Vill du göra ett nyårslöfte som håller längre än januari? Här får du ett enkelt sätt att välja ett värderingsstyrt löfte, bryta ner det i små steg och göra plats för livet som det faktiskt ser ut. Du får också veta när det kan vara klokt att ta hjälp.
Du har säkert varit där. Du vill förändra något, du känner dig peppad, och sen kommer en vanlig tisdag.
Det som ofta fäller nyårslöften är inte brist på vilja. Det är att löftet krockar med stress, sömnbrist, jobb, relationer och allt som händer samtidigt.
Om du märker att du sätter ett löfte som kräver “perfekta dagar”, då blir det skört. Du behöver ett löfte som fungerar även när du har en dålig vecka.
Vill du läsa mer om hur stress kan påverka motivation, ork och återhämtning? Då kan du börja här: stress.
Ett löfte håller lättare när det hänger ihop med något som känns viktigt på riktigt. Inte bara något som låter duktigt.
Testa att ställa tre frågor till dig själv:
Vad vill du få mer av i livet, på sikt?
Vad saknar du i vardagen just nu?
Om ingen annan fick veta, vad skulle du ändå vilja välja?
När du hittar ditt “varför” blir löftet mer som en riktning än ett prov du ska klara.
Många löften fastnar i förbud. “Sluta scrolla.” “Sluta småäta.” “Sluta stressa.” Problemet är att hjärnan då ofta bara hör vad du inte får göra.
Gör löftet till ett närmandemål (ett mål som handlar om vad du vill göra mer av). Det blir tydligare och snällare.
Exempel:
Istället för “sluta röka” → “ta en 5-minuters promenad när suget kommer”.
Istället för “sluta stressa” → “ta två mikropauser per dag”.
Istället för “träna mer” → “röra mig 15 minuter efter lunch på tisdagar och torsdagar”.
Om du vill ha en enkel tumregel: välj ett beteende du kan göra även när du har låg energi.
Det är inte ett misslyckande att du tappar det ibland. Det är en del av förändring.
Det som hjälper är att du bestämmer i förväg vad du gör när du:
blir sjuk
får en stressig period
tappar motivationen
missar en vecka
Här är en enkel plan som brukar fungera:
Sänk nivån i 7 dagar istället för att sluta helt.
Behåll bara “minsta versionen” av löftet.
Starta om på nästa planerade tillfälle, inte “på måndag”.
Minsta versionen kan vara löjligt liten. Det är poängen. Du håller riktningen levande.
Skriv ditt löfte som en mening du kan göra: “Jag gör X, på Y dag, i Z minuter.”
Koppla löftet till en vana du redan har: efter tandborstning, efter lunch, när du stänger datorn.
Gör det synligt: en lapp, en påminnelse, eller en markering i kalendern.
Fira att du gör det, inte att du gör det perfekt: kryssa i, säg “bra jobbat”, gå vidare.
Följ upp en gång i veckan: “Vad funkade?” och “Vad behöver bli enklare?”
Om du vill kan du också välja ett “vän-löfte”. Det kan vara lättare att hålla något som handlar om relationer, vila eller glädje än prestation.
Ibland känns nyårslöften som “jag måste skärpa mig”. Men bakom kan det finnas stress, oro, nedstämdhet eller sömnproblem.
Tecken på att du kan behöva mer stöd än ett nytt upplägg:
Du känner dig ofta spänd eller på helspänn.
Du har svårt att varva ner, även när du vill.
Du tappar lust och energi under längre perioder.
Du fastnar i självkritik när du inte orkar.
Du kan fortfarande jobba med små steg. Men du behöver också ta hand om grunden.
Om du vill läsa mer om när stress blir för mycket kan du börja här: stress. Om du känner igen mycket oro kan du också läsa om ångest och om sömnen strular: sömnproblem.
Du behöver inte vänta tills allt kraschar för att prata med någon. Många får bra hjälp av samtalsstöd eller psykologisk behandling, särskilt när stress och mående påverkar vardagen.
Du kan till exempel börja med att boka ett första samtal och få en bedömning av vad som passar dig.
Hitta och boka tid hos psykolog.
Om du vill ha en medicinsk bedömning av stress, sömn eller kroppsliga symtom kan du också börja på en vårdcentral.
Sök vård akut om du får bröstsmärta, svår andnöd, plötslig svaghet/domning i ansikte/arm/ben, eller om du får självmordstankar och känner att du inte är trygg med dig själv.
Det här är generell hälsoinformation baserad på granskade medicinska källor. Innehållet ersätter inte medicinsk rådgivning — kontakta en läkare för bedömning av just din situation.
1177 – Stöd för stress och återhämtning med AntiStress-appen — Exempel på konkreta verktyg för stress och återhämtning (andning, avslappning, självskattning) och att stöd kan finnas digitalt.
Mind – Mindfulness mot depression och ångest — Praktiska, vardagsnära övningar (korta stunder, hinder som rastlöshet) och ett vänligt förhållningssätt när det känns svårt.
NHS – Self-help therapies — Att självhjälpsupplägg kan vara ett första steg vid stress/oro och att du kan ta nästa steg och söka mer stöd om du inte mår bättre.
Spelberoende kan påverka arbete, fritid och familj. Men det går att förändra, och det finns bra hjälp att få.
Psykodynamisk terapi är ett gemensamt namn för terapeutiska behandlingar som ökar förståelse för dig själv och dina relationer.