Laktosintolerans är en reaktion i matsmältningssystemet på mjölksocker och beror på att tunntarmen har för lite laktas för att bryta ner det. Det är ofarligt, och besvären kan ofta förebyggas genom att minska mängden mjölksocker i maten eller undvika det helt.
Laktosintolerans innebär att tunntarmen har nedsatt förmåga att bryta ner mjölksocker eftersom kroppen har för lite laktas. Mjölksocker kallas också laktos och finns i mjölkprodukter.1 Laktas behövs för att bryta ner mjölksocker så att kroppen kan ta hand om det i tunntarmen.
Laktosintolerans är ofarligt.1 Laktosintolerans är inte en sjukdom.2 Det är en naturlig variation i hur matsmältningssystemet fungerar.3 Det är inte en allergisk reaktion från immunförsvaret.4 Det är en reaktion i matsmältningssystemet på mjölksocker och skiljer sig från en matallergi.3 Vid laktosintolerans handlar det om att kroppen har svårt att bryta ner mjölksocker, medan en matallergi är en reaktion från immunförsvaret mot ett protein i maten.
Förmågan att bilda tillräckligt med laktas i vuxen ålder varierar mellan befolkningsgrupper i världen.1 Många personer med genetiskt ursprung i Nordeuropa fortsätter att bilda laktas hela livet och tål därför mjölksocker. Laktosintolerans är relativt ovanligt i norra Europa, men är mycket vanligt i delar av Sydeuropa, Afrika och Asien.5
Cirka 65 procent av vuxna i världen kan inte bryta ner och absorbera laktos.3 Det betyder inte att alla dessa personer får besvär. Förmågan att bryta ner mjölksocker och hur kroppen reagerar på det varierar mellan olika personer.
Alla med laktosintolerans har laktosmalabsorption, men laktosmalabsorption ger inte alltid märkbara symtom.3 Laktosmalabsorption innebär att kroppen inte kan bryta ner och ta upp mjölksocker tillräckligt väl i matsmältningssystemet.
Besvären kan ofta förebyggas genom att minska mängden mat med mjölksocker eller undvika den helt.6 Många kan tåla en del mjölkprodukter, och hur mycket mjölksocker som går bra varierar mellan personer. Det finns också laktosfria produkter som kan användas i stället för produkter med mjölksocker.
För att kroppen ska kunna ta upp mjölksocker behöver det först brytas ner i tunntarmen. Det görs av laktas, ett enzym som bryter ner mjölksocker till mindre molekyler.5 Om tunntarmen inte har tillräckligt med laktas kan mjölksockret därför inte brytas ner som det ska.
Nästan alla människor kan bilda tillräckligt med laktas när de föds. De flesta börjar sedan bilda mindre laktas när de växer upp.3 Den vanligaste formen kallas primär laktosintolerans och beror på en gradvis minskning av LCT-genens aktivitet under åren.5 LCT-genen styr produktionen av laktas.
Primär laktosintolerans är ett medfött, genetiskt tillstånd som ofta börjar märkas ungefär i skolåldern.2 Besvären kan senare komma under tonåren eller vuxenlivet när mängden laktas inte längre räcker för att bryta ner mjölksocker. Hur mycket laktas som bildas kan skilja sig mellan olika personer.
En annan form är sekundär laktosintolerans. Den beror på att något annat har påverkat tunntarmen och tillfälligt minskat laktasaktiviteten.
Laktosintolerans kan ge besvär från magen och tarmen efter att du har ätit eller druckit något med mjölksocker. Vanliga symtom är:
Laktosintolerans kan också ge förstoppning. Besvären kan komma direkt efter att du har fått i dig mjölksocker eller först efter några timmar.6 För vissa börjar symtomen inom några minuter, medan andra märker dem senare. Hur lång tid det tar innan besvären går över varierar från person till person.
Diagnosen laktosintolerans ställs i första hand utifrån en klinisk bedömning. Det betyder att sambandet mellan dina besvär och intag av mjölksocker vägs ihop med om besvären minskar när du äter mindre mjölksocker.5
Vid läkarbesöket får du berätta vilka besvär du får och vad du har ätit.1 Uppgifterna kan hjälpa läkaren att ställa diagnos. Det är särskilt sambandet mellan mat och besvär som är viktigt i utredningen.
