Över 21 000 cancerpatienter har svarat på Nationella patientenkäten 2025 om standardiserade vårdförlopp. Bemötandet får toppbetyg, men bara hälften har en skriftlig vårdplan. Här är de viktigaste resultaten.
Varje år undersöker Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) hur patienter upplever vården genom Nationella patientenkäten (NPE). Nu är resultaten för 2025 klara — och de ger en viktig bild av hur cancerpatienter upplever de standardiserade vårdförloppen (SVF) som infördes för att korta väntetiderna och skapa mer jämlik cancervård.
Totalt skickades enkäten till 39 071 patienter som utretts via standardiserade vårdförlopp. Av dessa svarade 21 819 personer — en svarsfrekvens på 55,8 procent. Resultaten omfattar samtliga 21 regioner, grupperade under sex regionala cancercentrum (RCC).
Det sammanvägda helhetsbetyget — helhetsupplevelsen — landar på 78,5 av 100. Det är ett övergripande index som väger samman alla delar av patientens upplevelse. Under det indexet finns sju mer specifika dimensioner, var och en baserad på enskilda enkätfrågor.
En av dimensionerna heter Helhetsintryck (86,4 poäng) och bygger på frågan "Anser du att ditt aktuella behov av vård har blivit tillgodosett?". Den mäter alltså en specifik aspekt, medan helhetsupplevelsen är det samlade betyget.
Så här ser rikssnittet ut för alla sju dimensioner:
Respekt och bemötande — 93,1 poäng. Bemötande och värdighet under utredningen.
Helhetsintryck — 86,4 poäng. Om vårdbehovet blivit tillgodosett.
Kontinuitet och koordinering — 85,6 poäng. Samordning av vårdkontakter.
Information och kunskap — 83,1 poäng. Information om utredning och resultat.
Tillgänglighet — 79,4 poäng. Väntetider och kontaktmöjligheter.
Emotionellt stöd — 67,5 poäng. Känslomässigt stöd till patient och närstående.
Delaktighet och involvering — 59,3 poäng. Delaktighet i beslut, vårdplan, närstående vid besked.
Mönstret är tydligt: den mänskliga kontakten — bemötande och respekt — fungerar mycket bra. Däremot finns stora brister i hur delaktiga patienterna känner sig i sin egen vård.
Dimensionen Respekt och bemötande sticker ut med hela 93,1 poäng — det högsta resultatet i hela enkäten. Frågan om patienten känt sig bemött med respekt och värdighet, oavsett kön, etnicitet eller funktionsnedsättning, ligger på 94,8 poäng.
Det betyder att den absoluta majoriteten av cancerpatienter upplever att vårdpersonalen behandlar dem med värdighet under utredningen. I en situation som ofta är fylld av oro och rädsla är det ett viktigt besked.
Längst ner hamnar Delaktighet och involvering med bara 59,3 poäng. Bakom siffran döljer sig flera konkreta brister:
Skriftlig vårdplan: Bara 52,3 procent av patienterna uppger att de har en skriftlig individuell vårdplan. Resten saknar den, eller vet inte om den finns. En vårdplan är ett viktigt verktyg för att du som patient ska förstå vad som händer härnäst och kunna ställa rätt frågor.
Närstående vid besked: Bara 41,9 procent uppger att de blivit uppmanade att ta med en närstående när de fick besked om utredningens resultat. Att få ett cancerbesked ensam, utan att ha blivit informerad om möjligheten att ha stöd, är en brist som påverkar hela upplevelsen.
Dimensionen Emotionellt stöd landar på 67,5 poäng — den näst lägsta. Det handlar om huruvida patienten och dess närstående erbjudits känslomässigt stöd från vårdpersonalen under utredningen.
Att få ett cancerbesked innebär ofta en livskris. Resultaten visar att många patienter och familjer inte upplever att de fått tillräckligt med emotionellt stöd under den kritiska utredningsfasen.
