Gastric bypass operationen innebär att man klipper bort en stor del av magsäcken och första delen av tunntarmen.
Vill du hitta en mottagning som kan hjälpa dig med Gastric bypass?
Gastric bypass är en operation som förändrar hur magsäcken och tunntarmen hanterar maten.1
Efter operationen är magsäcken mindre och du blir mätt av mindre mängd mat.1
Mat passerar förbi delar av tunntarmen som annars tar upp näring, vilket gör att kroppen inte tar upp alla kalorier från maten.1
Gastric bypass är en form av fetmaoperation. Vid en gastric bypass kopplas en stor del av magsäcken och en del av tunntarmen bort. Det gör att maten du äter når tunntarmen snabbt.2
Magsäckens mindre storlek gör att du äter mindre mängder innan du känner dig mätt. Den del av tunntarmen som maten inte längre passerar genom tar annars upp näring från maten. Därför påverkas både hur mycket mat du kan äta och hur många kalorier kroppen tar upp.
Gastric bypass kallas också Roux-en-Y gastric bypass.1 Det är inte samma metod som gastric sleeve eller duodenal switch, som är andra typer av fetmaoperationer.
Går att få gratis. Annars mellan 70 000 och 90 000 kronor.
Läs mer om maten efter gastric bypass (Aleris.se)
Läs mer om fetma (Vården.se)
Sök efter vårdgivare som erbjuder Gastric bypass på några av våra populära platser.
Gastric bypass kan vara ett alternativ för vuxna med fetma som inte har kunnat gå ner tillräckligt i vikt med kost, motion och läkemedel.1
En fetmaoperation kan vara ett alternativ när vikten orsakar eller riskerar att orsaka hälsoproblem.2
Det kan handla om att fetma innebär risk för flera allvarliga sjukdomar, till exempel diabetes typ 2, sömnapné och hjärt-kärlsjukdomar. En operation kan också övervägas om du har försökt förändra din livsstil utan att kunna gå ner i vikt.
Vilken operationsmetod som passar bäst beror på flera faktorer och ska diskuteras med läkare.3
Det finns flera typer av fetmaoperationer. Gastric bypass är en av dem, medan gastric sleeve och duodenal switch är andra metoder. Du och kirurgen diskuterar vilken operationsmetod som kan passa bäst för dig. Kirurgen föreslår sedan den operation som är mest lämplig för dig.
Reglerna för fetmaoperation kan skilja sig mellan olika regioner. Enligt regionala regler kan det innebära att du ska ha fyllt 18 år.2
Ett BMI över 40 kan vara ett kriterium.2
Ett BMI över 35 tillsammans med en sjukdom som beror på övervikten kan också vara ett kriterium.2
Du kan behöva ha gjort seriösa försök att minska din vikt utan att uppnå ett bestående resultat. Sådana försök kan till exempel ha inneburit hjälp av dietist, viktgrupp eller läkemedelsbehandling.
Bedömningen görs individuellt utifrån bland annat fetmans svårighetsgrad, andra sjukdomar, vissa läkemedel och ålder.2
Det är en kirurg som är specialiserad på fetmaoperationer som avgör om du kan få en fetmaoperation. Bedömningen omfattar också om du känner till vad en fetmaoperation innebär och hur du kan påverkas av den.
En nyligen genomgången hjärtsjukdom eller stroke kan innebära att operation inte rekommenderas.2
Graviditet kan innebära att operation inte rekommenderas.2
Alkohol- eller narkotikaberoende kan innebära att operation inte rekommenderas.2
En obehandlad ätstörning kan innebära att operation inte rekommenderas.2
Även andra allvarliga sjukdomar eller vissa psykiska sjukdomar kan göra att operation inte rekommenderas. Det beror bland annat på att du behöver kunna klara eventuella komplikationer efter operationen och den livsstilsförändring som krävs.
