Afte

Afte, även kallat aftösa sår eller munsår i vardagligt tal, är små, ofta smärtsamma sår som uppstår på munnens slemhinnor. De förekommer vanligtvis på insidan av läpparna, kinderna eller på tungan. Dessa sår kan vara vita eller gulaktiga med en röd, irriterad kant runtom. Även om afte inte är farligt eller smittsamt, kan det vara mycket obehagligt. Du kan ha svårt att äta, dricka eller prata när såren är som mest ömma. Dessutom kan tillståndet ibland leda till en oro för underliggande sjukdomar, trots att afte i de flesta fall är ett ofarligt, om än irriterande, besvär.

Afte drabbar både barn och vuxna. Vissa får återkommande besvär med flera sår samtidigt, medan andra bara upplever enstaka sår ibland. Exakt varför vissa personer får afte oftare än andra är inte fullständigt klarlagt, men det finns en rad möjliga orsaker och riskfaktorer, såsom stress, vitaminbrist eller immunologiska reaktioner. I vissa fall kan även ärftlighet spela in, då afte kan förekomma i flera generationer.

Även om dessa sår oftast läker ut av sig själva inom ett par veckor, finns det olika sätt att lindra smärtan och påskynda läkningen. Ibland kan det dessutom krävas medicinska insatser, särskilt om såren är mycket stora eller om de är återkommande och svårläkta. Denna artikel ger dig en fördjupad förståelse av vad afte är, varför det uppstår och hur du kan hantera och förebygga dessa besvärande munsår. Du får också veta när det kan vara läge att kontakta vården och vilka behandlingar som kan vara aktuella.

Syftet är att du ska känna dig trygg med informationen och veta hur du kan agera om du drabbas. Artikeln vänder sig till dig som vill ha medicinskt korrekt, lättillgänglig och uppdaterad kunskap. Även om texten är faktabaserad och medicinskt granskad, ersätter den inte en professionell vårdkontakt. Om du är osäker på dina symtom eller om såren inte läker, är det alltid klokt att rådfråga sjukvården för att få en säker diagnos och rätt behandling.

Om du tidigare läst om afte, känner du kanske igen en hel del information. Här sammanfattas de viktigaste punkterna från tidigare material, utan att motsäga det som redan är känt. På så sätt kan du känna dig trygg i att innehållet stämmer överens med vedertagna rekommendationer och inte ger några direkt motstridiga råd. Denna artikel är framtagen för att ge dig en tydlig och samlad bild av afte – från vad det är och varför det uppstår, till hur du kan förebygga det och när du bör söka vård.

Bra att veta om Afte:

• Icke-smittsamt men smärtsamt: Afte beror inte på virus eller bakterier, utan är ett tillstånd som i många fall tros ha koppling till immunförsvaret, stress eller hormonella obalanser.
• Kan triggas av kosten: Vissa personer kan uppleva mer afte om de äter mycket citrusfrukter eller kryddstark mat, vilket kan irritera munnens slemhinna.
• Återkommande besvär: En del har bara afte någon enstaka gång, men andra drabbas ofta och kan behöva söka vård för att hitta effektiva lindringsmetoder.

“Kan jag minska smärtan vid afte på egen hand?”

Svar: Ja, du kan ofta lindra besvären genom receptfria munsköljmedel, skonsam tandborstning och att undvika mat som irriterar munslemhinnan.

Vad är Afte?

Afte är sår i munhålan som kan uppstå på läpparnas insida, på kindernas slemhinnor eller på tungan. De är ofta runda eller ovala, med en ljus yta som omges av en röd zon. Såren kan vara mycket ömma, särskilt när du äter eller dricker något surt eller kryddstarkt. När ett sår uppstår i munnen upplever kroppen det som en skada, vilket kan utlösa en inflammatorisk reaktion. På så sätt försöker kroppen skydda området och främja läkning.

I historisk kontext har afte observerats ända sedan antiken. Redan då noterades att vissa fick dessa munsår när de var stressade eller sjuka. Ordet “afte” kommer från grekiskan och betyder ungefär “brinna” eller “fackla”, vilket påminner om den brännande, svidande känslan som kan uppstå vid dessa sår. Numera vet vi att det inte finns någon enskild orsak till afte, utan att flera faktorer samverkar.

