Bihåleinflammation orsakas av förkylningsvirus och innebär att slemhinnan inne i bihålorna svullnar. Läs mer här!
Bihålorna är håligheter i skallbenet. Bihåleinflammation, som även kallas sinuit, innebär att snor blir kvar i bihålorna på grund av svullna slemhinnor. Det uppstår då en bakteriell inflammation som gör att du bland annat får ont i bihålorna. Bihåleinflammation är ofta en komplikation som följer av en vanlig förkylning. Bihåleinflammation är vanligt och oftast går det över av sig själv utan behandling. Bihåleinflammation i silbenshålorna (som räknas som bihålor), mellan ögonen och näsroten, kallas etmoidit. Det är allvarligare än vanlig bihåleinflammation.
Man talar om akut bihåleinflammation och kronisk bihåleinflammation. Den senare varianten kan vara kvar i flera månader om du inte söker hjälp.
Här är tecken på att du kan ha bihåleinflammation:
Bihåleinflammation är på många sätt som en vanlig förkylning plus att du kan känna smärta eller ömhet just över eller i själva bihålorna. Du har inte bihåleinflammation utan snuva eller nästäppa, men det är vanligt att bihålorna sväller upp och ömmar även vid vanliga förkylningar. Detta kan upplevas likna en bihåleinflammation.
Bihålor är håligheter nära näsan som är täckta med slemhinnor. Små barn har väldigt små bihålor och drabbas därför inte lika lätt av bihåleinflammation som vuxna. Bihåleinflammation kan sägas vara en komplikation på ett vanligt förkylningsvirus. Bihåleinflammation brukar börja med att slemhinnorna svullnar och du får vätska i bihålorna. Vätskan kan sedan inte komma ut, på grund av svullnaden.
Hur länge man har bihåleinflammation kan variera. Det tar minst en vecka innan bihåleinflammationen har gått över. Bihåleinflammation kan också bli kronisk även om det inte är så vanligt.
Om du har svår akut bihåleinflammation eller kronisk bihåleinflammation som gör det svårt att jobba, rekommenderas det att du sjukskriver dig i upp till 3 veckor.
Du kan minska svullnaden genom att ha huvudet i en högre position med hjälp av en extra kudde när du ligger ner. Att röra på sig i stället för att ligga kan ha samma effekt. Rökning kan få slemhinnorna att svullna, så undvik helst att röka med bihåleinflammation. Nässpray med eller utan kortison kan lindra besvären men ska inte användas längre än föreskrivet. Att skölja näsan med vatten med tillsatt salt är en huskur som kan fungera vid bihåleinflammation.
Om du inte har bihåleinflammation men är orolig för att få det kan du försöka undvika att bli förkyld genom att vara noga med hygienen, sova bra och äta nyttigt.
För att bli av med bihåleinflammation finns en del saker som kan göras. Nedan listar vi några av dem.
Antibiotika kan ges vid bihåleinflammation. En antibiotikabehandling förkortar läktiden vid allvarligare fall av bihåleinflammation.
Om antibiotika och annan behandling inte hjälper kan du spola bihålorna hos en läkare för att rensa bihålorna, vilket kan påskynda läkningen vid bihåleinflammation. Eftersom man vanligen har ont i bihålorna vid bihåleinflammation ges bedövning i samband med behandlingen. Spolningen kan behöva genomföras vid flera tillfällen.
Om du ofta drabbas av bihåleinflammation kan det vara aktuellt med ett kirurgiskt ingrepp som vidgar flödet mellan bihålorna och näsan så att snoret lättare kan komma ut.
Bihåleinflammation behöver sällan behandlas utan det blir oftast bra av sig själv. Om du haft bihåleinflammation i över 12 veckor räknas det som kronisk bihåleinflammation. Kronisk bihåleinflammation kan ge flera olika besvär och påverka allmäntillståndet. Har du gått med bihåleinflammation och ont i bihålorna länge bör du kolla upp det.
Vanligtvis behöver du inte söka vård för bihåleinflammation. Stämmer något av följande in på din situation ska du dock ta kontakt med vården direkt:
Du bör också söka hjälp om du får bihåleinflammation flera gånger under samma år eller om infektionen tycks vara kronisk.
En nätläkare kan hjälpa dig att komma fram till om du har bihåleinflammation och skriva ut läkemedel eller en remiss om det inte hjälper med egenvård.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!