Viktminskning

Att uppnå och bibehålla en hälsosam kroppsvikt är en viktig faktor för övergripande hälsa och välbefinnande. Inom hälso- och sjukvården används ofta begreppen övervikt och fetma för att beskriva viktklasser som kan medföra ökade hälsorisker. Ett vanligt verktyg för att uppskatta detta är kroppsmasseindex (BMI), som är ett mått på vikten i förhållande till längden (kg/m²). Generellt indikerar ett BMI mellan 25 och 29,9 övervikt, medan ett BMI på 30 eller högre klassificeras som fetma. Det är dock viktigt att komma ihåg att BMI är ett generellt mått och inte ger en fullständig bild av en individs hälsostatus, då det exempelvis inte skiljer på muskelmassa och fettmassa.

Övervikt och fetma är kopplade till en ökad risk för flera kroniska sjukdomar, såsom typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar (inklusive högt blodtryck och stroke), vissa cancerformer, sömnapné och ledbesvär. Målet med vikthantering är därför främst att förbättra hälsan, öka livskvaliteten och minska risken för dessa sjukdomstillstånd.

Grundprincipen för att gå ner i vikt är att skapa en negativ energibalans, vilket innebär att kroppen förbrukar mer energi (kalorier) än den tillförs via kost och dryck. När detta sker börjar kroppen använda sina lagrade energireserver, främst fett, vilket resulterar i en minskad kroppsvikt. En gradvis och kontrollerad viktnedgång är oftast mer hållbar och hälsosam på lång sikt än snabba, extrema metoder. Att gå ner i vikt är en process som kan involvera olika strategier och anpassningar beroende på individens förutsättningar och mål.

Det finns flera metoder och strategier för att hantera sin vikt och uppnå en hälsosam viktnedgång. Dessa kan delas in i livsstilsförändringar, professionellt stöd för dessa förändringar, samt medicinska behandlingsalternativ när sådana bedöms nödvändiga.

Livsstilsförändringar De mest grundläggande och långsiktigt hållbara metoderna för vikthantering involverar anpassningar av dagliga vanor:

• Koststrategier
  
  • Näringsrik kost: Fokusera på en kost baserad på grönsaker, frukt, bär, fullkornsprodukter, baljväxter, fisk, fågel och magra mejeriprodukter.
  • Portionsstorlekar: Att vara medveten om och anpassa portionsstorlekar kan hjälpa till att kontrollera kaloriintaget.
  • Regelbunden måltidsrytm: Att äta regelbundna måltider kan bidra till stabilare blodsockernivåer och minska risken för överätning.
  • Begränsa intaget av energitäta, näringsfattiga produkter: Minska konsumtionen av livsmedel med högt innehåll av socker, ohälsosamt fett och lite näring, såsom läsk, godis, snacks och processad snabbmat.
  • Vätskeintag: Vatten är den rekommenderade drycken för att släcka törst och upprätthålla vätskebalansen.
  • Individuell anpassning: Den bästa kosthållningen är den som är näringsmässigt balanserad och som individen kan följa långsiktigt. Det finns ingen universell “bästa diet för viktminskning”; anpassning efter individuella behov och preferenser är centralt.
• Fysisk aktivitet
  
  • Aktiv motion: Sträva efter att vara fysiskt aktiv de flesta dagar i veckan. Allmänna rekommendationer för vuxna är minst 150–300 minuters måttligt intensiv eller 75–150 minuters högintensiv aerob fysisk aktivitet per vecka, eller en kombination därav.
  • Variation: Kombinera konditionsträning (t.ex. raska promenader, löpning, cykling) med muskelstärkande aktiviteter (t.ex. styrketräning) minst två gånger i veckan.
  • Vardagsmotion: Öka den dagliga rörelsen genom att exempelvis ta trappor, gå eller cykla kortare sträckor.
• Beteendemässiga och psykologiska Aspekter
  
  • Målsättning: Sätt upp specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsatta (SMART) mål.
  • Självmonitorering: Att föra dagbok över kostintag och fysisk aktivitet kan öka medvetenheten och hjälpa till att identifiera mönster.
  • Stresshantering och Sömn: God sömnhygien och strategier för stressreducering är viktiga, då både stress och sömnbrist kan påverka aptit och matval negativt.
  • Medveten närvaro (Mindfulness): Att äta medvetet och uppmärksamma kroppens hunger- och mättnadssignaler kan vara hjälpsamt.

