Om allergi
Vad är allergi?
Allergi innebär att du inte tål ett visst ämne. Kroppens immunförsvar reagerar på det ämnet och du får besvär. Ämnena kallas allergener. En allergisk reaktion uppstår när du kommer i kontakt med ett ämne som immunförsvaret reagerar på. Innan du får en allergisk reaktion behöver du ha haft kontakt med ämnet vid ett tidigare tillfälle. Första gången märker du ingenting, men immunförsvaret har börjat reagera. Immunförsvaret börjar då bilda så kallade antikroppar mot allergenet. När du nästa gång kommer i kontakt med allergenet känner antikropparna igen det. Då reagerar immunförsvaret och släpper ut olika ämnen för att skydda kroppen. Ett sådant ämne är histamin.1
Du kan komma i kontakt med ämnet på olika sätt, till exempel genom maten, luften eller huden. Det kan också handla om gift från ett insektsstick.1 Allergier kan därför höra ihop med sådant som finns i vardagen, både inomhus och utomhus. Hur besvären märks beror på vilken typ av allergi du har.
Allergier och överkänslighet är mycket vanligt.1 Det finns olika typer av allergiska reaktioner, och besvären kan vara olika för olika personer. Allergi kan finnas mot ett eller flera ämnen.
Allergi och överkänslighet
Allergi och överkänslighet är inte samma sak. Vid en allergi är immunförsvaret inblandat. Vid överkänslighet kan du få besvär av ett ämne utan att immunförsvaret är inblandat.1
Allergier utvecklas oftast i barndomen, men kan komma även i vuxen ålder. Överkänslighet kan komma både i barndomen och i vuxen ålder.1 Det betyder att besvär kan börja vid olika tidpunkter i livet.
Vanliga allergiframkallande ämnen
Ämnen som orsakar allergi kallas allergener. Exempel på sådana ämnen är:1
- Pollen.
- Pälsdjur.
- Kvalster.
- Olika livsmedel.
Gift från ett insektsstick kan också orsaka allergi.1 Allergier kan alltså utlösas av ämnen som finns i mat, luft, på huden eller i samband med ett insektsstick.
Hitta vårdgivare
Orsaker till allergi
Så uppstår en allergisk reaktion
Ämnen som kan orsaka allergi kallas allergener.1 Det kan till exempel vara pollen, pälsdjur, kvalster eller olika livsmedel. För att en allergisk reaktion ska kunna uppstå behöver du först ha varit i kontakt med ämnet.
Vid den första kontakten märker du vanligtvis ingenting, men immunförsvaret börjar reagera. Det börjar bilda antikroppar mot allergenet. Antikropparna bildas av vita blodkroppar, som är en del av immunförsvaret.1
När du senare kommer i kontakt med allergenet känner antikropparna igen det. Då reagerar immunförsvaret och släpper ut olika ämnen för att skydda kroppen. Histamin är ett av ämnena som släpps ut vid reaktionen.1
Ärftlighet och miljö
Det finns inte alltid en enda förklaring till varför du får allergi. Allergi kan vara ärftligt, men ärftlighet behöver inte finnas.1 En biologisk förälder med allergi ökar sannolikheten för att du får allergi.2
Symtom vid allergi
Vanliga symtom
Allergi kan ge flera olika besvär. Vilka delar av kroppen som påverkas kan variera beroende på vilken typ av allergi du har.
- Du får utslag eller att det kliar på huden.1
- Näsan är täppt och du nyser.1
- Dina ögon rinner och kliar.1
- Det kliar i munnen eller i halsen.1
- Du får besvär med magen och tarmarna.1
- Du kan få svårt att andas.1
Besvären kan alltså märkas i huden, näsan, ögonen, munnen, halsen, magen, tarmarna eller luftvägarna. Hosta, pipande andning och andfåddhet kan också förekomma vid en allergisk reaktion.
Diagnos vid allergi
Samtalet och den första bedömningen
En allergiutredning brukar börja med att du får berätta vilka besvär du har. Du får också berätta när du får besvär och var i kroppen de känns eller syns.6 Samtalet hjälper vården att avgöra vilka undersökningar som kan passa för just din situation.
Viktiga delar av samtalet kan vara:
- Tidssamband mellan exponering för misstänkt allergen och symtomdebut.3
- Symtomens karaktär.
