Tandröntgen går ofta snabbt, men det är lätt att undra över strålning, skydd och varför bilder behövs. Här får du en lugn genomgång av hur det brukar gå till, vilka frågor som är bra att ställa och när du kan be om en extra förklaring.
Tandröntgen går ofta snabbt, men det är lätt att undra över strålning, skydd och varför bilder behövs. Här får du en lugn genomgång av hur det brukar gå till, vilka frågor som är bra att ställa och när du kan be om en extra förklaring.
Tandröntgen blir ofta en liten del av ett större besök. Du sätter dig i stolen, någon placerar en liten platta i munnen, och så är det klart. Ändå kan det väcka frågor efteråt: Varför behövdes bilden? Hur mycket strålning fick du? Och måste du verkligen ta röntgen så ofta?
Om du vill läsa mer om själva undersökningen som metod kan du också kika på vår sida om röntgen. Här i bloggen får du i stället en vardagsnära guide: vad som brukar hända, vilka frågor som är rimliga att ställa och när du kan be tandvårdsteamet förklara lite extra.
Tandröntgen hjälper tandvårdspersonalen att se sådant som inte syns vid en vanlig titt i munnen. Det kan handla om förändringar mellan tänderna, under fyllningar eller runt rötter. Du kan tänka på röntgen som ett “komplement” när spegel och lampa inte räcker.
Det här är vanliga situationer där röntgen ofta blir aktuell:
När tandläkaren behöver bedöma hål (karies) som kan ligga dolt mellan tänderna.
När du har tandvärk och teamet behöver förstå vad som händer inne i tanden eller runt roten.
När du har en skadad tand eller misstänkt infektion (inflammation, svullnad och värme i kroppen).
När du ska planera en behandling, till exempel vid problem med visdomständer eller inför vissa kirurgiska ingrepp.
Du ska alltid kunna få en kort förklaring till varför bilden behövs just för dig, just nu.
De flesta upplever inte smärta av tandröntgen. Däremot kan själva bildplattan kännas stor eller trigga kväljreflex hos vissa. Om du brukar reagera så, säg till direkt. Då kan personalen ofta anpassa läget, ta pauser eller välja en annan typ av bild.
Här är frågor som ofta ger bra, lugnande svar:
Varför behöver ni röntga i dag?
Vad letar ni efter på bilden?
Finns det något alternativ om jag har svårt att ha plattan i munnen?
Hur skyddar ni mig mot strålning?
När får jag veta vad ni ser?
Om du känner oro eller tandvårdsrädsla kan det också hjälpa att boka en tid där du får mer tid. Du kan jämföra mottagningar och hitta en tid som passar via tandläkare.
Ordet “strålning” kan låta stort. Samtidigt handlar tandröntgen om små doser, och tandvården jobbar med strålskydd som en självklar del av rutinen. Du kan ofta få skydd som halskrage eller förkläde, beroende på vilken typ av bild som tas och hur kliniken arbetar.
Det viktigaste du kan ta med dig:
Du ska få röntgen när det finns en tydlig nytta för din undersökning eller behandling.
Du kan alltid fråga vilket skydd som används och varför.
Du kan be tandläkaren förklara hur de tänker kring “minsta möjliga strålning” för att få svar på rätt fråga.
Om du vill boka en röntgentid eller en undersökning där röntgen kan ingå kan du hitta alternativ via röntgen.
Om du är gravid är det vanligt att du blir extra försiktig. Det är klokt att berätta att du är gravid (eller kan vara gravid) innan röntgen tas. Då kan tandvårdsteamet anpassa planeringen och förklara hur de resonerar.
I praktiken brukar det handla om två lägen:
Icke-akuta frågor: Då kan ni ibland välja att avvakta, om det är medicinskt rimligt.
Akuta besvär: Om du har tydliga problem, som kraftig tandvärk eller misstänkt infektion, kan röntgen ändå behövas för att du ska få rätt hjälp.
Du ska känna att du förstår varför ni gör undersökningen. Om du inte gör det: be om en förklaring i lugn och ro.
Om du har graviditetsrelaterade frågor som rör munhälsa kan du också få stöd via barnmorska eller vårdcentral, beroende på vad det gäller.
Du behöver inte kunna namnen. Men det kan kännas tryggt att förstå skillnaden när någon säger “vi tar en bitewing” eller “vi tar en panoramabild”.
Här är en enkel översikt:
Små bilder inne i munnen: Vanligt vid kontroll av karies och enskilda tänder.
