Den 8 november är det röntgensjuksköterskans dag, och podden Vårddjungeln gästas av Madeleine Meramveliotaki som är röntgensjuksköterska. Vi diskuterar vad det innebär att vara röntgensjuksköterska, bristen på röntgensjuksköterskor i Sverige och problematiken med att snabbutbilda röntgensjuksköterskor.
Varje år utförs cirka fem och en halv miljon röntgenundersökningar i Sverige, och yrket tillhör därför en central del av vårdkedjan. I veckans avsnitt av Vårddjungeln gräver vi därför djupare i yrket och tar upp vikten av yrket röntgensjuksköterska med allt vad det innebär.
Med i studion för att svara på frågor är Madeleine Meramveliotaki, som tidigare har gästat Vårddjungeln. Madeleine är vice ordförande i vårdförbundet och även röntgensjuksköterska.
“Att vara röntgensjuksköterska innebär att jag har en treårig högskoleutbildning, samt att jag har en legitimation utfärdad av socialstyrelsen. I min utbildning ingår bland annat strålningsfysik och omvårdnad, men också strålningsteknik – alltså hur maskinerna fungerar. En vanlig arbetsdag för mig är att jag finns på antingen CT eller på slätröntgen-labb där vi utför konventionella röntgenundersökningar, oftast av skelett och lungor”, berättar Madeleine.
“Man träffar en röntgensjuksköterska i många sammanhang. Allt från att du som fullt frisk kvinna över 40 år ska på mammografiundersökning, till när du besöker akuten för att du kanske har brutit något eller är inlagd på sjukhuset. Så det är en väldigt stor del av patientgruppen som på ett eller annats sätt kommer i kontakt med röntgensjuksköterskor” menar Madeleine.
“Ja, Det är brist på röntgensjuksköterskor i alla 21 regioner. Det kan bero på att vi är lite av en osynlig profession. Det är många som tror att en röntgensjuksköterska är en sjuksköterska som jobbar på röntgen – så är det inte. Men vi behöver även utbilda fler. Det har även att göra med att vi har en hög medelålder. Den högsta av våra professioner. Så vi har dessutom massor av pensionsavgångar i antågande” förklarar hon.
“När man snabbutbildar personal, istället för att ge rätt förutsättningar till medarbetare som vill faktiskt utbilda sig till röntgensjuksköterskor, så så får man icke legitimerade grupper som utför undersökningarna. Under en snabbutbildning får man bara lära sig steg ett, två och tre – i den ordningen. Där får man inte kunskapen kring strålningens fysik och kring hur maskinen faktiskt fungerar. Vad gör man då om man inte kan följa steg ett, två och tre?” frågar sig Madeleine.
“Som röntgensjuksköterska måste man kunna anpassa undersökningen utifrån patientens behov och förutsättningar för bildtagning till så låg stråldos som möjligt. Att minimera stråldosen är en avgörande del av röntgensjuksköterskans uppdrag för att ju mer strålning som man utsätts för, desto högre risk löper man för att utveckla cancer” förklarar hon.
“Det finns många olika lösningar. Det krävs bland annat att arbetsgivare värderar den kunskap, kompetens och legitimation som finns inom yrket röntgensjuksköterska. Samt att vi även vill se en nationellt reglerad och lagstadgad specialistutbildning för röntgensjuksköterskor” berättar hon.
Madeleine tillägger även att det inte finns idag. “Man kan inte bli specialist röntgensjuksköterska där man får en fördjupad kunskap inom ett område. Det finns utbildningar, men det är inte reglerat och det är inte lagstadgat. Vi ser ju det som ett sätt att ta tillvara på teknikens fulla potential och att kunna leverera ännu bättre vård till patienterna”.
“Jag känner att vi behöver göra en informationskampanj. Vi måste nå ut i samhället om att den här professionen faktiskt finns. För att jag tänker att det finns jättemånga människor som som vill jobba med människor, men som också har ett intresse för teknik och vill sammanfoga det här. Då är ju yrket röntgensjuksköterska perfekt – men då måste man ju veta att det finns” påpekar Madeleine.
“Samtidigt som yrket måste bli mera attraktivt. Du måste ha en god löneutveckling och få rätt förutsättningar för att vidareutbilda dig, och kunna göra karriär inom yrket och i yrkeslivet” tillägger hon till sist .
Att upptäcka förändringar i kroppen kan väcka oro, och tanken på cancer kan kännas skrämmande. Läs mer om cancer här.