Inför operationen kan du behöva gå ner en del i vikt. Det minskar storleken på levern och mängden fett runt organen i magen, vilket gör det lättare för kirurgen att operera.2
Det är vanligt att du bara får dricka pulverdrycker under tiden före operationen. Du kan behöva börja med den kosten mellan två och sex veckor före operationen.2
Du får information om hur du ska förbereda dig inför operationen. Du får inte äta något under de sex timmarna före operationen.2 Före operationen får du också tvätta dig flera gånger med bakteriedödande tvål. Inför operationen får du ofta lämna blodprover och genomgå andra undersökningar för att vården ska bedöma att du är tillräckligt frisk för operationen.1 Du kan också få träffa flera yrkesgrupper, till exempel en dietist och en kirurg. Dietisten kan berätta vad och hur mycket du kommer att kunna äta och dricka efter operationen. Kirurgen berättar hur operationen går till och vilken uppföljning du behöver efteråt.3
Du får läkemedel för att minska risken för blodpropp eller infektion under operationen. Du får ofta blodförtunnande sprutor i samband med operationen och en kort tid efteråt för att undvika blodproppar.2
Det är bra att sluta röka innan operationen, eftersom rökstopp gör att såren läker bättre och minskar risken för komplikationer. I vissa regioner kan rökstopp före och efter operationen vara ett krav.2
Undvik också att dricka alkohol under fyra veckor före operationen och fyra veckor efter operationen.2 Då minskar risken för komplikationer.
Vid gastric bypass delar kirurgen magsäcken med häftklamrar så att en liten övre magsäcksficka bildas.3 Den övre delen blir den del där maten kommer att hamna.
Därefter delas tunntarmen i två delar. Den nedre delen kopplas direkt till den lilla magsäcksfickan. Maten passerar då förbi större delen av magsäcken och den övre delen av tunntarmen.3
Den övre delen av tunntarmen kopplas sedan ihop med den nedre delen längre ner.3 Där kan matsmältningsvätskor från den bortkopplade delen blandas med maten och hjälpa till att bryta ner den.
Operationen görs under narkos.1 Det betyder att du är sövd och inte känner smärta under operationen.
Gastric bypass kan göras med titthålskirurgi genom fyra till sex små snitt i magen. Kirurgen för in en kamera och de instrument som behövs genom snitten. Vid titthålskirurgi kopplas kameran till en bildskärm i operationsrummet, så att kirurgen kan se inne i magen under operationen.1 I vissa fall kan öppen kirurgi vara ett bättre alternativ än titthålskirurgi, till exempel om du har haft en tidigare operation i magen eller andra komplicerade medicinska problem.3
Titthålskirurgi innebär vanligtvis kortare sjukhusvistelse och snabbare återhämtning än öppen kirurgi.1 Du kan också få mindre smärta och mindre ärr efter titthålskirurgi.
En fetmaoperation tar mellan 40 och 90 minuter.2
De flesta stannar på sjukhuset en till fyra dagar efter operationen. Under den första tiden kan du behöva vila och återhämta dig på sjukhuset. Redan samma dag som operationen kan du få sitta på sängkanten och gå lite. Du kan ha en slang genom näsan till magsäcken under en eller två dagar för att tömma vätska från tarmen. Du får åka hem när du kan äta flytande eller mosad mat utan att kräkas, kan röra dig utan mycket smärta och inte längre behöver smärtstillande läkemedel direkt i blodet eller som spruta.1
Du får vanligtvis börja med flytande kost. Sedan går du över till mosad eller mjuk mat och efter några veckor börjar du äta mat med fast konsistens.2
En dietist hjälper dig med vad och hur du ska äta efter operationen. I början äter du mycket små mängder vid varje måltid.
De flesta är sjukskrivna i två till fyra veckor efter operationen.2 Du kan känna dig trött och orkeslös under de första veckorna efter operationen.
Kostnaden för gastric bypass kan bestå av patientavgifter för olika delar av vården. Patientavgiften beror bland annat på vilken typ av vård du får.4 Det kan till exempel handla om besök i öppenvården eller om vård när du är inlagd på sjukhus. Öppenvård är vård som inte kräver att du blir inlagd på sjukhus.
Regionerna kan i stort sett själva bestämma vilka patientavgifter du ska betala.4 Avgifterna är oftast ganska lika i olika regioner, men det kan ändå finnas skillnader. Därför kan din kostnad bero på vilken region som ansvarar för vården.
I offentlig vård och hos privata vårdgivare med regionavtal betalar du avgiften som gäller i den region där du får vården.4 Det gäller även om du väljer vård i en annan region än den där du är folkbokförd. Om du vill veta vad just din planerade vård kostar kan du kontakta mottagningen där du ska få vården.
Vård som ges helt privat utan regionfinansiering betalas i sin helhet av patienten.4 Det betyder att du själv betalar hela kostnaden i stället för en patientavgift som gäller inom den offentliga vården eller hos en privat vårdgivare med regionavtal.
