vilket alternativ som passar beror på resultatet av utredningen och den bedömda möjligheten till graviditet.
Utredningen kan också visa vilken behandling som kan hjälpa just er.1 Det kan till exempel handla om stimulerad ägglossning, insemination eller IVF, provrörsbefruktning. Ibland kan det behövas flera olika behandlingar.
Det kan finnas flera orsaker till att en graviditet inte uppstår. Oregelbunden eller utebliven ägglossning kan vara en orsak.3 Ägglossningen kan till exempel utebli vid PCOS.
Problem med spermier kan också påverka möjligheten till graviditet. Spermierna kan röra sig för långsamt, vara för få eller saknas helt i sädesvätskan.3
Vilka prover och tester som ingår i en fertilitetsutredning kan skilja sig mellan olika mottagningar.1 Det kan därför vara bra att fråga mottagningen vilka förberedelser som gäller för just ditt besök.
Om du eller din partner röker eller snusar rekommenderas det att ni slutar med det minst tre månader före utredningen. Du kan få hjälp att sluta röka om du behöver det.1
Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel av typen NSAID kan tillfälligt påverka ägglossningen. Om du regelbundet tar sådana läkemedel och samtidigt försöker bli gravid bör du prata med en läkare. Prata också med en läkare om du har en kronisk sjukdom och behandlas med läkemedel.3
Inför ett spermaprov behöver du ha utlösning en till fyra dagar innan du ska lämna provet. Därefter ska du inte ha någon mer utlösning förrän du ska lämna provet. Du ska inte använda kondom eller glidmedel under dagarna före provet, eftersom de kan innehålla spermiedödande medel.4
En fertilitetsutredning omfattar båda personerna i ett par och anpassas efter situationen.2 Utredningen börjar vanligtvis med ett samtal, olika prover och undersökningar. Vilka prover och tester som behövs kan skilja sig mellan mottagningar.1
Även frågor om psykisk hälsa, alkohol, tobak och andra delar av hälsan kan ingå. För den som vill bli gravid kan vården kontrollera blodtrycket och ta prov på sköldkörtelhormoner.2 Sådana värden kan vara av betydelse även om de inte ger några symtom.
Proverna tas för att undersöka om det finns tecken på dessa smittämnen.
Ägglossningen kan undersökas på flera sätt. Du kan följa den hemma genom att kissa på urinbaserade LH-stickor.1 Stickorna reagerar på den ökning av LH som brukar komma före ägglossningen.
Spolning av äggledarna brukar gå snabbt, men själva undersökningen kan kännas obehaglig. Det kan spänna lite när vätskan spolas in i äggledarna. En del tycker att det känns ungefär som mensvärk. Du kan få smärtstillande tabletter om du vill.1
Obehaget kan alltså komma när vätskan förs in genom katetern och undersökningen görs med ultraljud. Berätta gärna för vårdpersonalen om du är orolig eller om du brukar få mycket ont vid mens, så kan du få information om hur undersökningen går till.
Olika metoder kan användas för att undersöka livmodern och äggledarna. Ett röntgenbaserat test av livmoder och äggledare kallas hysterosalpingografi. Vid undersökningen förs kontrastvätska in i livmodern och äggledarna, och röntgenbilder tas för att se hur de ser ut.
Laparoskopi används inte som rutinutredning överallt, utan kan göras när det finns misstanke om sjukdom eller förändringar i bäckenet. Eftersom undersökningen är invasiv bedöms behovet av den utifrån din situation.
Efter ett röntgenbaserat test av livmoder och äggledare kan mindre vaginal blödning förekomma under en eller två dagar.
När proverna och testerna är klara får du och din partner komma på ett gemensamt läkarbesök. Då får ni svar på vad blodproven och spermaproven visar.1
Ni får också träffa läkaren för att prata om resultatet av fertilitetsutredningen och vad som blir nästa steg.1
Ett provsvar behöver tolkas tillsammans med övriga undersökningar och med er situation. Ett enskilt värde ger inte alltid ett säkert svar på möjligheten att få barn.
