Ett hjärtstopp kommer plötsligt och varje minut räknas. Här får du 7 tydliga steg som hjälper dig agera snabbt: larma 112, starta HLR och använd hjärtstartare. Du får också veta hur hjärtstopp skiljer sig från hjärtinfarkt.
Ett hjärtstopp kommer plötsligt och varje minut räknas. Här får du 7 tydliga steg som hjälper dig agera snabbt: larma 112, starta HLR och använd hjärtstartare. Du får också veta hur hjärtstopp skiljer sig från hjärtinfarkt.
Vid ett misstänkt hjärtstopp blir personen ofta plötsligt medvetslös och andas inte normalt. Ibland ser du bara enstaka, glesa suckar. Det kan ändå vara hjärtstopp.
Du behöver inte vara säker för att agera. Om personen inte reagerar och inte andas normalt: behandla det som hjärtstopp tills vården säger något annat.
Sök vård akut om du ser misstänkt hjärtstopp, plötslig medvetslöshet eller svår andnöd – ring 112 direkt.
Säkerställ att platsen är trygg för dig och personen.
Kontrollera reaktion: ropa, skaka försiktigt i axlarna.
Kontrollera andning snabbt: ser du normal andning, eller bara glesa suckar?
Ring 112 direkt och sätt på högtalare så du kan jobba samtidigt.
Starta HLR (hjärt-lungräddning): tryck hårt och snabbt mitt på bröstet.
Be någon hämta en hjärtstartare om det finns i närheten.
Fortsätt tills ambulansen tar över eller personen tydligt vaknar och andas normalt.
Om du blir osäker mitt i allt: håll dig till 112-operatörens instruktioner. Du gör redan en stor skillnad genom att agera.
HLR betyder att du hjälper blodet att cirkulera när hjärtat inte pumpar som det ska. Du gör det med bröstkompressioner (tryck på bröstet). Om du kan och vill kan du också ge inblåsningar (mun-till-mun-andning).
För många känns inblåsningar svårt i en stressig situation. Då kan du fortsätta med enbart bröstkompressioner. Det viktiga är att du inte avbryter i onödan.
Om ni är flera: byt av varandra ungefär varannan minut. Du blir snabbt trött, och kvaliteten sjunker när du tappar kraft.
En hjärtstartare (defibrillator) guidar dig med tydliga röstinstruktioner. Den analyserar hjärtrytmen och säger bara till om stöt när det behövs. Det gör att den är trygg att använda även om du inte har vårdvana.
Gör så här när hjärtstartaren finns på plats:
Starta den direkt.
Följ röstinstruktionerna steg för steg.
Fortsätt med HLR mellan analyserna, om apparaten säger att du ska göra det.
Om du vill förbereda dig i lugn och ro kan du också gå en HLR-kurs. Det brukar göra att du känner dig mycket tryggare om något händer.
Hjärtstopp och hjärtinfarkt är inte samma sak. Vid hjärtstopp slutar hjärtat att pumpa effektivt och personen blir snabbt medvetslös. Då behöver du agera direkt med 112, HLR och ofta hjärtstartare.
Vid hjärtinfarkt kan personen vara vaken, ha ont i bröstet eller må väldigt dåligt, men hjärtat pumpar ofta fortfarande. Även då ska du ta symtomen på allvar och söka akut hjälp.
Vill du läsa mer om symtom och vård vid hjärtinfarkt? Läs vår fördjupning om hjärtinfarkt.
Sök vård akut om någon har bröstsmärta som inte går över, svår andnöd, kallsvettning, plötslig svaghet eller om personen svimmar – ring 112.
Det är vanligt att du får en “efterreaktion” när adrenalinet släpper. Du kan känna dig skakig, ledsen, illamående eller få svårt att sova. Det betyder inte att du gjorde fel.
Det kan hjälpa att:
Prata med någon du litar på samma dag.
Skriva ner vad som hände, medan minnet är färskt.
Be om återkoppling från arbetsledare, skola eller arrangör om händelsen skedde där.