Besvär från magen kan ha flera orsaker. Symtom vid laktosintolerans kan likna besvär vid IBS, celiaki och andra tarmsjukdomar. Om besvären finns kvar trots laktosreducerad kost bör andra orsaker övervägas.5
Det kan till exempel handla om bakteriell överväxt i tunntarmen, celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom eller tarminfektion. Vid kvarstående diarré eller fettrik avföring kan även andra sjukdomar behöva övervägas. Vilka undersökningar som behövs beror på vilka besvär du har och vad som framkommer i samtalet.
En vanlig utredning börjar med att du utesluter alla mjölkprodukter under fyra veckor.1 Om besvären försvinner under perioden kan det bero på laktosintolerans eller allergi mot komjölksprotein.
Behandlingen inleds när celiaki eller annan sjukdom eller annat tillstånd har uteslutits vid misstänkt laktosintolerans.2 För många räcker det att undvika mat som innehåller mycket mjölksocker.1 Laktosintolerans behandlas hos både barn och vuxna med laktosreducerad kost.2
En laktosreducerad kost innebär att mängden mjölksocker minskas, snarare än att alla mjölkprodukter alltid behöver tas bort. Hur mycket som kan ätas utan besvär varierar mellan olika personer. Det finns ett stort utbud av laktosreducerade och laktosfria produkter som kan användas för att säkerställa näringsintaget, framför allt kalcium och vitamin D.2 Om mjölkprodukter inte ersätts av laktosfria eller berikade alternativ kan tillskott av kalcium och eventuellt vitamin D behövas.
Om du använder mjölkfria alternativ i stället för mjölkprodukter är det viktigt att välja sorter som är berikade med kalcium och vitamin D. Detaljerade råd om livsmedel och hur du kan anpassa kosten i vardagen finns i avsnittet om egenvård.
Du får pröva dig fram för att få reda på vilken mängd av olika mjölkprodukter du kan äta utan att få besvär.1 Känsligheten varierar mellan personer, så mängden som fungerar för dig kan vara en annan än mängden som fungerar för någon annan.
Börja med en mängd som brukar fungera och lägg sedan försiktigt till mer om du vill undersöka din egen gräns. Hur mycket du tål kan också påverkas av vilken mjölkprodukt du väljer. Smör och bordsmargarin som innehåller smörfett hör till sådant du oftast kan äta.1
Alla mjölkprodukter behöver inte undvikas. Det är vanligt att kunna äta mjölkprodukter som innehåller små mängder mjölksocker utan besvär.
Kontakta en vårdcentral eller barnavårdscentral om du eller ditt barn har besvär som du tror kan bero på laktosintolerans.4 Där kan besvären bedömas och du kan få hjälp att utreda om de hänger ihop med mjölksocker eller har någon annan orsak. Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hitta vård.1
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.1 På varden.se kan du läsa mer om olika mottagningar och hur du kontaktar dem.
Kontakt med dietist kan ge stöd när du behöver anpassa kosten. En dietist kan hjälpa till att bedöma näringsintaget och välja laktosfria eller ersättande produkter.2 Det kan vara särskilt värdefullt om du eller ditt barn behöver minska mjölksocker under en längre tid.
Nej. Laktosintolerans är en reaktion i matsmältningssystemet på mjölksocker, medan mjölkallergi är en reaktion från immunförsvaret på mjölkprotein. Laktosintolerans är inte farligt, men en allvarlig allergisk reaktion kan vara livshotande.3
Nej, många kan äta mindre mängder mjölksocker utan att få symtom.5 Hur mycket du tål kan variera, så det kan vara bra att pröva dig fram med olika mjölkprodukter. I de flesta fall tål du upp till cirka fem gram mjölksocker per måltid, vilket motsvarar ungefär en deciliter mjölk.2
Det här är mjölkprodukter som ofta kan ätas utan besvär:
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 5 källor · Senast granskad: 1 september 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.
Laktasaktiviteten kan normaliseras när den bakomliggande orsaken behandlas eller läker.5 Därför kan sekundär laktosintolerans gå över när tunntarmen återhämtar sig. Vid en tillfällig tarmsjukdom kan laktasaktiviteten återgå till det normala inom några veckor.