Det finns inget prisintervall för själva gastric bypass-operationen i den här informationen. Be därför den mottagning du överväger att kontakta om ett skriftligt besked om vilka kostnader som gäller.
Högkostnadsskyddet för öppenvård innebär sammanlagt högst 1 450 kronor under en tolvmånadersperiod, om regionen inte har beslutat om ett lägre belopp.5 Perioden börjar räknas vid ditt första besök. När du har betalat upp till den nivå som regionen har beslutat om får du ett frikort.
Högkostnadsskyddet gäller också om du söker öppenvård i en annan region än där du bor.4 Frikortet gäller i alla regioner i Sverige. Högkostnadsskyddet gäller däremot oftast inte för de avgifter som du betalar per dag när du är inlagd på sjukhus.
En privat sjukvårdsförsäkring eller arbetsgivarens sjukvårdsförsäkring kan ha andra avgifter och villkor.4 Kontrollera därför med försäkringsbolaget vilka regler som gäller för gastric bypass, vilka vårdgivare du kan använda och vad du själv behöver betala.
Efter gastric bypass blir du fortare mätt när maten kommer direkt ner i tunntarmen i stället för att passera hela magsäcken. Det gör att du äter mindre och minskar i vikt.2
De flesta går däremot upp lite i vikt efter några år och har svårt att hålla den lägsta vikten efter operationen. Hur mycket du går ner beror bland annat på utgångsläget. Operationen leder ofta till att du tappar 25 till 30 procent av din vikt.2
Viktminskningen efter en fetmaoperation kan ge flera vinster för hälsan. Den kan minska risken för tidig död.2 Risken minskar även för sjukdomar som är kopplade till fetma, bland annat hjärt-kärlsjukdomar och diabetes.
Du som har typ 2-diabetes kan också minska risken för hjärtinfarkt genom att gå ner i vikt. En del kan även sluta med läkemedel efter viktnedgång. Det beror på att insulinkänsligheten ökar när fetman minskar.2
Livskvaliteten brukar öka när vikten minskar. Du orkar ofta mer och kan röra dig lättare. Det kan göra att du inte längre hindras i vardagen av sådant som tidigare var svårt att göra på grund av fetma.
Minskad hunger kan också bidra till viktnedgång efter en fetmaoperation. När delar av magsäcken tas bort eller kopplas bort produceras mindre ghrelin, och då känner du inte hunger lika lätt.2
De första dagarna efter gastric bypass kan kroppen reagera på operationen och narkosen. Det är vanligt att ha lite ont i magen under de första dagarna efter operationen. Illamående kan också förekomma efter operationen och kan vara en biverkning av läkemedlen som användes när du sövdes.2
De vanligaste tidiga komplikationerna är blödning och läckage. Blödning kan komma från någon av kopplingarna eller delningarna som gjordes under operationen. Blodproppar och infektioner kan också uppstå tidigt efter operationen, till exempel lunginflammation. Blödningar kommer oftast under det första dygnet efter operationen, när du fortfarande är kvar på sjukhuset. Det är ovanligt att få en blödning efter att du har skrivits ut från sjukhuset. Tecken på blödning kan vara ont i magen, feber och att du känner dig svag. Sämre andning efter operationen kan leda till lunginflammation. Sämre blodcirkulation kan leda till blodproppar. Du kan minska risken för lunginflammation genom aktiv andningsgymnastik. Det är också viktigt att röra på dig så mycket som möjligt för att minska risken för blodproppar.2
Dumping kan göra att du mår illa, kallsvettas och känner dig matt om du äter snabbt. Besvären beror på att maten kommer ner i tunntarmen för snabbt och går oftast över inom 15 till 30 minuter. Sen dumping kan ibland komma flera år efter operationen. Symtom på lågt blodsocker kan vara svettningar, trötthet, hjärtklappning och ett starkt sötsug. Återkommande besvär som kan bero på blodsockerfall behöver bedömas av den klinik där du opererades.2
Efter gastric bypass kan den del av tunntarmen som är kvar bara bryta ner en liten mängd fett. Därför kan för mycket fett i maten orsaka diarré. Socker och laktos som finns i mjölkprodukter kan också orsaka diarré.2
Det kan bli fullt i det nya magsäcksröret om du äter för fort, för mycket eller inte tuggar maten tillräckligt.2 Då kan det ta stopp och du kan kräkas upp maten. Diarré och kräkningar kommer direkt efter operationen och avtar efter en tid.