Bilder på en specifik tand och rot: Används när tandläkaren vill se mer detaljerat kring en tand.
Panoramabild: En större översiktsbild av käkar och tänder.
CBCT (3D-röntgen): En mer avancerad undersökning som kan användas vid mer komplex planering.
Om du vill kan du be tandläkaren visa bilden på skärmen och peka ut vad de tittar på. Det brukar göra det lättare att förstå nästa steg.
Tandröntgen i sig är sällan det akuta. Det akuta handlar oftare om symtom som kan tyda på en infektion eller annan komplikation.
Sök vård akut om du upplever:
Svullnad i ansiktet som snabbt ökar.
Feber och påverkat allmäntillstånd tillsammans med tandvärk.
Svårt att gapa, svälja eller andas.
Kraftig blödning som inte avtar.
Vid akuta besvär kan du söka hjälp via akut tandvård eller kontakta en vårdcentral för vägledning, beroende på situation och tid på dygnet.
Om du vill undvika att behöva komma tillbaka en extra gång kan du redan vid bokning fråga om röntgen kan bli aktuellt. Det gäller särskilt om du:
Har tandvärk.
Misstänker en spricka eller skada.
Har haft återkommande problem med en viss tand.
Vet att du brukar behöva röntgen för att få en komplett bedömning.
Du kan hitta och boka tid hos tandläkare nära dig. Om du specifikt letar efter en mottagning som erbjuder röntgen kan du också jämföra alternativ via röntgen.
Det här är generell hälsoinformation baserad på granskade medicinska källor. Innehållet ersätter inte medicinsk rådgivning — kontakta en läkare för bedömning av just din situation.
1177 – Tandröntgen — Hur tandröntgen går till, att det oftast går snabbt och att skydd (t.ex. halskrage) kan användas.
Strålsäkerhetsmyndigheten – Sjuk- och tandvård — Övergripande ansvar och krav kring strålskydd i sjuk- och tandvård samt att vissa odontologiska röntgenundersökningar kräver tillstånd.
NHS – Dental X-ray — Patientinfo om varför tandröntgen används, säkerhet/stråldos på en övergripande nivå och vanliga situationer där röntgen kan behövas.
Tandröntgen blir ofta en liten del av ett större besök. Du sätter dig i stolen, någon placerar en liten platta i munnen, och så är det klart. Ändå kan det väcka frågor efteråt: Varför behövdes bilden? Hur mycket strålning fick du? Och måste du verkligen ta röntgen så ofta?
Om du vill läsa mer om själva undersökningen som metod kan du också kika på vår sida om röntgen. Här i bloggen får du i stället en vardagsnära guide: vad som brukar hända, vilka frågor som är rimliga att ställa och när du kan be tandvårdsteamet förklara lite extra.
Tandröntgen hjälper tandvårdspersonalen att se sådant som inte syns vid en vanlig titt i munnen. Det kan handla om förändringar mellan tänderna, under fyllningar eller runt rötter. Du kan tänka på röntgen som ett “komplement” när spegel och lampa inte räcker.
Det här är vanliga situationer där röntgen ofta blir aktuell:
När tandläkaren behöver bedöma hål (karies) som kan ligga dolt mellan tänderna.
När du har tandvärk och teamet behöver förstå vad som händer inne i tanden eller runt roten.
När du har en skadad tand eller misstänkt infektion (inflammation, svullnad och värme i kroppen).
När du ska planera en behandling, till exempel vid problem med visdomständer eller inför vissa kirurgiska ingrepp.
Du ska alltid kunna få en kort förklaring till varför bilden behövs just för dig, just nu.
De flesta upplever inte smärta av tandröntgen. Däremot kan själva bildplattan kännas stor eller trigga kväljreflex hos vissa. Om du brukar reagera så, säg till direkt. Då kan personalen ofta anpassa läget, ta pauser eller välja en annan typ av bild.
Här är frågor som ofta ger bra, lugnande svar:
Varför behöver ni röntga i dag?
Vad letar ni efter på bilden?
Finns det något alternativ om jag har svårt att ha plattan i munnen?
Hur skyddar ni mig mot strålning?
När får jag veta vad ni ser?
Om du känner oro eller tandvårdsrädsla kan det också hjälpa att boka en tid där du får mer tid. Du kan jämföra mottagningar och hitta en tid som passar via tandläkare.