Rent biologiskt spelar immunförsvaret en stor roll för uppkomsten av afte. Du har ett lokalt försvar i munnens slemhinna som reagerar på yttre och inre påfrestningar. När detta försvar överreagerar på ett stimuli – exempelvis matpartiklar, bakterier eller annan irritation – kan det leda till skador i slemhinnan och slutligen ge upphov till aftösa sår. För de flesta är dessa sår små och läker inom en vecka eller två, men för en del kan såren vara större, djupare och därmed ta längre tid att läka.

Afte ska inte förväxlas med herpesmunsår, även om båda kan ge sår på eller kring munnen. Herpes orsakas av ett virus och är smittsamt, medan afte inte är smittsamt och inte kan föras över till någon annan. Afte kan dock vara lika plågsamt som ett herpesmunsår och i vissa fall uppstå oftare hos vissa individer.

Eftersom afte kan ha olika orsaker och variera i svårighetsgrad, är det bra att ha koll på vilka faktorer som triggar just dina besvär. Vissa kan till exempel få ökad frekvens av munsår vid hormonella förändringar, som under menstruationscykeln, eller när de är fysiskt eller psykiskt stressade. Andra upplever att maten har en stor inverkan, och vissa kan märka att såren kommer när de slarvar med tandhygienen eller skadar munnen med hård mat eller tandborste.

Forskningen pekar på en rad faktorer som kan bidra till att du får afte. Dessa kan delas in i interna och externa orsaker

Interna faktorer

• Immunförsvaret Afte anses ofta vara en överreaktion av immunförsvaret mot munnens egna celler eller mot ofarliga stimuli.
• Hormonella förändringar: Många kvinnor upplever att de får mer afte vid vissa tidpunkter under menstruationscykeln eller under graviditet.
• Nedsatt allmäntillstånd: Vid vissa sjukdomar eller om du är allmänt försvagad kan slemhinnan bli mer känslig. Även ärftlighet kan spela in; om nära släktingar lider av återkommande afte, ökar risken att själv drabbas.
• Vitamin- och mineralbrist: Brist på exempelvis järn, folsyra eller vitamin B12 har i vissa studier satts i samband med afte.

Externa faktorer

• Stress och sömnbrist: Både mental och fysisk stress påverkar kroppen och kan trigga immunologiska reaktioner i munnens slemhinna.
• Skador i munnen: Bitmärken, rispningar av hård mat eller felaktig tandborstning kan skapa små sår som lätt utvecklas till afte.
• Kost och livsmedel: Mat som irriterar slemhinnan, exempelvis starka kryddor, citrusfrukter och tomater, kan förvärra eller utlösa sårbildning. Även livsmedel som du är känslig eller allergisk mot kan bidra till uppkomst av afte.
• Tandvårdsprodukter: Tandkräm som innehåller natriumlaurylsulfat (SLS) kan, enligt vissa rapporter, öka förekomsten av afte hos känsliga personer.

En kombination av dessa faktorer kan leda till att ett sår uppstår. För att minska återkommande besvär kan det vara bra att föra dagbok över när såren uppstår och notera vad du ätit, hur du sovit och hur du mår i övrigt. Det kan göra det lättare att upptäcka eventuella mönster och undvika triggerelement.

Det tydligaste symptomet är själva såret eller såren i munnen. Dessa sår är ofta

• Runda eller ovala med vitaktig eller gulaktig mitt
• Omgivna av en röd, irriterad ring
• Smärtsamma, särskilt när du äter eller dricker något starkt eller surt
• Kliande eller svidande

Ibland kan du också uppleva:

• Ömhet eller sveda i munnen innan ett sår blir synligt
• Allmän obehagskänsla i munhålan
• Svårigheter att prata obehindrat
• I vissa fall lätt svullnad runt sårområdet

Om afte är mer omfattande eller om såren är många, kan du dessutom känna dig allmänt påverkad. Vid stora sår kan det vara besvärligt att äta och dricka ordentligt, vilket ibland kan leda till sämre kosthållning och därmed mindre energi. För den som har återkommande afte kan det dessutom vara psykiskt påfrestande att gång på gång få dessa smärtsamma sår.

När ska du söka vård för afte?

