Hur vet du om du är laktosintolerant? Symtom och test
Magknip, gaser eller diarré efter mjölk? Här får du koll på vanliga symtom, skillnaden mot mjölkproteinallergi och hur en utredning kan gå till.
Magknip, gaser eller diarré efter mjölk? Här får du koll på vanliga symtom, skillnaden mot mjölkproteinallergi och hur en utredning kan gå till.
Laktosintolerans betyder att du har svårt att bryta ner laktos (mjölksocker). Det beror på att du har brist på laktas (ett enzym som hjälper tarmen att spjälka laktos). Enligt Livsmedelsverket kan laktos som inte bryts ner ge gaser och diarré när den hamnar i tjocktarmen.
Det här kan kännas som “vanlig” magoro. Men om besvären ofta kommer efter mjölk, fil eller glass kan det vara värt att läsa vidare om laktosintolerans.
Symtomen sitter oftast i magen. Enligt NHS inform kan du få besvär inom några timmar efter att du ätit eller druckit något med laktos.
Vanliga symtom är:
gaser och uppblåst mage
magknip (smärta i magen)
diarré
“buller” eller kurr i magen
illamående
Symtomen kan variera mycket. Du kan tåla vissa produkter bättre än andra. Det beror både på mängden laktos och på hur känslig din mage är.
Du kan få laktosintolerans på olika sätt. 1177 beskriver flera vägar till diagnos och utredning, och i praktiken pratar vården ofta om olika “typer” beroende på orsak.
Det här är den vanligaste formen. Du föds med bra laktasproduktion, men den minskar med åren. Livsmedelsverket beskriver att laktosintolerans är ovanligt hos små barn och ofta märks först under skol- eller ungdomsåren.
Du kan få en tillfällig laktasbrist efter att tarmen blivit irriterad eller skadad. Livsmedelsverket nämner till exempel tarminfektioner och obehandlad celiaki (glutenintolerans). När tarmen läker kan besvären minska.
Om du samtidigt har långvariga magbesvär kan det vara bra att även läsa om IBS och glutenintolerans, eftersom symtomen ibland liknar varandra.
Den här formen är sällsynt och märks tidigt i livet. Då reagerar barnet på laktos redan från start.
Det är lätt att blanda ihop laktosintolerans med allergi mot mjölkprotein. Men det är två olika saker. Livsmedelsverket förklarar att mjölkproteinallergi handlar om en reaktion mot proteiner i mjölk, medan laktosintolerans handlar om att bryta ner mjölksocker.
En viktig skillnad i vardagen:
Vid laktosintolerans kan du ofta tåla vissa mejerier, eller små mängder.
Vid mjölkproteinallergi behöver du ofta undvika mjölkprotein helt, eftersom även små mängder kan ge reaktion.
Om du får symtom som känns mer allergiska, som hudutslag eller andningsbesvär, behöver du låta vården bedöma det. Du kan också läsa mer om allergi som en start.
Om du misstänker laktosintolerans kan du börja med att kontakta vården. 1177 beskriver flera sätt att utreda.
Vanliga delar i en utredning kan vara:
Samtal om symtom och mat
Du berättar vad du får för besvär och när de kommer.
Uteslutningstest (eliminationskost)
Enligt 1177 får du ofta prova att utesluta mjölkprodukter under en period (till exempel några veckor). Sedan kan du, i samråd med vården, prova att återinföra och se om symtomen kommer tillbaka.
Stegvis test med “mindre laktos”
1177 beskriver också att du kan testa produkter med mindre mjölksocker men med mjölkprotein kvar, som hårdost och yoghurt. Om du mår bättre då kan det tala för laktosintolerans.
Gentest (blodprov)
1177 beskriver att ett gentest kan visa om du har arvsanlag som gör att laktas minskar med tiden.
Laktosbelastning
1177 beskriver att du kan få dricka en lösning med mjölksocker och sedan lämna prover, eller göra test på utandningsluft.
Det viktiga här: du får ofta bäst hjälp om du inte gissar dig fram länge på egen hand. Symtom som liknar laktosintolerans kan också bero på andra magbesvär.
Behandlingen handlar oftast om att anpassa mängden laktos efter vad du tål. Livsmedelsverket beskriver att de flesta med laktosintolerans tål en viss mängd laktos, men att det varierar.
Exempel som många brukar tåla bättre (enligt Livsmedelsverket):
fermenterade produkter som yoghurt (bakterier kan bryta ner en del laktos)
hårdost (innehåller ofta mycket lite laktos)
laktosreducerade eller laktosfria produkter
Samtidigt kan vissa produkter innehålla mer laktos, som mjölk och glass. Om du vill göra en hållbar plan kan du be vården om stöd, till exempel via en dietist.
Sök vård om du:
får magbesvär som inte går över, eller som påverkar din vardag mycket
går ner i vikt utan att du vill
ser blod i avföringen
får symtom hos ett litet barn och misstänker laktosintolerans (det är ovanligt, och vården behöver bedöma orsaken)
Om du vill börja rätt väg kan du boka ett första samtal via Läkarbesök Vårdcentral.
Du behöver inte lista ut allt själv. Om du misstänker laktosintolerans kan du hitta vård och boka tid för bedömning och eventuell provtagning. Marketplace-CTA: Sök och boka via Vården.se: Läkarbesök Vårdcentral.
Det här är generell information – kontakta en läkare för personliga råd.
Allergi innebär att kroppen har bildat antikroppar mot ett ämne som den har stött på tidigare. Läs mer om allergi här!
Om du misstänker att du har astma är det viktigt att boka tid för en astmautredning. På så sätt kan du få rätt behandling.