Helhetsupplevelsen varierar mellan regionerna. Här är samtliga 21 regioner, sorterade från högst till lägst:
Över rikssnittet (78,5):
Jämtland (RCC Norr) — 82,2 (385 svarande)
Norrbotten (RCC Norr) — 80,8 (117 svarande)
Stockholm (RCC Stockholm Gotland) — 80,4 (2 380 svarande)
Halland (RCC Syd) — 80,2 (759 svarande)
Kalmar (RCC Sydöst) — 80,2 (963 svarande)
Gotland (RCC Stockholm Gotland) — 80,1 (258 svarande)
Värmland (RCC Uppsala Örebro) — 79,3 (1 053 svarande)
Västernorrland (RCC Norr) — 79,2 (624 svarande)
Östergötland (RCC Sydöst) — 79,2 (1 286 svarande)
Dalarna (RCC Uppsala Örebro) — 79,1 (1 076 svarande)
Örebro (RCC Uppsala Örebro) — 78,5 (1 175 svarande)
Rikssnitt: 78,5 poäng (21 819 svarande totalt)
Under rikssnittet:
Skåne (RCC Syd) — 78,4 (2 812 svarande)
Uppsala (RCC Uppsala Örebro) — 78,4 (1 246 svarande)
Gävleborg (RCC Uppsala Örebro) — 78,3 (54 svarande)
Jönköping (RCC Sydöst) — 78,2 (1 291 svarande)
Västmanland (RCC Uppsala Örebro) — 78,0 (1 012 svarande)
Sörmland (RCC Uppsala Örebro) — 77,6 (1 083 svarande)
Kronoberg (RCC Syd) — 77,0 (800 svarande)
Västra Götaland (RCC Väst) — 76,9 (2 527 svarande)
Blekinge (RCC Syd) — 76,8 (879 svarande)
Västerbotten (RCC Norr) — 76,3 (547 svarande)
Skillnaden mellan Jämtland (82,2) och Västerbotten (76,3) är nästan 6 poäng. Det kan verka litet, men konfidensintervallen visar att skillnaderna i de flesta fall är statistiskt säkerställda — rikssnittets konfidensintervall är bara ±0,6.
Värt att notera: Gävleborg har bara 54 svarande, vilket ger ett brett konfidensintervall (±11,0). Den regionens siffror bör tolkas med försiktighet. Norrbotten har liknande problematik med 117 svarande (±7,2).
Dimensionen Tillgänglighet (79,4 poäng) speglar hur patienterna upplever väntetiderna genom utredningen. Den totala tiden för utredningen får 77,0 poäng, medan tiden från första vårdkontakt till specialistbesök ligger på 80,0 poäng.
Det innebär att en majoritet upplever att utredningen går i rimlig takt — men ungefär var femte patient tycker att det tar för lång tid. Standardiserade vårdförlopp infördes just för att korta ledtiderna, och resultaten visar att det finns utrymme för ytterligare förbättringar.
Under dimensionen Information och kunskap (83,1 poäng) utmärker sig en fråga: 86,2 procent av patienterna uppger att de fått information om att de utretts för symtom som kan bero på cancer. Det låter högt — men det betyder också att nästan 14 procent inte visste att de utreddes för misstänkt cancer.
Sättet beskedet ges på får 83,2 poäng, och förklaringen av resultaten 87,3 poäng. De flesta cancerpatienter upplever alltså att informationen ges på ett förståeligt sätt.
Om du eller någon du bryr dig om utreds via ett standardiserat vårdförlopp för cancer, visar enkäten att den svenska cancervården generellt håller hög kvalitet — särskilt vad gäller bemötande och respekt.
Men resultaten pekar också på saker du kan vara uppmärksam på:
Fråga efter en skriftlig vårdplan om du inte redan fått en. Den ger dig överblick över utredning, behandling och uppföljning.
Ta med en närstående när du får besked om utredningsresultat — även om du inte blivit uppmanad.
Be om emotionellt stöd om du eller dina närstående behöver det. Kuratorer och kontaktsjuksköterskor finns ofta tillgängliga, men erbjuds inte alltid aktivt.
Om du vill veta mer om cancerbehandling eller behöver hitta en onkolog kan du söka direkt via Vården.se.
Nationella patientenkäten för standardiserade vårdförlopp inom cancervård genomförs årligen av SKR i samarbete med de sex regionala cancercentrumen. Enkäten skickas till patienter som utretts via SVF och mäter upplevelsen av utredningsprocessen — från första kontakt med vården till besked om diagnos.
Resultaten i denna artikel baseras på data publicerad den 18 mars 2026 och avser enkätperioden 2025.
Den här artikeln ger inte individuella medicinska råd. Om du har frågor om din cancerutredning eller behandling — prata med din behandlande läkare.
ANNONS
Att upptäcka förändringar i kroppen kan väcka oro, och tanken på cancer kan kännas skrämmande. Läs mer om cancer här.
