Vinterkräksjuka hemma: så minskar du smittan i familjen
När vinterkräksjukan kommer in i hemmet går det ofta fort. Här får du enkla rutiner som minskar smittan i familjen, och tydliga råd om när du kan gå tillbaka till jobb, skola och förskola.
När vinterkräksjukan kommer in i hemmet går det ofta fort. Här får du enkla rutiner som minskar smittan i familjen, och tydliga råd om när du kan gå tillbaka till jobb, skola och förskola.
När vinterkräksjukan (ofta norovirus/calicivirus) väl finns hemma vill du helst stoppa den direkt. Det går inte alltid att undvika smitta helt. Men du kan ofta minska risken rejält med några tydliga rutiner.
Vill du läsa mer om sjukdomen och vanliga frågor? Läs vår fördjupning om vinterkräksjuka.
Du kan gärna använda handsprit som ett extra steg. Men vid vinterkräksjuka behöver du prioritera handtvätt med tvål och vatten.
Det beror på att viruset kan vara svårt att få bort med alkoholbaserad handsprit. Handtvätt hjälper dig både att lösa upp smuts och skölja bort virus från händerna.
Om du vill göra det enkelt i vardagen:
Ställ flytande tvål vid alla handfat som används.
Lägg fram pappershanddukar eller ge alla en egen handduk.
Påminn barn (och vuxna) om att tvätta händerna direkt när du kommer hem.
Du behöver inte tvätta händerna “hela tiden”. Sikta på de tillfällen som oftast sprider smitta i hemmet.
Fokusera extra på handtvätt:
Efter toalettbesök och blöjbyten.
Innan du lagar mat eller äter.
Efter att du hjälpt någon som är sjuk.
Efter att du torkat upp kräkning eller diarré (även om du haft handskar).
Ett tips som brukar funka i familjer: gör handtvätt till en “station” när någon är sjuk. Tvål, pappershandduk och en papperskorg nära till hands minskar slarv.
När du har lite ork vill du lägga energin där den gör mest nytta. Virus kan finnas på ytor och spridas via händerna.
Börja med “högtrafikytor” i hemmet:
Toalett, spolknapp och handfat.
Kranar, dörrhandtag och lampknappar.
Mobiltelefoner, fjärrkontroller och tangentbord.
Köksbänkar och kylskåpshandtag.
Om någon har kräkts eller haft diarré utanför toaletten: städa direkt om du kan. Använd gärna engångshandskar. Tvätta händerna noga efteråt, även om du haft handskar.
När någon är magsjuk kan textilier bli en smittväg. Därför gör du klokt i att minska delning.
Gör så här hemma:
Låt den som är sjuk ha en egen handduk (eller använd pappershanddukar).
Byt handdukar oftare än vanligt.
Undvik att dela tandkrämstub om ni brukar nudda den med borsten.
Ha gärna en egen “sjuk-toalett” om ni har två badrum.
Om du har barn: hjälp dem att tvätta händerna direkt efter toaletten. Det gör ofta större skillnad än extra städning.
Det här skapar ofta mest stress. Du vill tillbaka, men du vill inte smitta andra.
Som tumregel behöver du vara helt återställd och fri från kräkningar och diarré en tid innan du går tillbaka. Rekommendationer kan skilja sig mellan jobb, skola och förskola.
Det här brukar gälla:
Vuxna och skolbarn: ofta minst ett dygn efter senaste kräkning/diarré.
Förskolebarn: ofta minst 48 timmar efter senaste kräkning/diarré, och att barnet äter som vanligt.
Om du jobbar med mat eller vård kan arbetsplatsen ha striktare regler. Fråga din chef eller företagshälsovård om du är osäker.
När du har vinterkräksjuka kan virus finnas på händerna efter toalettbesök. Då kan du råka föra över smitta till mat, bestick och ytor.
Försök därför att:
Låta någon annan laga mat under tiden du har symtom.
Undvika att göra mat som andra ska äta kall.
Vara extra noggrann med handtvätt före och efter att du rör något i köket.
Om du bor ensam: håll det enkelt med mat som kräver lite hantering, och fokusera på vätska.
Ofta behöver du inte stanna hemma bara för att någon annan i hushållet är sjuk. Men du behöver ha koll på tidiga tecken hos dig själv, och du behöver skärpa hygienen.
Gör det lätt för dig:
Tvätta händerna direkt efter nära kontakt.
Undvik att dela glas, bestick och handdukar.
Gå hem direkt om du får symtom.
Om det finns många sjuka på en förskola kan förskolan ibland be friska syskon att stanna hemma. Då får du följa deras rutiner.
De flesta blir bättre inom några dagar med vila och att få i sig vätska. Men ibland behöver du hjälp med bedömning, särskilt om du blir uttorkad (vätskebrist, alltså att kroppen får för lite vätska).
Kontakta vården för bedömning om du till exempel:
Inte får i dig vätska alls.
Känner dig ovanligt trött, yr eller svag.
Har symtom som inte vänder efter några dagar.
Har en sjukdom eller medicinering som gör att vätskebrist kan bli extra besvärligt.
Sök vård akut om du får blodiga diarréer, svåra magsmärtor som inte släpper, hög feber med frossa, blir slö/svårväckt eller får tecken på allvarlig vätskebrist.
Vill du prata med någon och få hjälp att hitta rätt nivå av vård? Du kan boka eller hitta en mottagning via vinterkräksjuka eller kontakta en vårdcentral. Om du behöver snabb bedömning kan en närakut vara ett alternativ.
Tvätta händerna med tvål och vatten efter toalett och före mat.
Använd egen handduk eller pappershanddukar under sjukperioden.
Låt den som är sjuk slippa laga mat till andra.
Torka av högtrafikytor i badrum, kök och på mobilen.
Tvätta textilier som kan ha blivit smutsiga och byt handdukar ofta.
Stanna hemma tills du mår bra och har varit symtomfri den tid som gäller för din vardag.
Det här är generell hälsoinformation baserad på granskade medicinska källor. Innehållet ersätter inte medicinsk rådgivning — kontakta en läkare för bedömning av just din situation.
1177 – Vinterkräksjuka – calicivirus — Tidsförlopp (ofta 1–3 dygn), inkubationstid (12–48 timmar), råd om handtvätt, handduk, matlagning och hur länge du bör stanna hemma.
Folkhälsomyndigheten – Årets säsong för vinterkräksjuka är igång — Smittsamhet, smittvägar och att virus kan överleva länge i miljön och smitta via textilier.
NHS – Norovirus (infection control advice) — Råd om att tvätta händer med tvål och vatten (handsprit räcker inte), stanna hemma minst 48 timmar efter symtom, undvika matlagning och dela handdukar, samt rengöring med klorinbaserat medel.
ANNONS
Att upptäcka förändringar i kroppen kan väcka oro, och tanken på cancer kan kännas skrämmande. Läs mer om cancer här.