Om du får stark oro eller återkommande bilder som inte släpper kan du få stöd via vården. Du kan till exempel boka ett samtal hos psykolog eller kurator.
Du behöver inte äga en hjärtstartare för att vara förberedd. Det viktigaste är att du vet vad du ska göra.
Här är enkla sätt att ligga steget före:
Lär dig grunderna i HLR och repetera ibland.
Ta reda på var hjärtstartaren finns på jobbet, i gymmet eller i din bostadsförening.
Spara 112 som “ICE” i telefonen och våga använda högtalare vid larm.
Prata igenom en enkel plan hemma: vem ringer, vem hämtar hjärtstartare, vem gör HLR.
Om du har återkommande hjärtbesvär som hjärtklappning eller oro kring hjärtat kan du läsa mer om hjärtklappning. Du kan också hitta vård för bedömning via kardiolog eller boka en hjärtundersökning om det passar din situation.
Vid misstänkt hjärtstopp ska du alltid ringa 112. Där får du stöd direkt, och ambulans är på väg.
Om det inte är akut men du vill kolla upp symtom, riskfaktorer eller få en plan framåt kan du börja på en vårdcentral. Där kan du få en första bedömning och vid behov remiss vidare.
Det här är generell hälsoinformation baserad på granskade medicinska källor. Innehållet ersätter inte medicinsk rådgivning — kontakta en läkare för bedömning av just din situation.
1177 – Hjärt-lungräddning (HLR) — Praktiska steg vid HLR, när du ska larma 112, kompressionsdjup/takt, att hjärtstartare är säker och ger instruktioner
HLR-rådet – Hjärtstopp — Översikt om hjärtstopp i Sverige och vikten av tidigt larm, tidig HLR och tidig defibrillering
NHS – CPR (cardiopulmonary resuscitation) - First aid — Hands-only CPR som alternativ om du inte kan inblåsningar, och att du ska starta HLR direkt efter larm
Vid ett misstänkt hjärtstopp blir personen ofta plötsligt medvetslös och andas inte normalt. Ibland ser du bara enstaka, glesa suckar. Det kan ändå vara hjärtstopp.
Du behöver inte vara säker för att agera. Om personen inte reagerar och inte andas normalt: behandla det som hjärtstopp tills vården säger något annat.
Sök vård akut om du ser misstänkt hjärtstopp, plötslig medvetslöshet eller svår andnöd – ring 112 direkt.
Säkerställ att platsen är trygg för dig och personen.
Kontrollera reaktion: ropa, skaka försiktigt i axlarna.
Kontrollera andning snabbt: ser du normal andning, eller bara glesa suckar?
Ring 112 direkt och sätt på högtalare så du kan jobba samtidigt.
Starta HLR (hjärt-lungräddning): tryck hårt och snabbt mitt på bröstet.
Be någon hämta en hjärtstartare om det finns i närheten.
Fortsätt tills ambulansen tar över eller personen tydligt vaknar och andas normalt.
Om du blir osäker mitt i allt: håll dig till 112-operatörens instruktioner. Du gör redan en stor skillnad genom att agera.
HLR betyder att du hjälper blodet att cirkulera när hjärtat inte pumpar som det ska. Du gör det med bröstkompressioner (tryck på bröstet). Om du kan och vill kan du också ge inblåsningar (mun-till-mun-andning).
För många känns inblåsningar svårt i en stressig situation. Då kan du fortsätta med enbart bröstkompressioner. Det viktiga är att du inte avbryter i onödan.
Om ni är flera: byt av varandra ungefär varannan minut. Du blir snabbt trött, och kvaliteten sjunker när du tappar kraft.
En hjärtstartare (defibrillator) guidar dig med tydliga röstinstruktioner. Den analyserar hjärtrytmen och säger bara till om stöt när det behövs. Det gör att den är trygg att använda även om du inte har vårdvana.
Gör så här när hjärtstartaren finns på plats:
Starta den direkt.