Sen dumping är vanligast efter gastric bypass. Då ökar blodsockret snabbt och går sedan snabbt ner igen efter en måltid. De snabba svängningarna i blodsockret kan ibland göra att blodsockret blir så lågt att du svimmar.2
Det finns en liten risk för mineralbrist, vitaminbrist och undernäring efter en fetmaoperation. Alla som har genomgått en fetmaoperation får tillskott av kalk, D-vitamin, B-vitamin och järn utskrivna på recept.2 Du behöver ta dessa tillskott resten av livet.
Efter en fetmaoperation har kroppen svårare att ta upp järn. Det finns också risk för benskörhet efter en fetmaoperation. Det kan bero på att kroppen har sämre förmåga att ta upp kalk och D-vitamin. Brist på B-vitamin kan försämra minnet och göra nervernas funktion sämre. Det är viktigt att gå på uppföljningar och provtagningar för att upptäcka näringsbrist i tid.2 Järnbrist kan ge blodbrist, vilket kan göra dig tröttare och mer orkeslös.
De flesta går upp lite i vikt efter några år och har svårt att hålla den lägsta vikten efter operationen.2 Vikten kan alltså förändras även efter den första tiden efter gastric bypass.
Efter en fetmaoperation tar kroppen upp alkohol snabbare än tidigare.2 Risken för att utveckla alkoholberoende ökar lite.
Hudveck av överskottshud kan bildas när du har gått ner snabbt i vikt.2 Då kan du få svårt att hålla dig ren och få skavsår eller eksem.
Om du hade mycket ångest eller nedstämdhet före operationen kan besvären minska under en tid, men ofta kommer ångesten och nedstämdheten tillbaka.2 Psykisk ohälsa förbättras därför inte alltid varaktigt efter operationen.
Gastric bypass är svår att återställa, även om en kirurg kan göra det om det är medicinskt nödvändigt.3
Efter operationen behöver du ändra dina matvanor resten av livet.2 Du behöver äta långsamt och tugga maten ordentligt, äta regelbundet och ta de tabletter och vitaminer som du har fått ordinerade varje dag.
Du måste gå på kontroller hos sjukvården resten av livet efter en fetmaoperation.2 Kontroller och provtagningar behövs bland annat för att upptäcka brist på vitamin B12, D-vitamin och järn i tid.
Vid tarmvred gör det väldigt ont i hela magen och du kan må illa och kräkas. Kontakta en vårdcentral om du får väldigt ont i magen som inte går över på en timme.2
Om innehåll från tarmen läcker ut i bukhålan genom en otät skarv efter operationen behöver du få vård snabbt.2 De flesta behöver också opereras.
Du kan börja med att kontakta en läkare, till exempel på en vårdcentral, för en första bedömning inför gastric bypass. Läkaren går igenom dina förutsättningar och kan sedan skicka en remiss till en klinik för fetmaoperationer.2 En remiss är ett meddelande från en vårdgivare till en annan mottagning om att du behöver bedömas eller få vård.
Många kliniker kan du kontakta själv, utan remiss från en läkare. Det kan därför vara bra att fråga den klinik du är intresserad av vilken väg som gäller där. Vilka regler som gäller för fetmaoperation skiljer sig mellan olika regioner, så vägen till bedömning kan se olika ut beroende på var du bor.2
Det kan ta upp till ett år från det att läkaren skickar remissen till att du blir opererad.2 Väntetiden kan därför vara en del av planeringen, från den första kontakten tills operationen genomförs. Du kan använda väntetiden till att skriva ner frågor om bedömningen, operationen och uppföljningen.
Inför viktminskningskirurgi kan du få träffa flera yrkespersoner.3 Det kan vara en läkare inom internmedicin, en dietist, en psykiater eller psykolog och en kirurg med inriktning på fetmakirurgi. De olika yrkespersonerna bidrar med olika delar av bedömningen och förberedelserna.
Dietisten informerar om vad och hur mycket du kan äta och dricka efter operationen.3 Det kan hjälpa dig att förbereda dig på förändringarna efter gastric bypass och på den uppföljning som behövs.
Det är alltid en kirurg som är specialiserad på fetmaoperationer som avgör om du kan få en fetmaoperation.2 Du får alltså träffa flera yrkespersoner, men beslutet om operation fattas av kirurgen med denna specialisering.
