Bihåleinflammation

Bihåleinflammation (sinuit) är en vanligt förekommande åkomma där bihålornas slemhinnor blir irriterade eller inflammerade. Bihålorna är luftfyllda hålrum som sitter runt näsan, kinderna och pannan. När du har bihåleinflammation kan det innebära att dessa hålrum fylls med slem eller svullnad vävnad, vilket kan leda till en tryckande eller bultande huvudvärk, nästäppa samt en känsla av obehag bakom ögon och kinder. Orsaken är ofta en vanlig förkylning som sprider sig till bihålorna, men bakterier, allergier eller andra bakomliggande faktorer kan också ligga till grund för besvären.

Även om de flesta av oss har upplevt förkylningar som påverkar bihålorna någon gång i livet, är det inte alltid man drabbas av en uttalad bihåleinflammation. Många gånger räcker det med att vila, dricka ordentligt och eventuellt använda receptfri nässpray för att besvären ska minska. I andra fall, särskilt när besvären blir långdragna eller mycket smärtsamma, kan det behövas medicinsk bedömning och behandling. Det finns två huvudsakliga former av bihåleinflammation: akut och kronisk. Den akuta formen varar ofta i upp till fyra veckor, medan kronisk bihåleinflammation kan pågå betydligt längre och ibland kräva mer omfattande åtgärder.

Bihåleinflammation kan drabba både barn och vuxna, men vissa faktorer ökar risken att få inflammation i bihålorna. Till exempel är du mer sårbar om du har allergier, trånga bihålegångar eller återkommande förkylningar. Astma och rökning kan också förvärra symtomen eller göra att inflammationen blir mer långdragen. Det är viktigt att känna till vilka varningssignaler du ska vara uppmärksam på, såsom hög feber, kraftiga ansiktssmärtor eller längre perioder med täppt näsa och tjock, missfärgad snuva. I dessa fall bör du kontakta vården för en bedömning.

Den här artikeln ger dig en fördjupad bild av hur bihåleinflammation uppstår, hur den yttrar sig och hur du kan behandla och förebygga den. Du får också veta när det är läge att söka vård och vilka experter som kan hjälpa dig. På så sätt kan du förhoppningsvis hantera besvären bättre och snabbare återgå till vardagen.

Bra att veta om bihåleinflammation:

• Bihåleinflammation kan uppstå efter en vanlig förkylning, men även allergier eller bakterier kan vara orsaken.
• Lindriga besvär kan ofta behandlas hemma med egenvård, men kraftiga eller långvariga symptom bör bedömas av sjukvården.
• Kronisk bihåleinflammation kan pågå i flera månader och kräver ibland specialiserad behandling.

Vanlig fråga: Kan bihåleinflammation gå över av sig själv?
Svar: Ja, många fall av bihåleinflammation är självläkande och förbättras inom ett par veckor med egenvård.

Vad är bihåleinflammation?

Bihåleinflammation, även kallat sinuit, är en inflammation i bihålornas slemhinnor. Bihålorna är hålrum som finns i ansiktsskelettet kring näsan och pannan. De är normalt sett fyllda med luft och har till uppgift att bland annat fukta inandningsluften samt minska skallens vikt. När du drabbas av bihåleinflammation blir slemhinnorna svullna och producerar ofta mer slem än normalt. Det kan leda till att de naturliga gångarna mellan näsan och bihålorna blockeras.

I kroppens normala funktion hjälper flimmerhår och slemhinnor till att transportera bort partiklar och mikroorganismer ur luftvägarna. Vid en bihåleinflammation är dessa mekanismer försvagade eller störda, vilket ger bakterier och andra ämnen en chans att få fäste. Akut bihåleinflammation uppstår ofta i samband med en förkylning. Ett förkylningsvirus irriterar näsans slemhinnor och sprider sig ibland till bihålorna. Om förkylningen dröjer sig kvar och slemhinnorna fortsätter att vara svullna, kan det skapa en grogrund för bakterietillväxt.

Bihåleinflammation är inget nytt fenomen; det förekommer historiska beskrivningar av besvär som mycket väl kan ha varit bihåleproblem i exempelvis antikens Grekland. Då, precis som nu, har människor upplevt tryck över kinder och panna, snuva, huvudvärk och en känsla av tyngd i ansiktet. I dag finns dock bättre kunskap om vad som orsakar bihåleinflammation och vilka behandlingsalternativ som finns. Detta ger möjligheten till en mer riktad behandling och snabbare lindring.

