Antibiotikaresistens växer när bakterier vänjer sig vid antibiotika. Du kan påverka mer än du tror. Här får du 6 vardagsval som minskar smitta, onödig antibiotika och risken att antibiotika tappar effekt.
Antibiotika räddar liv när du behöver den. Samtidigt kan bakterier bli motståndskraftiga, så att antibiotika fungerar sämre. Det kallas antibiotikaresistens.
Det här kan kännas stort och svårt. Men du kan påverka mer än du tror. Framför allt genom att minska smitta och använda antibiotika på rätt sätt.
Vill du läsa mer om infektioner och när du kan behöva vård? Då kan du börja här: infektion.
Du behöver inte göra allt perfekt. Välj en sak att börja med och bygg vidare.
Tvätta händerna när det verkligen räknas.
Håll dina vaccinationer uppdaterade.
Ta bara antibiotika när vården bedömer att du behöver det.
Följ dosering och behandlingstid exakt när du fått antibiotika.
Dela aldrig antibiotika med någon annan och spara inte “för säkerhets skull”.
Lämna in överblivna läkemedel på apoteket.
Handtvätt låter banalt. Men det är ett av de mest effektiva sätten att minska infektioner. Färre infektioner betyder ofta färre antibiotikakurer.
Fokusera på tillfällen där smitta lätt sprids:
Tvätta händerna efter toalettbesök.
Tvätta händerna före matlagning och innan du äter.
Tvätta händerna när du kommer hem, särskilt efter kollektivtrafik.
Tvätta händerna när någon i din närhet är förkyld eller magsjuk.
Om du ofta blir sjuk och undrar om det kan handla om återkommande infektioner kan du läsa mer om infektion och vad som brukar hjälpa.
Vaccin skyddar mot vissa infektioner. När färre blir sjuka minskar också behovet av antibiotika. Det gäller både direkt och indirekt.
Om du är osäker på vad som passar dig kan du prata med vården. Du kan också hitta hjälp här: vaccination.
Det kan kännas frustrerande att vara sjuk och inte få antibiotika. Men många vanliga infektioner går över av sig själva. Antibiotika hjälper inte mot virus, som ofta ligger bakom förkylning och många hostor.
När du får rådet att avvakta kan du be om en tydlig plan:
Vad kan du göra hemma för att må bättre?
Hur länge kan besvären sitta i?
Vilka tecken betyder att du ska höra av dig igen?
Om du behöver en medicinsk bedömning kan du boka tid på vårdcentral.
Sök vård akut om du får andningssvårigheter, bröstsmärta, blir plötsligt mycket slö, får svår påverkan på allmäntillståndet eller misstänker sepsis (blodförgiftning, en allvarlig infektion med snabbt försämrat mående).
Om en läkare bedömer att du behöver antibiotika, då gör rätt användning stor skillnad. Fel dosering eller att du avbryter i förtid kan öka risken att bakterier överlever och anpassar sig.
Gör det enkelt för dig själv:
Sätt larm för doserna.
Läs instruktionen på förpackningen direkt.
Kontakta vården om du får besvärliga biverkningar eller missar flera doser.
Du kan få stöd via läkarbesök Vårdcentral om du behöver uppföljning.
Det kan vara lockande att “ta en tablett” från någon när du känner dig sjuk. Men olika infektioner kan behöva olika behandling. Och ibland behövs ingen antibiotika alls.
Du minskar risken för felbehandling när du:
Tar antibiotika som är utskriven till dig.
Låter bli att använda gamla rester från tidigare sjukdom.
Inte ger antibiotika till någon annan i familjen.
Överblivna läkemedel hör inte hemma i soporna eller toaletten. När läkemedelsrester hamnar i miljön kan det bidra till resistensutveckling.
Gör så här:
Samla rester i en påse hemma.
Lämna in på apoteket när du har vägarna förbi.
Fråga apotekspersonalen om du är osäker på hur du ska sortera.
Du behöver inte vänta ut allt hemma. Sök vård om du märker att du blir sämre istället för bättre, eller om du har en sjukdom som gör dig extra infektionskänslig.
Boka en bedömning via vårdcentral om du till exempel:
Har feber som håller i sig eller kommer tillbaka.
Har tydlig försämring efter några dagar.
Har smärta som du inte får kontroll på.
Har symtom som oroar dig, även om du inte kan sätta fingret på varför.
Sök vård akut om du upplever andnöd, bröstsmärta, förvirring, blå läppar, svår uttorkning, eller om du snabbt blir mycket sämre.
Antibiotikaresistens kan kännas som ett problem långt bort. Men dina vardagsval gör skillnad här och nu. Du skyddar både dig själv och andra, och du hjälper antibiotika att fortsätta fungera när den verkligen behövs.
Det här är generell hälsoinformation baserad på granskade medicinska källor. Innehållet ersätter inte medicinsk rådgivning — kontakta en läkare för bedömning av just din situation.
1177 – Vad betyder antibiotikaresistens? — Definition av antibiotikaresistens, varför resistens ökar vid mer antibiotikaanvändning, samt att immunförsvaret ofta klarar många infektioner.
Folkhälsomyndigheten – Fortsatt ökning av antibiotikaresistens i Sverige under 2024 — Aktuell svensk lägesbild (Swedres-Svarm 2024), exempel på resistensnivåer och att resistens ökar långsamt men stadigt.
NHS – Antibiotic resistance (antimicrobial resistance) — Varför antibiotika inte används rutinmässigt vid flera vanliga infektioner, kopplingen mellan överanvändning och resistens, samt att antibiotika inte hjälper mot virus.
Penila papler är små, ofarliga knottror som sitter i en eller flera rader runt kanten på ollonet. De är vanliga, helt normala och beror inte på en könssjukdom.
En blodtrycksmätning kan visa om blodtrycket är förhöjt eller inte. Läs mer här!