Efter operationen kan uppföljningen ske på vårdcentralen eller på mottagningen där du opererades. Uppföljningen kan därför vara delad mellan den mottagning som opererat dig och vårdcentralen. Du behöver gå på kontroller hos sjukvården i resten av livet.2
Du har alltid rätt att få en medicinsk bedömning när du kontaktar vården.4 Vårdgarantin styr att du får den vård som vårdpersonalen bedömer att du ska få inom en viss tid. Den som har störst behov av vård får alltid vård först.
Du kan fråga mottagningen hur du går vidare, om remiss behövs och var uppföljningen planeras. På 1177.se kan du hitta information om vård och vilka mottagningar du kan kontakta. Du kan också ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning dygnet runt.2
Om du inte pratar svenska eller har en hörselnedsättning kan du be om tolk.2 Berätta det när du bokar eller inför besöket, så att mottagningen kan planera för det stöd du behöver.
Det kan vara bra att fråga före operationen vem som ansvarar för kontroller, provtagningar och råd efteråt. På så sätt vet du vilken mottagning du ska vända dig till med frågor om den fortsatta uppföljningen.
Maten passerar då förbi större delen av magsäcken och den övre delen av tunntarmen.6 Den övre delen av tunntarmen kopplas ihop med den nedre delen längre ner så att matsmältningsvätskor kan blandas med maten.
Det betyder att operationen förändrar vägen som maten tar genom matsmältningssystemet. Du får därför följa nya råd om mat och dryck efter operationen, bland annat att äta långsamt och tugga maten ordentligt.
Gastric bypass kan vara ett alternativ för vuxna med BMI 40 eller högre.7 Det kan också vara ett alternativ om du har BMI 35 eller högre och en sjukdom som beror på fetman.2 Vilka gränser och regler som gäller kan skilja sig mellan olika regioner.
Det görs alltid en individuell bedömning av om du kan opereras.2 Bedömningen tar bland annat hänsyn till hur kraftig fetma du har, om du har andra sjukdomar, om du tar vissa läkemedel och hur gammal du är. Det är en kirurg som är specialiserad på fetmaoperationer som avgör om du kan få en fetmaoperation.
Du kan ofta börja med att kontakta en läkare, till exempel på en vårdcentral. Läkaren kan sedan skicka en remiss till en klinik för fetmaoperationer, men många kliniker kan kontaktas direkt utan remiss. Du behöver också vara beredd att ändra dina levnadsvanor både före och efter operationen.
De flesta är sjukskrivna i två till fyra veckor efter operationen.2 Du kan känna dig trött och orkeslös under de första veckorna efter operationen. Det beror till stor del på att du snabbt går ner i vikt.
Efter operationen börjar du med flytande mat.2 Sedan går du över till mosad mat och efter några veckor börjar du äta mat med fast konsistens. En dietist hjälper dig med vad och hur du ska äta efter operationen.
Återhämtningen ser inte likadan ut för alla. När du får åka hem ska du kunna äta flytande eller mosad mat utan att kräkas, röra dig utan mycket smärta och klara dig utan smärtstillande läkemedel direkt i blodet eller som spruta.
Ja. Alla som har genomgått en fetmaoperation får tillskott av kalk, D-vitamin, B-vitamin och järn utskrivet på recept.2 Du behöver äta dessa tillskott resten av livet eftersom kroppen efter operationen har svårare att ta upp vissa näringsämnen, bland annat järn.
Du behöver också gå på kontroller hos sjukvården resten av livet efter operationen.2 Kontrollerna kan ske på vårdcentralen eller på mottagningen där du opererades. Uppföljningar och provtagningar är viktiga för att upptäcka näringsbrist i tid, till exempel brist på vitamin B12, D-vitamin eller järn.
Efter operationen behöver du ändra dina matvanor resten av livet. Följ därför de råd du får om mat, tillskott och uppföljning, så att vården kan följa din hälsa över tid.
Publicerad av Vårdens redaktion
Källgranskad automatiskt mot 3 källor · Senast granskad: 22 oktober 2026
Informationen på den här sidan är allmän och ersätter inte en bedömning av vårdpersonal. Är du osäker — kontakta vården.
Den här artikeln är framtagen med hjälp av AI. Varje påstående har en angiven källa som du kan följa.