Gasbesvär – symtom, orsaker och behandling

Vad är gasbesvär?

Gas i mag-tarmkanalen är vanligt

Gas i magen och i tarmarna är något som alla har. Gasen består av luft som du sväljer eller som bildas i tjocktarmen när kroppen bryter ner mat och dryck. Gasbesvär är oftast inte skadliga.¹

Det är olika hur man upplever gas i magen och i tarmen. Samma mängd gas kan ge en person stora obehag, medan en annan inte alls känner av den.¹ Därför kan en viss mängd gas upplevas på olika sätt av olika personer.

Så kan gasbesvär kännas

Att ha gaser kan göra att magen sväller och att du får ont. Du kan ha ett eller flera av följande symtom om du har mycket gas i mag-tarmkanalen:

• Du känner dig uppblåst och bullrig i magen.¹
• Du har ont i magen och får magknip.¹
• Du rapar.¹
• Du pruttar.¹

Det kan ibland samlas så mycket gas att magen blir större och att du behöver knäppa upp kläder som sitter åt.¹ Besvären kan alltså märkas både som en känsla i magen och som att magen faktiskt blir större.

Var gasen finns och hur den lämnar kroppen

Gas kan samlas var som helst i mag-tarmkanalen. Vanligast är att gas samlas där tjocktarmen kröker sig, till höger eller vänster överst i magen. Gasen i mag-tarmkanalen kan alltså finnas på olika ställen från magsäcken och vidare genom tarmen. Gaserna ger alltså mest besvär från magsäcken och från tjocktarmen. Även små mängder gas i tarmen kan ge upphov till kramp i tarmen, speciellt efter att du har ätit. En liten del av gasen i tarmarna tas upp av blodet och lämnar kroppen med utandningsluften.¹

Gas som inte rapas upp passerar vidare och släpps ut via ändtarmen. Gas kan lämna kroppen genom munnen när du rapar eller genom ändtarmen när du pruttar. Vanligen pruttar man upp till 20 gånger per dygn.¹

Gasbesvär är ett symtom, inte en sjukdom

Gasbesvär beror nästan aldrig på en sjukdom om symtomen bara beror på att du har besvärande mängd gas i magen, och om de lindras när du rapar eller pruttar.¹ Att gasbesvär är ett symtom betyder att besvären kan märkas genom till exempel uppblåsthet, magont, rapningar eller pruttar.

De flesta personer upplever att de har problem med pruttar om de behöver prutta mycket ofta, vid olämplig tidpunkt eller om pruttarna luktar illa.¹ För det mesta luktar pruttar ingenting. Det är endast en liten del av gasen som ger otrevlig lukt.

Vad kan gasbesvär bero på?

Luft som sväljs och gas som bildas i tarmen

Den största delen av all gas i mag-tarmkanalen består av nedsvald luft. Varje gång du sväljer följer lite luft med ner, och ibland kan mängden bli så stor att du får besvär. Gas som du inte rapar upp stannar en stund i magsäcken och går sedan vidare till tarmen. När du sover sväljer du nästan ingen luft alls. En del gas som produceras i tjocktarmen försvinner genom att den används av andra bakterier i tjocktarmen.¹

I tjocktarmen finns bakterier som jäser mat som inte har brutits ner, och då bildas gas. Kål och bönor är exempel på mat som bildar mycket gas i tjocktarmen.¹ Även ärtor, linser och lök kan ge mer gas hos vissa personer.

Gasbesvär kan öka när magen fylls efter en större måltid.¹ Den uppsvällda känslan efter att du har ätit beror på den totala mängden gas i hela mag-tarmkanalen. Även små mängder gas i tarmen kan ge kramp, särskilt efter att du har ätit.

Mat, dryck och tarmvanor

Mat med mycket fibrer kan öka mängden gas i mag-tarmkanalen.¹ Det gäller till exempel vissa sorters kål, ärtor, bönor och linser. Samma sorts mat kan ge olika mycket gas och olika symtom hos olika personer.

Fruktos och sorbitol är exempel på svårsmälta kolhydrater som kan öka gasbesvär.

När ska du söka vård för gasbesvär?

När vårdcentral är rätt väg

De allra flesta som har gasbesvär behöver inte söka vård. Besvären brukar gå över av sig själv. Gasbesvär behöver därför inte alltid bedömas av vården. Om besvären fortsätter kan det ändå vara klokt att kontakta en vårdcentral, särskilt när de har funnits i över två veckor. På vårdcentralen kan du berätta hur länge besvären har funnits och om något har förändrats från hur det brukar vara för dig. Vänta tills det blir vardag, om det är helg.¹

Kontakta en vårdcentral om du har haft gasbesvär i över två veckor.