- Yrkesexponering.3
- Årstids- och dygnsvariationer.3
Det är viktigt att resultatet av allergiutredningen tolkas tillsammans med dina besvär och vilken kontakt du har haft med allergenet.3 Förekomst av IgE-antikroppar visar sensibilisering, men behöver inte ge allergiska symtom. För att en allergidiagnos ska ställas krävs att kontakt med allergenet leder till typiska allergiska symtom.
Behandling vid allergi
Undvika allergenet
Att undvika det du är allergisk mot är en central del av behandlingen.4 Det kan minska risken för nya allergiska reaktioner och är särskilt viktigt när allergenet annars kan vara svårt att hantera. Samtidigt kan det vara svårt att undvika vissa vanliga allergen helt.2 Det gäller till exempel pollen, pälsdjur, kvalster och vissa livsmedel, som kan finnas i omgivningen eller i sådant du äter.
Vilka åtgärder som passar beror på vilken allergi du har. Vid matallergi kan det till exempel vara viktigt att läsa innehållsförteckningar och välja mat som inte innehåller allergenet. Vid allergi mot pälsdjur kan det hjälpa att undvika kontakt med djuret. Vården kan ge råd om hur du kan minska kontakten med det ämne som orsakar dina besvär.
Läkemedel
Det finns olika läkemedel mot allergiska reaktioner. Allergitabletter kan användas mot allergiska reaktioner.4 De kan vara ett alternativ när det är svårt att undvika allergenet helt.
Kortisonnässpray är ett läkemedelsalternativ vid allergi. Kortison kan också användas som tablett eller kräm vid allergiska besvär.4 Vilken form som passar beror på vilka besvär du har och var i kroppen de finns.
Montelukast är ett läkemedel som kan ingå bland behandlingsalternativen.
Egenvård vid allergi
Minska exponeringen hemma
Att undvika sådant du är allergisk mot är ett sätt att hantera allergi. Det kan vara svårt att undvika vissa vanliga allergen helt, men flera åtgärder hemma kan minska kontakten med dem.2
- Dammsug mattor, golv och andra ytor regelbundet för att få bort damm, djurmjäll, pollen och andra allergen.2
- Använd luftfilter med HEPA-filter för att få bort allergen ur luften omkring dig.2
- Håll fönstren stängda under pollensäsongen för att minska mängden pollen som kommer in.2
- Om du har pälsdjursallergi kan du byta kläder efter att du har varit nära djur.2
- Undvik att röra vid djur som du är allergisk mot och låt dem inte vara i sovrummet eller på möblerna.2
Vem kan hjälpa dig vid allergi?
Vart du kan vända dig
Om du misstänker allergi kan du börja på en vårdcentral. En allergiutredning kan göras på de flesta vårdcentraler eller barnläkarmottagningar.6 Där får du berätta om dina besvär, när de kommer och var i kroppen de känns eller syns.
En läkare i primärvården kan ibland hänvisa dig vidare till en allergolog eller hudläkare för vissa tester.2 Vissa utredningar görs på andra mottagningar än vårdcentralen.6
Du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Där kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.5
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.5 Det kan därför vara bra att fråga mottagningen vad som gäller innan du bokar tid.
Vanliga frågor om allergi
Vad är skillnaden mellan allergi och överkänslighet?
Vid allergi är immunförsvaret inblandat och reagerar på ett ämne som du inte tål. Vid överkänslighet kan du få besvär av ett ämne utan att kroppen bildar antikroppar.1 Exempel på överkänslighet är besvär av dofter eller laktosintolerans. Resultatet av en allergiutredning måste alltid tolkas tillsammans med dina symtom och kontakten med allergenet.3
Kan allergi börja i vuxen ålder?
Allergi utvecklas oftast i barndomen, men den kan börja även i vuxen ålder. Överkänslighet kan också komma både i barndomen och i vuxen ålder.1 Därför kan nya besvär som vuxen bero på allergi, även om du inte haft allergiska besvär tidigare.
Kan allergi gå över?
Allergiska symtom kan finnas kvar så länge du utsätts för allergenet.7 När du inte längre är nära allergenet bör symtomen gå över efter några timmar. Vissa allergiska utslag, till exempel utslag efter kontakt med giftiga växter, kan däremot finnas kvar i flera veckor.2
Källor
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 4 källor · Senast granskad: 6 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.