Professionellt stöd för livsstilsförändringar Ibland kan det vara svårt att på egen hand genomföra och upprätthålla livsstilsförändringar. Professionellt stöd kan då vara värdefullt.

• Dietister: Kan erbjuda individanpassad kostrådgivning och stöd i att etablera hållbara matvanor.
• Fysioterapeuter: Kan hjälpa till att utforma anpassade träningsprogram och ge råd om fysisk aktivitet.
• Psykologer eller Terapeuter: Kan ge stöd i att hantera beteendemässiga utmaningar, emotionellt ätande och motivationssvårigheter.

Viktminskning med medicin

Viktminskning med medicin innebär vanligtvis en daglig dos av medicin, som kan tas i form  av injektioner eller tabletter. Det är viktigt att följa läkarens instruktioner noggrant och att regelbundet följa upp med medicinsk personal för att övervaka effekter och eventuella biverkningar.

Läkemedlen fungerar genom att påverka olika biokemiska processer i kroppen, såsom aptitreglering, ämnesomsättning och fettmetabolism. Ett sådant verksamt ämne som används i läkemedel är till exempel semaglutid, vilket hjälper till att minska aptiten och öka mättnadskänslan och kan leda till viktminskning över tid. Semaglutid går att hitta i läkemedlet Ozempic, en injicerbar medicin som används för just viktminskning. Andra vanliga substanser som används för viktminskning är Orlistat (Xenical), liraglutid (Saxenda) och bupropion/naltrexon (Mysimba).

Inför och under behandling med medicin för viktminskning

Innan behandlingen påbörjas är det viktigt att genomgå en grundlig medicinsk bedömning (i vissa fall till exempel en hälsokontroll) och konsultation med en läkare. Detta kan innefatta att bedöma eventuella underliggande medicinska tillstånd eller mediciner som kan påverka behandlingen.

För att ta del av behandlingen krävs ett kroppsmasseindex (BMI) på 30 eller högre för vuxna. Alternativt kan behandlingen också erbjudas till vuxna med ett BMI mellan 27 och 30, förutsatt att de upplever viktrelaterade hälsoproblem såsom diabetes, högt blodtryck eller höga blodfetter.

Efter att behandlingen har påbörjats är det viktigt att följa läkarens instruktioner noggrant och hålla koll på eventuella förändringar i hälsotillståndet. Ibland kan det vara nödvändigt att ändra behandlingsplanen beroende på hur det går och om man får några biverkningar. Forskning från maj 2024 visar att det gradvis går att trappa ner på fetmamedicin som innehåller semaglutid, utan att gå upp all vikt igen – förutsatt att man upprätthåller en hälsosam livsstil.

Obesitaskirurgi

En ytterligare metod vid viktminskning är så kallad obesitaskirurgi där du får hjälp av en överviktskirurg. En obesitaskirurgi kan övervägas vid svår fetma (du har ett BMI på 40 eller högre eller ett BMI på 35 eller högre om du lider av en sjukdom som till exempelvis typ 2 diabetes) när andra metoder varit otillräckliga.

• Metoder: Vanliga operationer är gastric bypass och gastric sleeve.
• Process: Kräver omfattande utredning och innebär ett livslångt åtagande gällande livsstilsanpassningar och medicinsk uppföljning.

En viktig del av vikthanteringsmetodiken är att ha strategier för att bibehålla den uppnådda viktnedgången på lång sikt. Detta innefattar oftast att fortsätta med de etablerade hälsosamma kost- och motionsvanorna, regelbunden egenkontroll och vid behov söka fortsatt stöd.

Kostnaderna för de olika metoderna vid viktminskning kan variera kraftigt beroende på val av metod och individuella omständigheter.

• Professionellt stöd genom dietist/fysioterapeut/psykolog: Kostnaden för besök hos dessa yrkesgrupper varierar beroende på om vården ges inom offentlig eller privat sektor, och om remiss finns. Patientavgifter inom offentlig vård är reglerade och ingår i högkostnadsskyddet.
• Viktminskning med medicin: Kostnaden för receptbelagda viktminskningsläkemedel kan vara betydande, ofta flera tusen kronor per månad. Vissa läkemedel kan vara subventionerade under specifika förutsättningar, men detta varierar. Det är viktigt att diskutera kostnader och eventuell subvention med behandlande läkare.
• Kirurgisk Behandling: Obesitaskirurgi som utförs inom den offentliga vården täcks av den vanliga patientavgiften upp till högkostnadsskyddet, förutsatt att man uppfyller de medicinska kriterierna. Operationer i privat regi medför betydligt högre kostnader.