Ordet “strålning” kan låta stort. Samtidigt handlar tandröntgen om små doser, och tandvården jobbar med strålskydd som en självklar del av rutinen. Du kan ofta få skydd som halskrage eller förkläde, beroende på vilken typ av bild som tas och hur kliniken arbetar.
Det viktigaste du kan ta med dig:
Du ska få röntgen när det finns en tydlig nytta för din undersökning eller behandling.
Du kan alltid fråga vilket skydd som används och varför.
Du kan be tandläkaren förklara hur de tänker kring “minsta möjliga strålning” för att få svar på rätt fråga.
Om du vill boka en röntgentid eller en undersökning där röntgen kan ingå kan du hitta alternativ via röntgen.
Om du är gravid är det vanligt att du blir extra försiktig. Det är klokt att berätta att du är gravid (eller kan vara gravid) innan röntgen tas. Då kan tandvårdsteamet anpassa planeringen och förklara hur de resonerar.
I praktiken brukar det handla om två lägen:
Icke-akuta frågor: Då kan ni ibland välja att avvakta, om det är medicinskt rimligt.
Akuta besvär: Om du har tydliga problem, som kraftig tandvärk eller misstänkt infektion, kan röntgen ändå behövas för att du ska få rätt hjälp.
Du ska känna att du förstår varför ni gör undersökningen. Om du inte gör det: be om en förklaring i lugn och ro.
Om du har graviditetsrelaterade frågor som rör munhälsa kan du också få stöd via barnmorska eller vårdcentral, beroende på vad det gäller.
Du behöver inte kunna namnen. Men det kan kännas tryggt att förstå skillnaden när någon säger “vi tar en bitewing” eller “vi tar en panoramabild”.
Här är en enkel översikt:
Små bilder inne i munnen: Vanligt vid kontroll av karies och enskilda tänder.
Bilder på en specifik tand och rot: Används när tandläkaren vill se mer detaljerat kring en tand.
Panoramabild: En större översiktsbild av käkar och tänder.
CBCT (3D-röntgen): En mer avancerad undersökning som kan användas vid mer komplex planering.
Om du vill kan du be tandläkaren visa bilden på skärmen och peka ut vad de tittar på. Det brukar göra det lättare att förstå nästa steg.
Tandröntgen i sig är sällan det akuta. Det akuta handlar oftare om symtom som kan tyda på en infektion eller annan komplikation.
Sök vård akut om du upplever:
Svullnad i ansiktet som snabbt ökar.
Feber och påverkat allmäntillstånd tillsammans med tandvärk.
Svårt att gapa, svälja eller andas.
Kraftig blödning som inte avtar.
Vid akuta besvär kan du söka hjälp via akut tandvård eller kontakta en vårdcentral för vägledning, beroende på situation och tid på dygnet.
Om du vill undvika att behöva komma tillbaka en extra gång kan du redan vid bokning fråga om röntgen kan bli aktuellt. Det gäller särskilt om du:
Har tandvärk.
Misstänker en spricka eller skada.
Har haft återkommande problem med en viss tand.
Vet att du brukar behöva röntgen för att få en komplett bedömning.
Du kan hitta och boka tid hos tandläkare nära dig. Om du specifikt letar efter en mottagning som erbjuder röntgen kan du också jämföra alternativ via röntgen.
Det här är generell hälsoinformation baserad på granskade medicinska källor. Innehållet ersätter inte medicinsk rådgivning — kontakta en läkare för bedömning av just din situation.
1177 – Tandröntgen — Hur tandröntgen går till, att det oftast går snabbt och att skydd (t.ex. halskrage) kan användas.
Strålsäkerhetsmyndigheten – Sjuk- och tandvård — Övergripande ansvar och krav kring strålskydd i sjuk- och tandvård samt att vissa odontologiska röntgenundersökningar kräver tillstånd.
NHS – Dental X-ray — Patientinfo om varför tandröntgen används, säkerhet/stråldos på en övergripande nivå och vanliga situationer där röntgen kan behövas.
Att få vitaminbrist innebär att din kropp inte får i sig tillräckligt av någon av de vitaminer du behöver. Läs mer här.
Det är bra att göra en tandrengöring hos en tandläkare regelbundet, så att du får bort tandsten och annan svåråtkommen smuts.
Att få vitaminbrist innebär att din kropp inte får i sig tillräckligt av någon av de vitaminer du behöver. Läs mer här.
Det är bra att göra en tandrengöring hos en tandläkare regelbundet, så att du får bort tandsten och annan svåråtkommen smuts.