Om du är ofrivilligt barnlös kan du kontakta en vårdcentral, en gynekologisk mottagning, en kvinnoklinik eller en fertilitetsmottagning. Vänta tills det blir vardag, om det är helg.3 Fertilitetsutredningar kan göras inom regionen eller privat, men det kan skilja sig åt mellan mottagningar vad som erbjuds och vem som får en utredning.1
En gynekolog kan undersöka äggstockarna och livmodern med ultraljud. En läkare kan också undersöka könsorganen och testiklarna; en sådan undersökning kallas andrologisk utredning. Vid behov kan läkaren bland annat undersöka testiklarna med ultraljud.1
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.3 Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs remiss till den öppna specialiserade vården.4
En fertilitetsutredning är en utredning för dig och din partner om ni inte lyckas få till en graviditet. Ni blir undersökta och får lämna prover för att försöka ta reda på orsaken. Det kallas att göra en fertilitetsutredning. Utredningen kan också ge information om vilken behandling som kan hjälpa just er.1
Utredningen börjar med att ni får lämna olika prover och göra tester. Vilka tester och prover som ingår kan skilja sig åt mellan olika mottagningar.1 När proverna och testerna är klara får ni komma på ett gemensamt läkarbesök och prata om resultatet och nästa steg.
En fertilitetsutredning tar vanligtvis några månader, men det kan skilja sig åt mellan mottagningar.1 Tidsåtgången påverkas bland annat av vilka prover och tester som behövs och hur mottagningen planerar utredningen. Grundutredningen bör i de flesta fall kunna bli klar inom ett par månader.
Ibland behöver du lämna mer än ett spermaprov, och vissa undersökningar görs vid en viss tid i menscykeln. Därför kan tiden från det första besöket till läkarbesöket med resultat variera. Du får prata med läkaren om vad som är nästa steg när utredningen är klar.
Det vanligaste är att du lämnar spermaprovet på mottagningen efter onani.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 6 källor · Senast granskad: 21 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Ibland finns flera olika orsaker samtidigt. Ibland visar undersökningarna och proverna inte något tydligt problem, och då går det inte att hitta någon tydlig förklaring till barnlösheten.3
Sök vård när ni har försökt bli gravida och haft regelbundna samlag vid ägglossning i minst ett år.3
Sök vård tidigare om du vet att det kan vara svårt att bli gravid utan hjälp.3 Det gäller till exempel om:
Det är bra att söka vård tidigare i dessa situationer eftersom de kan påverka möjligheten att bli gravid. Du kan läsa mer om hur en fertilitetsutredning går till i avsnittet om undersökningar och prover.
Utredningen kan behöva planeras efter menscykeln. Vid regelbunden mens lämnas vissa blodprov en vecka innan mensen och andra under de första tre eller fyra dagarna efter mens. Om du inte har regelbunden mens kan du lämna blodprov när som helst.1
Ett vaginalt ultraljud kan användas för att undersöka äggstockarna och bedöma äggreserven.5 Ultraljudet kan också visa hur livmodern och äggstockarna ser ut.
AMH kan analyseras som ett komplement till ultraljudet när äggreserven ska bedömas inför assisterad befruktning.5 AMH är ett hormon som bildas i små folliklar i äggstockarna. Äggreserven kan inte mätas exakt, utan skattas med hjälp av sådana undersökningar.
Ett spermaprov används för att undersöka sädesvätskan. Provet visar bland annat hur många spermier som finns och hur de rör sig.4
Spermaprovet lämnas vanligtvis efter utlösning genom onani. Du får en provburk från mottagningen. Det är viktigt att få med hela utlösningen i burken, även om du tycker att det kommer mycket eller lite.4
I vissa fall behöver du lämna mer än ett spermaprov, eftersom resultatet kan variera mellan olika prov. Om spermaprovet är avvikande kan ett nytt prov behövas för att kontrollera resultatet.2
En andrologisk utredning är en undersökning av den manliga fertiliteten. Den kan omfatta en kroppslig undersökning av könsorganen, blodprov och ultraljud av testiklarna.1 Vid en sådan undersökning bedöms bland annat testiklarnas storlek och hur de känns.
Ett gynekologiskt ultraljud används för att undersöka livmodern och äggstockarna.1 Vid ett vaginalt ultraljud förs ultraljudsgivaren in i den yttersta delen av slidan. Undersökningen kan användas för att bedöma livmoderns insida, livmoderns muskelvägg och äggstockarna.
Ibland undersöks också om äggledarna är öppna och kan släppa igenom ett ägg.1 Det görs med spolning av äggledarna, som också kan kallas kontrastundersökning. Under undersökningen spolas vätska in i livmodern samtidigt som ultraljud används för att se om vätskan passerar genom äggledarna.