Generna påverkar sannolikheten att fortsätta bilda laktas. Laktosmalabsorption och laktosintolerans är vanligare hos personer med asiatisk, ursprungsamerikansk eller latinamerikansk genetisk bakgrund.3 Det är mindre vanligt hos personer med genetisk bakgrund från norra eller västra Europa, men det kan ändå förekomma.
Medfödd laktasbrist är mycket ovanlig och beror på en mutation i LCT-genen.5 Då märks laktosintoleransen redan efter födseln. Barnet kan få vattentunn diarré när det börjar amma eller får bröstmjölksersättning.
För tidigt födda barn kan ha laktosintolerans eftersom tarmen inte är färdigutvecklad.6 Den formen beror på att tunntarmen ännu inte har utvecklats tillräckligt för att kunna bryta ner mjölksocker. Den brukar bli bättre när barnet blir äldre.
Symtomens styrka påverkas bland annat av hur mycket mjölksocker du äter eller dricker vid ett tillfälle.7 Mängden som går att tåla kan variera mellan olika personer. Besvärens tidsförlopp och styrka kan variera betydligt mellan olika personer.5 Du kan därför märka symtom efter samma mängd mjölksocker vid olika tillfällen. Besvären kan också variera beroende på hur känslig tarmen är och på andra tillstånd som påverkar mängden vätska och gas i tjocktarmen.3 Det är därför möjligt att få besvär av en större mängd men tåla en mindre mängd.
Om mjölksocker inte bryts ner fullständigt i tunntarmen kan det nå tjocktarmen. Där jäser bakterierna det osmält mjölksockret och bildar gas.5 Detta kan bidra till gaser, magont, uppsvälld mage och diarré.
Besvär vid laktosintolerans är vanliga och kan ha flera andra orsaker. Symtomen kan likna besvär vid IBS, celiaki och komjölksproteinintolerans.1 Därför räcker symtomen inte alltid för att visa vad besvären beror på.
Utöver besvär från matsmältningssystemet kan huvudvärk, trötthet och led- eller muskelsmärta förekomma.6 Dessa symtom är inte symtom från matsmältningssystemet.
Därefter kan du få prova mjölkprodukter som innehåller mindre mängd mjölksocker men vanliga mängder mjölkprotein.1 Exempel på sådana produkter är hårdost och yoghurt. Om besvären då inte längre finns efter en månad talar det med stor sannolikhet för laktosintolerans.
Vid en laktosprovokation utesluts mjölksocker i en till två veckor. Därefter dricker du tre deciliter mjölk och följer om bukbesvär uppstår inom det närmaste dygnet. Uteblivna bukbesvär efter laktosprovokation utesluter som regel laktosintolerans.5
Hur mycket mjölksocker som ger besvär varierar mellan olika personer. Därför kan vissa tåla mindre mängder mjölk utan symtom, även om de får besvär av större mängder.
Ett gentest kan göras genom att du lämnar ett blodprov på vårdcentralen. Testet kan visa om du har ett arvsanlag som är kopplat till att mängden laktas minskar med tiden.1 Det kan därför visa om du med tiden får sämre förmåga att bryta ner mjölksocker.
Ett gentest visar däremot inte ensamt om dina aktuella besvär beror på laktosintolerans. Den faktiska laktosintoleransen påverkas även av tarmfloran, och självtester för genetisk testning har därför inte stort kliniskt värde.
Vid laktosbelastning dricker du en lösning med mjölksocker.1 Därefter kan du få lämna blodprov eller göra ett utandningstest.
Ett väteutandningstest mäter väte och metan i utandningsluften efter att du har fått i dig mjölksocker.3 Gaserna bildas när bakterier i tjocktarmen jäser mjölksockret och kan sedan mätas i luften du andas ut.
Om symtomen är svåra och inte förbättras kan gastroskopi behövas.6 Då kan ett mycket litet prov från tunntarmen tas för undersökning. Detta kan hjälpa vården att utreda om besvären beror på något annat än laktosintolerans.
Laktaspreparat kan tas vid behov i samband med en måltid.5 Laktas finns som tabletter eller droppar. Laktas finns att köpa receptfritt på apotek.1
Laktas kan vara ett alternativ när det är svårt att undvika mjölksocker, till exempel vid restaurangbesök eller resor. Laktas kan också finnas som tillskott från apotek eller hälsokost och tas i regel i samband med en måltid som innehåller mjölksocker. Det finns ännu inga etablerade läkemedelsbehandlingar som ersätter kostanpassning vid laktosintolerans.