I regel behöver bihåleinflammation inte vara allvarlig, men när symtomen blir intensiva eller långvariga, kan det påverka din livskvalitet avsevärt. Utöver smärta och tryckkänsla i ansiktet kan du uppleva trötthet, försämrat luktsinne och ibland feber. Tack vare modern diagnostik kan läkare numera ofta fastställa om inflammationen är av bakterie- eller viruskaraktär, vilket är avgörande för rätt behandlingsinsats.

De bakomliggande orsakerna till bihåleinflammation kan variera, men vanligast är en virusinfektion, ofta en förkylning, som sedan övergår i inflammation i bihålorna. I många fall är det kortvariga besvär som kroppen klarar av att hantera på egen hand. Men ibland kan förloppet förvärras eller dröja kvar längre än förväntat.

Vanliga orsaker och faktorer som bidrar till bihåleinflammation:

1. Virusinfektioner: Förkylningar är den mest förekommande orsaken. När näsans slemhinnor är irriterade och svullna på grund av virus kan gångarna mellan näshålan och bihålorna blockeras.
2. Bakteriell infektion: Ibland kan bakterier få fäste i de redan inflammerade bihålorna. Det händer framförallt om inflammationen inte läker ut, eller om du har en försvagad immunfunktion.
3. Allergier: Personer med allergisk rinit (till exempel pollen- eller pälsdjursallergi) får ofta svullna nässlemhinnor. Detta kan hindra normal dränering av slem från bihålorna och bidra till inflammation.
4. Astma och andra luftvägsbesvär: Astma kan förvärra eller öka risken för upprepade bihåleinflammationer, då luftvägarna överlag är mer känsliga.
5. Strukturella avvikelser: Vissa har anatomiska förträngningar i näsan eller bihålorna, exempelvis en sned nässkiljevägg. Detta kan göra det svårare för bihålorna att tömma sig och leda till återkommande infektioner.
6. Rökning: Tobaksrök irriterar och försvagar slemhinnorna i näsan och bihålorna, vilket kan försvåra kroppens egen förmåga att transportera bort bakterier och virus.
7. Dålig inomhusluft eller förorenad utomhusluft: Torr inomhusluft, damm och föroreningar kan irritera luftvägarna, öka slemproduktionen och gynna inflammationsprocesser.

Även om en vanlig förkylning är den mest typiska startpunkten, kan alltså andra faktorer förvärra eller förlänga inflammationstillståndet. Har du återkommande bihåleinflammationer kan det vara klokt att identifiera bakomliggande orsaker, till exempel obehandlad allergi eller anatomiska variationer, så att du kan få rätt hjälp och minska risken för nya episoder.

Bihåleinflammation kan te sig på olika sätt, men det finns flera typiska tecken som tyder på att du drabbats. Kanske har du redan haft en förkylning som inte riktigt vill ge med sig, eller så har det plötsligt börjat värka bakom ögonen eller i pannan. Hur starka symtomen är varierar från person till person, och även mellan olika omgångar av bihåleinflammation.

Vanliga symptom på bihåleinflammation:

• Tryck eller smärta i ansiktet: Du kan känna en molande eller skärande smärta i kinder, panna, runt näsroten eller bakom ögonen. Smärtan kan förvärras när du böjer dig framåt eller rör huvudet hastigt.
• Nästäppa och tjock snuva: Den täppta känslan uppstår när bihålornas mynningar blockeras av svullna slemhinnor och slem. Snuva kan vara tjock, missfärgad (gul eller grön) och ofta mer seg än vid en vanlig förkylning.
• Försämrat luktsinne: Då luft och doftpartiklar inte kommer fram till luktcellerna som de ska, kan du märka att luktsinnet blir sämre.
• Huvudvärk: Att ha ont i huvudet är vanligt, särskilt över pannan eller tinningarna. Smärtan brukar kännas dov och kan bli värre mot kvällen.
• Feber och trötthet: En lätt till måttlig feber kan förekomma, även om hög feber är mindre vanlig vid enbart bihåleinflammation. Du kan också känna dig allmänt trött och hängig.
• Tandvärk: Ibland kan inflammationen i bihålorna ge upphov till smärta i överkäkens tänder, eftersom bihålorna där ligger nära rötterna på tänderna.