Först gör läkaren en gynekologisk undersökning. Därefter förs en kateter in i livmoderhalsen. Genom katetern spolas en liten mängd vätska in, och en ultraljudsgivare förs in i slidan.1 På så sätt kan läkaren se hur vätskan rinner genom äggledarna och hur livmoderns insida ser ut.
Spolningen av äggledarna tar ungefär fem minuter och görs vanligtvis en vecka efter mensen.1 När undersökningen är klar tas katetern och ultraljudsgivaren bort.
Det kan spänna lite när vätskan spolas in i äggledarna. En del tycker att det känns ungefär som mensvärk.1
Ett vaginalt ultraljud kan kännas ovant, men brukar inte göra ont.6 Berätta för vårdpersonalen om du känner obehag under undersökningen, så kan de beskriva nästa steg och hjälpa dig att känna dig tryggare.
Ett röntgenbaserat test av livmoder och äggledare använder en liten mängd strålning.7 Strålningen används för att ta bilder av livmodern och äggledarna. Vilken undersökning som passar dig beror på vilka tester som behövs i din fertilitetsutredning.
Ett spermaprov visar bland annat hur många spermier som finns och hur de rör sig. Resultaten från spermaprovet kan ändå inte alltid förutsäga en mans möjlighet att få barn. Vid ett avvikande resultat kan ytterligare undersökning behövas innan läkaren bedömer vad resultatet betyder för behandling.
Mätningar av äggreserven, till exempel AMH och räkning av antrala folliklar, används främst för att bedöma hur äggstockarna kan svara på behandling. De kan däremot inte ensamma avgöra om du kan bli gravid. En person kan bli gravid och få barn även om mätningarna tyder på nedsatt äggreserv.
Inte heller ett normalt fynd från en undersökning betyder att alla möjliga orsaker till fertilitetsproblem är uteslutna. Bedömningen görs därför utifrån helheten, där läkaren väger samman provsvar, undersökningsfynd och era önskemål.
Att ingen orsak hittas kallas oförklarad barnlöshet.3 Det betyder att undersökningar och prover inte har visat något tydligt problem, även om graviditet inte har uppstått.
Ett sådant resultat betyder inte att det saknas möjliga nästa steg. Läkaren bedömer i stället tillsammans med er om det är rimligt att fortsätta försöka utan behandling eller om behandling kan öka möjligheten till graviditet.
Vilken behandling som passar beror på orsaken till barnlösheten.3 Även andra omständigheter vägs in när läkaren planerar nästa steg.
Vid stimulerad ägglossning får äggstockarna hjälp att få ägg att mogna och lossna. Behandlingen kan ges med tabletter eller sprutor.
Vid insemination förs spermier in i livmodern med en tunn plastslang. Befruktningen sker sedan inne i kroppen.
Vid IVF tas ägg ut och befruktas utanför kroppen. Det befruktade ägget kallas embryo och förs senare in i livmodern.
Läkaren kan föreslå behandling direkt när utredningen visar att behandling kan öka möjligheten till graviditet. I andra fall kan ni få fortsätta försöka utan behandling under en bestämd tid. Vilket alternativ som blir aktuellt beror på resultatet av fertilitetsutredningen och på vad ni kommer fram till tillsammans med läkaren.
När du väljer mottagning kan du kontrollera vilken region mottagningen tillhör och vilka regler som gäller där. Välj region på 1177.se för att få regional information. Det kan skilja sig åt om du söker vård privat eller via en region.1
Det är viktigt att du får med hela utlösningen i burken, oavsett om du tycker att det kommer mycket eller lite.4 Om du tar provet hemma behöver du transportera sperman till mottagningen inom ungefär en timme. Provet ska då hållas kroppsvärmt.
Inför provet ska du följa mottagningens instruktioner om när du senast ska ha haft utlösning. Du ska inte använda kondom eller glidmedel under dagarna före provet, eftersom de kan innehålla spermiedödande medel.
Nej, ett spermaprov kan inte alltid förutsäga en mans förmåga att få barn.8 Provet ger information om bland annat hur många spermier det finns och hur de rör sig, men resultatet behöver tolkas tillsammans med annan information i fertilitetsutredningen.
Även män med nedsatt sädeskvalitet kan ibland få till en spontan graviditet.9 Ett avvikande resultat betyder därför inte automatiskt att en graviditet är omöjlig. Vid ett avvikande spermaprov kan ett nytt prov behövas, eftersom resultaten kan variera.