Om en annan sjukdom orsakar besvären behandlas den sjukdomen.1 Sekundär laktosintolerans kan försvinna när den utlösande sjukdomen eller tillståndet i tunntarmen behandlas framgångsrikt. Laktasaktiviteten normaliseras vid behandling eller utläkning av den bakomliggande orsaken.5 Därför kan behandlingen behöva omvärderas när den bakomliggande sjukdomen har behandlats.
Fullständig uteslutning av mjölksocker förutsätter kontakt med dietist. Fullständig uteslutning behövs bara i mycket sällsynta fall. Dietist kan hjälpa till att bedöma näringsintaget och välja laktosfria eller ersättande produkter.2
Det är särskilt viktigt med stöd om du under lång tid minskar intaget av mjölkprodukter. Dietisten kan hjälpa dig att hitta produkter som ger tillräckligt med kalcium och vitamin D. Om du behöver vägledning om vilka livsmedel som passar i vardagen kan du läsa mer i avsnittet om egenvård.
Laktosfria produkter och alternativa produkter av havre eller soja kan göra det enklare att anpassa maten i vardagen. Det finns också mjölkfria alternativ som är baserade på ris eller nötter.2 Det finns laktosfria varianter av många mjölkprodukter att köpa.
Mjölksocker finns inte bara i mjölkprodukter.3 Det kan också finnas i bearbetade livsmedel, till exempel bröd, såser, dressingar och mellanmålsprodukter.
Titta därför på ingrediensförteckningen när du köper färdig mat och andra bearbetade produkter. Om mjölk ingår i ett livsmedel ska det anges i ingrediensförteckningen.
Om du minskar mängden mjölkprodukter behöver du se till att maten fortfarande ger tillräckligt med kalcium och D-vitamin. Laktosfria och berikade alternativa produkter kan användas för att säkerställa intaget av kalcium och D-vitamin.2
Kontrollera att den alternativa produkten verkligen är berikad med kalcium och D-vitamin när den ska ersätta en mejeriprodukt. Vid långvarigt minskat intag av mjölkprotein behöver du säkerställa att du får i dig kalcium och D-vitamin genom maten eller tillskott.5 Om du utesluter alla mjölkprodukter kan en dietist hjälpa till att bedöma näringsintaget och välja laktosfria eller ersättande produkter.
På restaurang eller under resor kan det ibland vara svårt att undvika mjölksocker helt. Då kan laktas användas som stöd för att minska besvären.
Laktas tas i regel i samband med en måltid som innehåller mjölksocker. På så sätt kan du ha ett alternativ till att helt avstå från maten när det är svårt att veta exakt vad den innehåller.
Det finns också många laktosfria produkter och alternativ av havre eller soja som är naturligt fria från mjölksocker. Om du använder havre-, soja-, ris- eller nötbaserade alternativ i stället för mjölkprodukter är det viktigt att välja sorter som är berikade med kalcium och D-vitamin.2
Det beror på vilken typ av laktosintolerans du har. Sekundär laktosintolerans kan gå över när tunntarmen återhämtar sig efter att den bakomliggande sjukdomen eller skadan har behandlats eller läkt.2
Vid primär laktosintolerans börjar kroppen inte naturligt producera mer laktas igen.3 Besvären kan ändå förändras över tid, och hur mycket mjölksocker du tål kan variera.
Om du tar bort mjölkprodukter ur kosten kan kalcium- och D-vitaminintaget behöva säkerställas.2 Laktosfria och berikade alternativa produkter kan hjälpa till att ge dessa näringsämnen.
Kalcium- eller D-vitamintillskott kan rekommenderas om kosten inte ger tillräckligt. Tillskott av kalcium och eventuellt D-vitamin kan behövas om mjölkprodukter inte ersätts av laktosfria eller berikade alternativ, eller av andra källor.2 Kontakt med dietist kan ge hjälp att bedöma näringsintaget och välja laktosfria eller ersättande produkter.
Ställ en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna ForumStäll en fråga eller dela en erfarenhet med andra på Vården Forum.
Öppna Forum