I början kan symtomen likna en vanlig förkylning, men när besvären varar längre än en vecka eller blir särskilt intensiva kan det tyda på bihåleinflammation. Specifikt det tryckande obehaget i ansiktet och den tjockare, eventuellt missfärgade snuvan brukar vara tydliga tecken. Kronisk bihåleinflammation kan dessutom ge mer diffusa symtom som nästäppa och trötthet under en längre period, ofta mer än 12 veckor. Att vara uppmärksam på dessa olika tecken hjälper dig att upptäcka när förkylningen övergår i en mer utpräglad bihåleinflammation och när det är dags att vidta åtgärder.

När ska du söka vård för bihåleinflammation?

I många fall kan du hantera en bihåleinflammation på egen hand med vila och egenvård, särskilt om symtomen är milda till måttliga. Men det finns situationer då det är viktigt att låta sjukvården bedöma om mer ingående behandling behövs.

Indikationer för att söka vård:

1. Ihållande besvär längre än tio dagar: Om du inte märker någon förbättring, eller om symtomen blir värre efter en vecka, är det klokt att kontakta vårdcentralen för en undersökning.
2. Hög feber och svåra ansiktssmärtor: Kraftig värk i kinder, panna eller tänder samt feber över 39 grader kan tyda på en mer aggressiv inflammation som ibland behöver antibiotika eller annan riktad behandling.
3. Uttalad trötthet eller allmänpåverkan: Om du känner dig oroväckande matt och sjuk, kan en läkare behöva bedöma om det finns andra faktorer som komplicerar förloppet.
4. Återkommande bihåleinflammationer: Har du ofta återfall kan det vara värt att undersöka om det finns bakomliggande orsaker, som allergier eller avvikelser i bihålornas anatomi.
5. Misstanke om komplikationer: I sällsynta fall kan bihåleinflammation sprida sig och orsaka mer allvarliga följder, exempelvis spridning till ögats omgivande vävnader. Då kan du märka synpåverkan, svullnad runt ögonen eller extrem huvudvärk.

Vid ett läkarbesök kommer en läkare ofta att lyssna på din sjukhistoria, ställa frågor om symtomens varaktighet och hur intensiva de är. I vissa fall görs en undersökning av näsan med ett speciellt instrument (nässpekulum) för att se hur slemhinnorna ser ut. Ibland behövs kompletterande undersökningar, exempelvis röntgen eller datortomografi, men detta är inte alltid nödvändigt.

Det är bättre att söka vård en gång för mycket än en gång för lite om du upplever starka symtom, då tidig bedömning och behandling kan minska risken för komplikationer och påskynda läkningsprocessen.

Behandling av bihåleinflammation beror på orsaken, inflammationsgraden och hur länge du har varit sjuk. Ofta är det första steget att lindra symtomen och underlätta dräneringen av slem från bihålorna.

Vanliga behandlingsformer:

1. Receptfri nässpray eller näsdroppar: Avsvällande nässprayer (innehållande till exempel xylometazolin) kan hjälpa till att minska svullnaden i nässlemhinnan. Använd dem dock enligt anvisning, vanligen högst tio dagar i sträck, för att undvika beroende och motsatt effekt.
2. Kortisonnässpray: Receptfria nässprayer med kortison är ett bra alternativ för långsiktig användning när du ofta får bihåleinflammationer eller har allergiska inslag. De verkar inflammationshämmande och kan förbättra luftflödet.
3. Smärtstillande och febernedsättande läkemedel: Paracetamol eller ibuprofen kan minska värk och feber. Dessa bör användas enligt rekommenderad dos.
4. Antibiotika: Antibiotika sätts in när det föreligger en misstänkt bakteriell infektion, ofta om symtomen är svåra eller pågår i över tio dagar utan förbättring. En läkare gör bedömningen. Om det rör sig om en virusorsakad inflammation hjälper inte antibiotika.
5. Sköljning av näsa och bihålor: Saltvattenslösning, antingen färdigköpt eller egengjord (0,9 % saltlösning), kan skölja rent och återfukta näsans slemhinnor. Detta lindrar ofta symtomen och hjälper kroppen att rensa ut slem.
6. Operation: Vid kronisk bihåleinflammation som inte svarar på läkemedelsbehandling, eller vid anatomiska avvikelser som kraftigt försämrar bihålefunktionen, kan en kirurgisk åtgärd övervägas. Det kan handla om att vidga bihålegångarna eller rätta till en sned nässkiljevägg.