Kontakta vårdcentral vid dessa besvär

Kontakta en vårdcentral om du har haft gasbesvär i över två veckor och särskilt om något av följande stämmer in på dig:

• Du är över 50 år och får symtom från magen som du inte har haft tidigare.¹
• Du minskar snabbt i vikt eller får minskad lust att äta.
• Du behöver gå på toaletten på andra tider än du brukar, eller om konsistensen på bajset har ändrats. Ändrade toalettvanor kan alltså vara att du behöver gå på toaletten vid andra tider än tidigare. Det kan också vara konsistensen på bajset som har ändrats. Kontakta vårdcentralen om någon av dessa förändringar stämmer in på dig tillsammans med gasbesvären.

Sjukvårdsrådgivning

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp med att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv. Du kan ringa 1177 även om du är osäker på om besvären behöver bedömas på en vårdcentral. Rådgivningen kan hjälpa dig att värdera symtomen och ge råd om vad du kan göra själv. Om du behöver kontakta en mottagning kan många mottagningar nås genom att du loggar in.

Vad kan du göra själv vid gasbesvär?

Minska mängden luft du sväljer

En stor del av gasen i mag-tarmkanalen kommer från luft som du sväljer.¹ Därför kan det hjälpa att minska sådant som gör att du sväljer mer luft.

• Undvik att tugga tuggummi och att suga på hårda karameller.¹
• Ät långsammare och tugga maten väl.¹
• Undvik att dricka kolsyrade drycker.¹
• Försök lägga märke till om du sväljer mer luft när du är stressad, och försök då att minska stressen.¹
• Sluta röka eller minska rökningen om du röker.¹

Att äta långsammare kan vara särskilt viktigt om du brukar äta snabbt. Försök också att äta i lugn och ro, eftersom det kan minska luftsväljningen. Om du ofta får besvär efter måltider kan du lägga märke till både vad du åt och hur snabbt du åt, eftersom sambandet mellan gasbesvär och måltider kan ge ledtrådar om vad som påverkar dig.

Utredning och behandling vid gasbesvär

Vad som kan hända vid en utredning

Det finns inga tester eller undersökningar som direkt kan visa varför du har ökad mängd gaser i mag-tarmkanalen. Olika undersökningar kan däremot hjälpa till att hitta orsaken till besvären eller hjälpa läkaren att utesluta en sjukdom.¹

Om du samtidigt har andra symtom från magen kan du få göra en eller flera undersökningar. Det är läkaren som bedömer vilka undersökningar som behövs utifrån dina besvär.

• Blodprover kan ingå i utredningen.¹
• En bildundersökning, till exempel en undersökning med ultraljud eller magnetkamera, kan ingå i utredningen.¹
• Gastroskopi kan ingå i utredningen.¹
• Koloskopi kan ingå i utredningen.¹

Vid misstänkt IBS görs utredningen för att utesluta andra orsaker till besvären. De flesta med misstänkt IBS kan och ska få sin utredning i primärvården. En noggrann sjukdomshistoria och en kroppslig undersökning kan ingå. Enkla laboratorieprover med inriktning på blödning och inflammation bör alltid tas vid misstänkt IBS.

Vem kan hjälpa dig vid gasbesvär?

Vårdcentral och 1177

Kontakta en vårdcentral om du har haft gasbesvär i över två veckor. Vårdcentralen kan vara rätt ingång när besvären behöver bedömas och du behöver hjälp att komma vidare. Du kan använda webbplatsens länkar för att hitta en vårdcentral och se hur du kontaktar mottagningen.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får du hjälp med att bedöma dina symtom och råd om vad du kan göra själv. Du kan också få hjälp att avgöra vilken vårdkontakt som passar bäst. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.¹

Andra vårdprofessioner

Kontakta din barnmorska om du är gravid och har problem med gaser.¹ På webbplatsen kan du läsa mer om hur du hittar rätt kontaktväg till barnmorskemottagningen.

Kontakta en tandläkare om du har en tandprotes som inte sitter bra.¹ En tandläkare kan bedöma tandprotesen och hjälpa dig vidare. Använd webbplatsens länkar för att hitta en tandläkare nära dig.

Vanliga frågor om gasbesvär

Är gasbesvär farligt?

Gasbesvär är oftast inte skadliga och beror sällan på en allvarlig sjukdom. Om besvären lindras när du rapar eller pruttar beror de nästan aldrig på sjukdom.¹

Hur många gånger om dagen är det vanligt att prutta?

Vanligen pruttar du upp till 20 gånger per dygn. Framför allt under natten släpper tarmen ut en hel del gas utan att du märker det.¹

Vad kan jag prova själv mot gasbesvär?

Ät långsammare och tugga maten väl för att minska mängden luft som du sväljer. När du är fysiskt aktiv rör sig gaserna automatiskt framåt i tarmen. Det kan också hjälpa att undvika kolsyrade drycker.¹

När bör jag kontakta vårdcentral?

Du ska kontakta en vårdcentral om du har haft gasbesvär i över två veckor. Om du har haft gasbesvär i över två veckor och minskar snabbt i vikt eller får minskad lust att äta ska du kontakta en vårdcentral.¹