I många fall läker afte ut av sig självt inom en till två veckor. Du kan ofta hantera lindriga besvär själv genom att vara extra noggrann med munhygien och undvika irriterande faktorer. Men ibland kan det vara klokt att söka vård:

• Om du har mycket stora eller ovanligt smärtsamma sår som gör det svårt att äta eller dricka.
• Om såren inte läker inom två till tre veckor, eller om de hela tiden kommer tillbaka i snabb följd.
• Om du får hög feber, känner dig allmänt sjuk eller misstänker någon form av infektion.
• Om du misstänker underliggande sjukdom som kan orsaka munsår, särskilt om du även har andra symtom (t.ex. magbesvär, hudutslag eller ledvärk).

Första steget är ofta att kontakta 1177 eller boka tid på en vårdcentral. I vissa fall kan du behöva remiss till en tandläkare, oralmottagning eller specialistklinik för vidare utredning. Det är ovanligt att afte kräver akut vård, men om du på grund av smärta inte kan få i dig tillräckligt med vätska och föda eller om du märker tecken på infektion i såret, bör du söka hjälp snarast.

Behandling av afte fokuserar främst på att lindra symtomen och påskynda läkning. Det finns flera alternativ, beroende på hur svåra besvären är

Receptfria produkter

• Antiseptiska munsköljmedel: Hjälper till att hålla sårområdet rent och kan minska risken för sekundära infektioner.
• Smärtlindrande gel eller salva: Det finns produkter som innehåller lokalbedövande ämnen (t.ex. lidokain) eller skyddande filmer som kan appliceras direkt på såret. Dessa kan minska smärtan temporärt och ge en skyddande hinna.
• SLS-fri tandkräm: Om du misstänker att din tandkräm bidrar till afte, kan du prova en variant utan natriumlaurylsulfat.

Receptbelagda läkemedel

• Kortisonsalva: Ibland kan en kortisonsalva eller munskölj förskrivas vid besvärliga afteutbrott. Kortison verkar antiinflammatoriskt och kan dämpa immunreaktionen i sårområdet, vilket ger snabbare läkning och minskad smärta.
• Klorhexidinlösning: Används ibland som tillägg för att minska bakteriebelastning, speciellt om det finns tecken på infektion eller om såren är många.
• Systemisk medicinering: I mycket svåra fall, där stora sår uppstår regelbundet, kan det bli aktuellt med systemiska behandlingar, exempelvis immunmodulerande läkemedel. Det är dock sällsynt och kräver specialistbedömning.

Tilläggsbehandlingar

• Laserbehandling: Vissa tandläkarmottagningar erbjuder laserbehandling som kan hjälpa såren att läka snabbare och lindra smärta omgående.
• Kosttillskott: Om en brist på vitaminer eller mineraler har konstaterats, kan tillskott av exempelvis B12, järn eller folsyra hjälpa till att förebygga nya sår.

Vilken behandling som passar bäst varierar. Har du milda besvär räcker det ofta med egenvård och receptfria produkter. Vid mer svåra utbrott kan du behöva en kombination av metoder eller mer avancerad vård. Oavsett vilken behandling du väljer, är god munhygien alltid en viktig grund för att hindra att såren blir värre.

• Vårdcentral eller läkare
• Tandläkare och tandhygienist
• Dietist
• Psykolog eller kurator

Beroende på problemens omfattning kan du behöva flera olika typer av stöd. Är du osäker på var du ska börja, kan du alltid kontakta en vårdcentral för en första bedömning.

Vad kan du göra själv?

Mycket av behandlingen av afte handlar om egenvård. Det finns flera konkreta åtgärder du själv kan vidta för att lindra smärta och minska risken för nya sår

Skonsam munhygien

• Använd en mjuk tandborste och borsta tänderna försiktigt för att undvika att skada slemhinnan.
• Välj en tandkräm utan irriterande ämnen som SLS, om du märker att vanliga sorter ger dig mer besvär.
• Skölj gärna munnen med en mild, alkohol- och sockerfri munskölj för att förebygga bakterietillväxt.

Justera din kost

• Försök att undvika mat och dryck som kan reta munnen, exempelvis starka kryddor, surt godis, citrus eller kolsyrade drycker.
• Drick tillräckligt med vatten och försök äta näringsrik mat med gott om vitaminer och mineraler.
• Om du misstänker någon form av födoämneskänslighet, försök att utesluta den typen av livsmedel en tid för att se om besvären minskar.

