TBE, fästingburen hjärninflammation, är en virusinfektion som smittar via fästingbett. Läs mer om TBE i denna guide.
TBE är ett virus som sprids via fästingbett. Infektionen kan sprida sig till hjärnan och orsaka allvarliga symtom. För dig som har fått en hjärn- eller hjärnhinneinflammation finns en risk för långvariga eller till och med bestående besvär.
Symtomen debuterar mellan fyra dagar till en månad efter att du blivit biten av en smittbärande fästing. De första symtomen är vanligen:
Efter en vecka blir de flesta helt återställda, men ibland sprider sig viruset till hjärnan eller hjärnhinnorna och orsakar en inflammation. Då får du nya symtom ungefär en vecka efter att de första symtomen klingat av. Det kan vara:
TBE-virus sprids till en fästing via ett värddjur, som exempelvis en gnagare som den suger blod från. När du blir biten av samma fästing överförs smittan till dig. Dessvärre överförs TBE ganska snart efter bettet. Därför kan du ha blivit smittad trots att du upptäckt och tagit bort fästingen tidigt.
Både TBE och borrelia är sjukdomar som endast smittar via fästingbett. Skillnaden är att borrelia är en bakteriell sjukdom medan TBE orsakas av ett virus. Det innebär att borrelia kan behandlas med antibiotika men för TBE finns inget botemedel.
För de flesta som smittats med TBE går symtomen över inom några dagar. Men i de fall där viruset spridits till hjärnan kan det ta flera månader att bli frisk. Vissa drabbade får långvariga eller till och med bestående besvär.
Det finns ingen behandling mot själva virusinfektionen utan sjukdomen läker ut av sig själv. Istället riktas behandlingen mot lindring av dina symtom. Om du har fått en fästingburen hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation kan du behöva vårdas på sjukhus.
Du som vistas ofta i riskområden bör vaccinera dig mot TBE. Om du inte har vaccinerats tidigare får du tre eller fyra doser år ett. Du behöver fler grunddoser om du är över 50 år eller har underliggande sjukdomar som ger dig en ökad risk för allvarlig sjukdom. Tre år efter grunddosen får du den första påfyllnaden. Därefter bör du fylla på var femte år.
Om du misstänker att du har TBE bör du kontakta vården. I samband med undersökningen får du lämna ett blodprov som visar om du har antikroppar mot TBE. Skulle du visa tecken på infektion i hjärnan eller hjärnhinnorna får du lämna ett ryggmärgsprov.
För att diagnostisera TBE måste du lämna ett blodprov. Du kan därför hänvisas eller remitteras vidare om läkaren misstänker att du kan ha TBE.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!