Ärr är en naturlig del i läkningsprocessen då kroppen reparerar skador i huden. Vissa ärr syns knappt medan andra kan bli stora.
Ärr är en del av hudens naturliga läkningsprocess och bildas när hudens djupaste och tjockaste lager kommer till skada. Nästan alla utvecklar ärr någon gång i livet. Det kan till exempel handla om ärr i ansiktet på grund av aknebesvär eller att du gjort ett bröstlyft och fått ärr av snitten. Många som har ett självskadebeteende får ärr på grund av skärskadorna, och de som gjort ett kejsarsnitt får ärr på magen. Ärr kan även uppstå av små olyckor i vardagen – exempelvis att du råkar skära dig när du hackar grönsaker eller att du ramlar och skrapar upp knät. Ärr återfinns helt enkelt på människor av alla kön och i alla åldrar.
Du kan få ekonomisk ersättning för missprydande ärr av ditt försäkringsbolag. Du behöver vänta mellan ett och två år innan du kan ansöka eftersom ärret måste läka helt, men ärret ska i regel inte vara mer än 10 år gammalt när du ansöker. De flesta försäkringsbolag kräver även att det finns dokumentation på att du sökt vård när skadan först inträffade.
När ett ärr börjar utvecklas på en ljus hud är det oftast rött eller rosa. Med tiden bleknar färgen och ärret blir en aning ljusare eller mörkare än hudens egen färg. Personer med mörk hud brukar i sin tur få ärr i form av mörka fläckar. Ärr kan ibland klia, vara ömma eller rentav smärtsamma. Själva utseendet på ärret beror på flera saker, till exempel:
Under de första ungefär tre månaderna efter en skada är ärret som mest aktivt, vilket betyder att det kan klia och vara rött eller rosa i färgen. Under det nästkommande året brukar ärret blekna mer och mer och även bli mjukare.
Det finns flera olika sorters ärr, och dessa har olika namn.
Denna typ av ärr utvecklas oftast efter en brännskada och gör att huden drar ihop sig. Det kan också påverka dina rörelser om ärrbildningen tar sig in i nerverna eller musklerna.
Så kallade atrofiska ärr kallas ibland akneärr om de uppstår till följd av aknebesvär. De kan dock även uppstå efter exempelvis vattkoppor. Det är en slags gropformig ärrbildning som kan bli mer synlig med åldern eftersom huden då tappar sin elasticitet.
Ett ärr kan vara något upphöjt i början men sedan plana ut och bli platt.
Keloid är ett ärr som uppkommer om såret inte läker normalt. Ärret kan vara upphöjt, knöligt, hårt och orsaka klåda. Det kan också växa sig större än den ursprungliga skadan.
Hypertrofiska ärr är något upphöjda vilket du kan känna om du drar fingret över dem. Med tiden kan de bli plattare, men de planar aldrig ut helt och hållet. Det som skiljer hypertrofiska ärr från keloider är att de inte växer sig större än den ursprungliga skadan.
Om huden krymper eller expanderar snabbt kan hudens bindväv ta skada och utveckla så kallade bristningar. Det ser ut som strimmor eller streck i huden och uppträder oftast på magen, låren, armarna, rumpan och ryggen.
Ärr uppstår eftersom kroppen börjar producera så kallad fibrös vävnad som helt enkelt ersätter den skadade huden. Vävnaden som växer fram är inte identisk med din ursprungliga hud och även mindre motståndskraftig när det kommer till UV-strålar. Ärrvävnad har inte heller hårsäckar eller svettkörtlar vilket betyder att temperaturregleringen är sämre.
Om du fått en skada finns det flera saker du själv kan göra för att främja läkningsprocessen och minska risken för ett missprydande ärr.
Det finns flera olika typer av ärrbehandlingar som kan minska ärrets synlighet, även om det aldrig går att ta bort ärr helt och hållet. Några exempel på ärrbehandlingar är:
Om du har ett ärr som stör dig estetiskt kan du kontakta en vårdcentral och få en undersökning. Det gäller även om ett ärr kliar, ömmar eller stör dina rörelser.
En nätläkare kan ge rådgivning kring egenvård av en skada för att förebygga ärrbildning.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!