Stresshantering

• Prioritera vila och återhämtning. Sömnbrist kan förvärra afte eller göra såren mer utdragna i läkningen.
• Öva avslappningsövningar, meditation eller fysisk aktivitet som får ned stressnivåerna. Många upplever färre afteutbrott när de mår psykiskt bra.
• Planera in små pauser under dagen, så att du inte kör slut på dig själv.

Lindra smärta

• Använd receptfria lokalbedövande geler eller munspray för att dämpa smärtan.
• Skölj munnen med saltvatten (en tesked salt i ett glas ljummet vatten) för att hålla såren rena.
• Försök att hålla en jämn och god blodsockernivå. Att äta regelbundna, mjuka måltider kan vara skonsammare och göra mindre ont.

Genom att ta hand om munhälsan och din allmänna hälsa kan du ofta påverka både hur ofta såren uppstår och hur snabbt de läker. Har du återkommande besvär kan en tandläkare eller läkare ge dig råd om ytterligare egenvård som är specifik för dina behov.

Hur kan du förebygga afte?

Att helt undvika afte kan vara svårt, särskilt om du det är genetiskt. Men du kan ändå göra en del för att minska risken:

• Ha god munhälsa: Borsta försiktigt med en mjuk tandborste, använd tandtråd varsamt och undvik produkter som irriterar slemhinnan.
• Håll koll på kosten: Upptäck om vissa livsmedel utlöser dina besvär. Om du märker att till exempel citrus eller choklad påverkar, kan du minska intaget eller tillfälligt avstå.
• Undvik stress: Lättare sagt än gjort, men försök att sova tillräckligt och hitta avkopplande rutiner i vardagen. Korta pauser och återhämtning kan ibland göra stor skillnad.
• Regelbundna tandläkarbesök: På så sätt kan du fånga upp eventuella problem tidigt, som vassa tandkanter eller fyllningar som skaver och bidrar till slemhinneskador.
• Se till att få i dig tillräckligt med näring: Ät varierat och kontrollera eventuella vitamin- eller mineralbrister. Har du ofta besvär, kan en hälsoundersökning ibland avslöja dolda brister som går att åtgärda.

Det handlar alltså om en kombination av att sköta munhälsan väl, äta rätt, hantera stress och hålla koll på eventuella yttre faktorer som irriterar din mun.

Här är fler artiklar på Vården.se som kan vara intressanta om du vill lära dig mer om relaterade ämnen

• Muntorrhet – Symtom, orsaker och behandling
• Herpes– Symtom, orsaker och behandling
• Munsår– Symtom, orsaker och behandling

1. Är afte smittsamt?
   Nej, afte är inte smittsamt. Det uppstår oftast av immunologiska eller lokala faktorer i munnen och kan inte föras över till någon annan.
   
2. Kan man få feber av afte?
   Det är ganska ovanligt att enbart afte ger hög feber, men du kan känna dig allmänt påverkad vid svåra utbrott. Kontakta vården om du får feber eller känner dig rejält sjuk.
   
3. Varför får jag hela tiden tillbaka nya sår?
   Återkommande afte kan bero på många saker, exempelvis stress, hormonella förändringar, brist på näringsämnen eller att du är extra känslig för viss mat. Att föra en dagbok över mat, stress och symtom kan hjälpa dig upptäcka mönster.
   
4. Finns det botemedel som helt tar bort afte?
   Det finns ingen mirakelbehandling som garanterar att såren aldrig uppstår igen. Men lokalbehandlingar, kortisonsalva, god munhygien och undvikande av triggers kan göra stor skillnad för många.
   
5. Kan små barn få afte?
   Ja, barn kan också få afte, ofta i samband med stress, infektioner eller när de oavsiktligt skadar slemhinnan i munnen. Små barn kan ha svårare att beskriva smärtan, så var uppmärksam om barnet plötsligt inte vill äta eller är gnälligt vid måltider.
   
6. Hur vet jag om det är afte eller herpes?
   Herpesmunsår är virusbaserade och oftast placerade på läpparnas utsida. Afte förekommer nästan alltid inne i munhålan och är inte orsakat av virus. Om du är osäker kan du låta en tandläkare eller läkare titta på såret.
   
7. Kan stark mat orsaka afte?
   Starkt kryddad eller sur mat kan irritera munhålan och utlösa sår hos den som är känslig, men är inte den enda faktorn. Det är ofta en kombination av flera faktorer som leder till att sår uppstår.