Att uppnå och bibehålla en hälsosam vikt genom effektiv vikthantering medför en rad positiva effekter för både fysisk och psykisk hälsa:

• Förbättrad fysisk hälsa:
  • Minskad risk för typ 2-diabetes och förbättrad blodsockerkontroll hos personer med befintlig diabetes.
  • Sänkt blodtryck och förbättrade blodfettvärden, vilket minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar.
  • Minskad belastning på leder, vilket kan lindra artrosbesvär.
  • Förbättrad andningsfunktion och minskad risk för sömnapné.
  • Minskad risk för vissa cancerformer.
• Ökad energi och rörlighet: Viktnedgång kan leda till att man känner sig piggare och har lättare att röra på sig i vardagen.
• Förbättrat psykiskt välbefinnande: Många upplever ökad självkänsla, bättre humör och minskade symtom på nedstämdhet eller ångest.
• Högre livskvalitet: Sammantaget kan dessa förbättringar leda till en markant ökad allmän livskvalitet.

Processen att gå ner i vikt och de olika metoderna kan också medföra vissa utmaningar eller nackdelar:

• Allmänna utmaningar
  • Viktnedgång kräver tid, engagemang och uthållighet.
  • Det kan upplevas som socialt begränsande eller medföra känslor av frustration, särskilt vid viktplatåer. Det vill säga när du når ett stadie där vikten varken rör sig upp eller ner.
• Livsstilsförändringar:
  • Initialt kan kostomläggningar och ökad fysisk aktivitet upplevas som krävande eller svåra att passa in i vardagen.
• Viktminskning med medicin:
  • Alla läkemedel kan ge biverkningar. För GLP-1-receptoragonister (som semaglutid och liraglutid) är vanliga biverkningar exempelvis illamående, kräkningar, diarré och förstoppning, särskilt i början av behandlingen. Orlistat kan ge mag-tarmbesvär relaterade till fettintaget. Kostnaden kan också vara en betydande nackdel. Långtidsanvändning kan vara nödvändig för bibehållen effekt.
• Kirurgisk Behandling: Obesitaskirurgi är ett stort ingrepp som medför risker för komplikationer både på kort och lång sikt (t.ex. infektioner, bråck, näringsbrister, tarmvred). Livslånga kostanpassningar och tillskott av vitaminer och mineraler är nödvändiga.

Flera olika typer av vårdgivare kan vara involverade i processen för viktminskning, beroende på individens behov och val av metod:

• Vårdcentral/Husläkare: Är oftast den första kontakten. Läkaren kan göra en första hälsobedömning, ge grundläggande råd om livsstilsförändringar, utreda eventuella bakomliggande orsaker till övervikt, och vid behov förskriva läkemedel eller remittera vidare till specialistvård eller andra vårdgivare.
• Dietist: Specialiserad på kost och nutrition. Kan ge individanpassade kostråd, utforma kostplaner och ge praktiskt stöd för att genomföra kostförändringar.
• Fysioterapeut/Sjukgymnast: Expert på kropp och rörelse. Kan hjälpa till att utforma anpassade träningsprogram, ge råd om lämplig fysisk aktivitet och stödja vid smärta eller rörelsehinder.
• Psykolog eller psykoterapeut: Kan erbjuda stöd för beteendeförändringar, hantering av emotionellt ätande, motivationsarbete och andra psykologiska aspekter relaterade till vikt och ätande.
• Överviktskirurg och Obesitascentrum: Vid behov av mer specialiserad medicinsk behandling, såsom avancerad läkemedelsbehandling eller bedömning för obesitaskirurgi, kan remiss ske till endokrinologer, kirurger eller specialiserade obesitasmottagningar/centrum.
• Företagshälsovård: Kan i vissa fall erbjuda stöd och program för vikthantering till anställda.

Kan jag få hjälp digitalt?

Ett växande antal digitala plattformar och appar erbjuder stöd för vikthantering, inklusive rådgivning från dietister och läkare via video eller chatt. Det är viktigt att välja seriösa aktörer med kvalificerad personal. 

Att ta kontakt med din vårdcentral är ett bra första steg för att diskutera din situation och få vägledning till rätt typ av stöd och behandling.