I regel är det bra att börja med mer försiktiga metoder för att se om dessa räcker. Många bihåleinflammationer är trots allt självläkande. Men om besvären blir ihållande eller svårare, tveka inte att kontakta vård för rådgivning eller undersökning. En tidig korrekt bedömning kan göra att du snabbare får rätt hjälp och slipper onödigt lidande.

Vid misstänkt bihåleinflammation och milda symtom räcker det ofta med egenvård och eventuellt rådgivning från exempelvis ett apotek. Om symtomen blir mer långdragna eller svåra kan dock flera olika yrkesgrupper vara involverade i att hjälpa dig:

1. Allmänläkare på vårdcentralen: De är ofta förstahandskontakten. Läkaren kan bedöma om du behöver antibiotika eller andra läkemedel och om eventuella undersökningar behöver genomföras.
2. Öron-, näsa-, halsläkare (ÖNH-läkare): Om du har upprepade eller komplicerade bihåleinflammationer kan en remiss till en specialist vara aktuell. ÖNH-läkaren kan utföra mer detaljerade undersökningar och eventuell operation om det skulle behövas.
3. Apotekspersonal: Farmaceuter och apotekstekniker kan ge råd om receptfria läkemedel och nässprayer. De kan också informera om rätt användning av dessa produkter för att undvika biverkningar.
4. Allergolog: Om du misstänker att allergi bidrar till dina bihålebesvär kan en allergiutredning vara viktig. En allergolog eller läkare med särskild kompetens inom området gör tester och föreslår passande behandling, till exempel allergivaccination eller antihistaminer.
5. Fysioterapeut/andningsterapeut: I vissa fall kan andningsövningar och specifika tekniker hjälpa till att förbättra flödet i luftvägarna. Detta är dock inte alltid standard, men kan förekomma om man har andra luftvägsrelaterade diagnoser.

Det är bra att känna till dessa olika aktörer ifall din bihåleinflammation inte ger med sig eller blir återkommande. Ditt första steg är nästan alltid vårdcentralen, där en allmänläkare kan göra en bedömning av situationen. Beroende på din historia och dina symtom kan du sedan få remiss till vidare specialistvård, exempelvis en ÖNH-klinik, för mer avancerad hjälp.

Även om medicinsk hjälp ibland är nödvändig, finns det flera egenvårdsåtgärder du kan ta till för att lindra besvär och påskynda läkningen:

1. Vila och återhämtning: Kroppen behöver energi för att bekämpa infektioner. Försök sova ordentligt och undvik stress så gott det går.
2. Drick mycket vätska: Att hålla slemhinnorna fuktiga är centralt när du har bihåleinflammation. Vatten, te och buljonger kan hjälpa till att göra slemmet tunnare så det lättare rinner ut.
3. Inandning av ånga: Att andas in varm ånga, till exempel från en skål med varmt vatten eller en dusch, kan lindra nästäppa. Du kan även tillsätta eteriska oljor, men var försiktig så att du inte irriterar luftvägarna.
4. Skölj näsan med saltvatten: Du kan köpa färdig koksaltlösning eller blanda själv (en tesked salt i en halv liter ljummet vatten). Använd en speciell nässköljkanna eller spruta. Detta kan avlägsna tjockt slem och minska irritation.
5. Undvik rök och andra irriterande ämnen: Tobaksrök och andra partiklar i luften retar slemhinnorna och kan fördröja läkningen. Försök hålla luften i hemmet ren och lagom fuktig.
6. Lätta smärtstillande medel: Vid behov kan receptfria läkemedel som ibuprofen eller paracetamol lindra värk och feber.
7. Höj huvudändan när du sover: Genom att sova med huvudet något högre än resten av kroppen kan du underlätta bihålornas dränering och minska nästäppan.

Dessa åtgärder kan ha en god effekt vid mildare former av bihåleinflammation och oftast upplever du åtminstone viss förbättring inom några dagar. Om besvären däremot inte avtar eller blir värre, är det viktigt att söka professionell hjälp.

Hur kan du förebygga bihåleinflammation?