Följ röstinstruktionerna steg för steg.
Fortsätt med HLR mellan analyserna, om apparaten säger att du ska göra det.
Om du vill förbereda dig i lugn och ro kan du också gå en HLR-kurs. Det brukar göra att du känner dig mycket tryggare om något händer.
Hjärtstopp och hjärtinfarkt är inte samma sak. Vid hjärtstopp slutar hjärtat att pumpa effektivt och personen blir snabbt medvetslös. Då behöver du agera direkt med 112, HLR och ofta hjärtstartare.
Vid hjärtinfarkt kan personen vara vaken, ha ont i bröstet eller må väldigt dåligt, men hjärtat pumpar ofta fortfarande. Även då ska du ta symtomen på allvar och söka akut hjälp.
Vill du läsa mer om symtom och vård vid hjärtinfarkt? Läs vår fördjupning om hjärtinfarkt.
Sök vård akut om någon har bröstsmärta som inte går över, svår andnöd, kallsvettning, plötslig svaghet eller om personen svimmar – ring 112.
Det är vanligt att du får en “efterreaktion” när adrenalinet släpper. Du kan känna dig skakig, ledsen, illamående eller få svårt att sova. Det betyder inte att du gjorde fel.
Det kan hjälpa att:
Prata med någon du litar på samma dag.
Skriva ner vad som hände, medan minnet är färskt.
Be om återkoppling från arbetsledare, skola eller arrangör om händelsen skedde där.
Om du får stark oro eller återkommande bilder som inte släpper kan du få stöd via vården. Du kan till exempel boka ett samtal hos psykolog eller kurator.
Du behöver inte äga en hjärtstartare för att vara förberedd. Det viktigaste är att du vet vad du ska göra.
Här är enkla sätt att ligga steget före:
Lär dig grunderna i HLR och repetera ibland.
Ta reda på var hjärtstartaren finns på jobbet, i gymmet eller i din bostadsförening.
Spara 112 som “ICE” i telefonen och våga använda högtalare vid larm.
Prata igenom en enkel plan hemma: vem ringer, vem hämtar hjärtstartare, vem gör HLR.
Om du har återkommande hjärtbesvär som hjärtklappning eller oro kring hjärtat kan du läsa mer om hjärtklappning. Du kan också hitta vård för bedömning via kardiolog eller boka en hjärtundersökning om det passar din situation.
Vid misstänkt hjärtstopp ska du alltid ringa 112. Där får du stöd direkt, och ambulans är på väg.
Om det inte är akut men du vill kolla upp symtom, riskfaktorer eller få en plan framåt kan du börja på en vårdcentral. Där kan du få en första bedömning och vid behov remiss vidare.
Det här är generell hälsoinformation baserad på granskade medicinska källor. Innehållet ersätter inte medicinsk rådgivning — kontakta en läkare för bedömning av just din situation.
1177 – Hjärt-lungräddning (HLR) — Praktiska steg vid HLR, när du ska larma 112, kompressionsdjup/takt, att hjärtstartare är säker och ger instruktioner
HLR-rådet – Hjärtstopp — Översikt om hjärtstopp i Sverige och vikten av tidigt larm, tidig HLR och tidig defibrillering
NHS – CPR (cardiopulmonary resuscitation) - First aid — Hands-only CPR som alternativ om du inte kan inblåsningar, och att du ska starta HLR direkt efter larm
ANNONS
Noonans syndrom tillhör RAS-MAPK-syndromen Symtomen varierar mycket och varje enskild person har sin egna uppsättning av symtom.
Det är viktigt att undersöka hjärtat. Det finns idag olika undersökningar bland annat ultraljud, EKG och hjärtskintigrafi.
ANNONSNoonans syndrom tillhör RAS-MAPK-syndromen Symtomen varierar mycket och varje enskild person har sin egna uppsättning av symtom.
Det är viktigt att undersöka hjärtat. Det finns idag olika undersökningar bland annat ultraljud, EKG och hjärtskintigrafi.