Det är lätt att bli osäker: ska du boka tandläkare eller tandhygienist? Här får du en enkel guide till vem som gör vad, när du kan börja hos tandhygienist och när du ska välja tandläkare direkt.
Bra artikel! Hade ingen jättekoll på vad den största skillnaden är men nu vet jag! 🙂
Tack för tydlig info om skillnaden!
Tack för artikeln jag har undrat länge över vad en Tandhygienist har för syfte egentligen. Men nu vet jag att mer eller mindre en USKa med en treveckors påbyggnadskurs skulle kunna fylla i stort sätt alla Tandhygienistens sysslor med att kunna bistå en Tandläkare med alla sysslor som inte kräver någon större medicinskt kompetens.
Hej Robert!
Tack för din kommentar! Det du skriver stämmer dock inte – en tandhygienist har en två- eller treårig högskoleutbildning och en legitimation från Socialstyrelsen. Du kan läsa mer om tandhygienistyrket här: https://www.saco.se/studieval/yrken-a-o/tandhygienist/.
Vänligen, Vården.se
Får en tandhygienist utföra rotfyllning på en patient?
Hej Ana!
Tack för din fråga! Det är tandläkaren som ansvarar för rotfyllning och inte tandhygienisten.
Vänligen, Vården.se
Hej Får en tandteknik en legitimation?
Hej Lubna!
Tack för din fråga! Nej, yrket som tandtekniker kräver inte en legitimation. Du kan läsa mer hos Socialstyrelsen här: https://legitimation.socialstyrelsen.se/legitimation/halso-och-sjukvardsyrken-utan-legitimation/
Vänligen, Vården.se
Hej måste jag gå via en tandhygenist har gått på samma klinik i flera o alltid gått direkt till tandläkaren
Om tandhygienisten har kollat över och rengjort tänderna måste då även tandläkaren kolla tänderna? Det blir dyrt med 2 undersökningar samtidigt. Pensionär.
Om du vill ha en snabb tumregel kan du tänka så här: tandhygienisten hjälper dig mest med det förebyggande, och tandläkaren tar helhetsansvaret när något behöver utredas eller behandlas.
Det betyder inte att du “gör fel” om du bokar den ena eller den andra. Många kliniker jobbar i team. Du kan ofta börja där det känns mest rimligt för dig.
Känner du stark oro inför besöket kan det hjälpa att läsa om tandläkarskräck innan du bokar. Då blir det lättare att förklara vad du behöver.
Skillnaden märks mest i vad besöket leder till.
En tandläkare:
Utreder och bedömer problem i tänder, mun och käke.
Planerar behandling när något behöver lagas eller åtgärdas.
Gör ingrepp som till exempel lagningar och rotbehandling (rotfyllning).
En tandhygienist:
Jobbar mycket med rengöring och förebyggande vård.
Hjälper dig med egenvård (det du gör hemma) så att du får bättre resultat mellan besöken.
Fokuserar ofta på tandkött och beläggningar, som plack (bakteriebeläggning) och tandsten.
Många upplever att tandhygienistbesök känns lugnare. Du får ofta mer tid för praktiska råd. Samtidigt kan tandläkaren behövas för att få en komplett bedömning.
Du kan ofta boka tandhygienist när du vill jobba förebyggande eller när du känner igen dig i sådant som brukar hänga ihop med beläggningar och tandkött.
Det kan till exempel vara att du:
Vill ta bort tandsten och få en ordentlig rengöring.
Blöder lätt från tandköttet när du borstar.
Har dålig andedräkt som inte går över trots bättre rutiner.
Vill få hjälp att hitta rätt teknik för mellanrumsborstar eller tandtråd.
Om du vill läsa mer om tandsten och varför tandköttet kan bli irriterat kan du också kika på vårdguiden om tandsten (extern källa). Den kan ge bra bakgrund inför ditt besök.
Boka tandläkare direkt när du tror att du behöver en bedömning eller behandling, inte bara rengöring.
Det gäller särskilt om du har:
Ihållande tandvärk eller ilningar som stör dig.
En trasig tand, spricka eller en fyllning som släppt.
Svullnad i tandkött eller kind.
Problem med bettet eller käkled (till exempel att du inte kan gapa som vanligt).
På en undersökning kan tandläkaren gå igenom munnen, ställa frågor om dina besvär och ibland behöva ta röntgen. Efteråt brukar ni prata om vad som kan hjälpa och hur ni lägger upp en plan.
Vill du boka en undersökning kan du hitta och jämföra tandläkare och se lediga tider.
Ibland går det bra. Ibland vill kliniken att du börjar hos tandläkare.
Det beror ofta på:
Hur dina besvär ser ut just nu.
Om du nyligen gjort en undersökning.
Hur kliniken organiserar sitt team.
Om du är osäker kan du boka det som känns mest rätt och skriva i bokningen vad du vill ha hjälp med. Då kan kliniken styra om tiden om det behövs.
Vill du börja med rengöring och råd kan du även söka efter tandhygienist.
De flesta tandbesvär går att ta hand om i lugn och ro. Men vissa symtom behöver snabbare hjälp.
Sök vård akut om du upplever:
Snabbt tilltagande svullnad i ansikte eller mun.
Svårt att svälja eller andas.
Feber tillsammans med kraftig tandvärk eller svullnad.
Om du har ont och behöver hjälp snabbt kan du leta efter akut tandvård och se vilka som kan ta emot.
Du behöver inte förbereda dig perfekt. Men några små saker kan göra stor skillnad.
Skriv ner när besvären började och vad som gör dem bättre eller sämre.
Ta med en lista på läkemedel du använder, om du har en.
Berätta om du brukar få stark tandvårdsrädsla eller kväljningar.
Fundera på vad du vill ha hjälp med: bedömning, rengöring eller båda.
Fråga om du kan få en tydlig plan: nästa steg och ungefärlig tidslinje.
Be om konkreta råd för egenvård som passar just dina tänder.
Om du blir stressad i stolen kan du också säga det direkt. Då kan ni ta pauser och lägga upp besöket i ett lugnare tempo.
Om det var länge sedan du var hos tandvården är du långt ifrån ensam. Du kan börja med ett första steg som känns hanterbart.
För vissa passar en undersökning först. För andra känns det lättare att börja med en rengöring och prata igenom rutinerna.
Du kan jämföra mottagningar och boka tid utifrån det du behöver:
Det här är generell hälsoinformation baserad på granskade medicinska källor. Innehållet ersätter inte medicinsk rådgivning — kontakta en läkare för bedömning av just din situation.
1177 – Tandsten — Fakta om tandsten, tandköttsinflammation (gingivit) och koppling till tandlossning (parodontit) samt att tandläkare/tandhygienist kan undersöka och mäta tandköttsfickor.
Socialstyrelsen – Ansökan om legitimation för tandläkare utbildad utanför EU och EES — Att tandläkaryrket är reglerat, att legitimation krävs och att yrkestiteln är skyddad.
NHS – What happens when you visit an NHS dentist — Vad som brukar ingå i ett tandläkarbesök: undersökning, frågor om symtom och munvård, samt att röntgen kan behövas och att behandlingsalternativ diskuteras.
ANNONS
Att upptäcka förändringar i kroppen kan väcka oro, och tanken på cancer kan kännas skrämmande. Läs mer om cancer här.