Att förebygga bihåleinflammation handlar i stor utsträckning om att hålla dina luftvägar så friska och välmående som möjligt, samt att undvika de största riskfaktorerna. Även om det inte går att garantera ett liv helt utan bihåleinflammation, kan du med några enkla vanor och åtgärder minska frekvensen och svårighetsgraden.

1. Behandla förkylningar tidigt: Vänta inte med åtgärder om du märker att en förkylning är på gång. Börja med egenvård som nässkölj, vila och att dricka mycket redan från de första symtomen.
2. Håll god handhygien: Virus och bakterier sprids ofta via händerna. Tvätta händerna regelbundet för att minska risken att föra smittämnen till ansikte och näsa.
3. Rök inte: Att avstå från rökning är en av de viktigaste saker du kan göra för att bibehålla friska luftvägar. Rökning försvagar slemhinnornas försvar och ökar risken för upprepade infektioner.
4. Undvik allergiska triggers: Om du har kända allergier, se till att följa ordinerad behandling och håll miljön i hemmet så allergenfri som möjligt. Det kan inkludera att dammsuga ofta, byta sängkläder regelbundet och använda luftrenare vid behov.
5. Fukta inomhusluften: Särskilt under vinterhalvåret när element värmer upp hemmet kan luften bli torr. Använd luftfuktare, placera ut skålar med vatten eller vädra regelbundet för att behålla en bra luftfuktighet.
6. Regelbunden motion: Motion förbättrar blodcirkulationen och stärker immunförsvaret, vilket i sin tur minskar risken för infektioner.
7. Överväg influensavaccin: Även om det inte riktar sig direkt mot bihåleinflammation kan minskad risk för influensa leda till färre sekundära infektioner, inklusive bihålebesvär.

Genom att vara uppmärksam på dessa förebyggande åtgärder kan du många gånger mildra eller helt undvika långdragna bihåleinflammationer. Har du återkommande problem, kan det vara extra klokt att ta dessa tips på allvar och följa dem kontinuerligt.

• Allergier
• Näsoperation (näsplastik) vid sned nässkiljevägg
• Astma och dess koppling till luftvägsinfektioner
• Förkylning

1. Hur länge varar en bihåleinflammation?
   De flesta akuta bihåleinflammationer varar i ungefär en till tre veckor. En kronisk bihåleinflammation kan däremot pågå i flera månader och kräver ibland utredning och mer långsiktig behandling.

2. Kan bihåleinflammation smitta?
   Själva inflammationen är inte smittsam, men om den orsakats av ett virus eller bakterier i samband med en förkylning kan du smitta andra med förkylningen. Bihåleinflammationen i sig uppstår däremot när kroppens egna slemhinnor blir inflammerade.

3. Är antibiotika alltid nödvändigt vid bihåleinflammation?
   Nej. Antibiotika hjälper bara om det är en bakteriell infektion. Eftersom många bihåleinflammationer beror på virus, eller läker ut av sig själva, är det vanligt att avvakta några dagar innan antibiotika övervägs.

4. Kan man flyga med bihåleinflammation?
   Det är möjligt att flyga, men du kan uppleva mer smärta och tryck i bihålorna vid start och landning. Använd gärna avsvällande nässpray före flygresan och försök svälja eller tugga tuggummi för att utjämna trycket. Vid svår bihåleinflammation kan det vara klokt att rådgöra med en läkare innan du reser.

5. Varför får jag ont i tänderna när jag har bihåleinflammation?
   Bihålorna i överkäken ligger nära tandrötterna, och när bihålorna blir inflammerade kan smärtan ibland stråla ut i tänderna. Detta är särskilt vanligt vid inflammation i käkhålorna.

6. Kan barn drabbas av bihåleinflammation?
   Ja, barn kan få bihåleinflammation, även om det ofta är mindre vanligt än hos vuxna. Symtomen är dock liknande: nästäppa, snuva och ibland feber. Vid svårare eller långvariga besvär bör du kontakta vården för en bedömning.

7. Hur vet jag om bihåleinflammationen beror på allergi eller förkylning?
   Vid allergi är nästäppa och snuva ofta vattnig och du kan ha andra typiska allergiska besvär som kliande ögon. Vid förkylning kan snuvan bli tjockare och missfärgad, särskilt om en infektion utvecklas. Ibland kan en allergisk reaktion leda till bihåleinflammation om slemhinnorna blir kraftigt svullna.