Tandblekning kan kännas som en enkel quick fix – men det finns några saker som avgör om det blir bra eller bara jobbigt. Här får du 7 vanliga frågor (och myter) som hjälper dig att välja rätt väg och veta när du ska ta hjälp.
Ofta går det bra när tandvården först kollar att tänder och tandkött mår bra. Men det kan bli problem om du bleker när du har hål, inflammerat tandkött eller mycket ilningar.
Enligt 1177 kan blekmedel bli skadliga om du använder dem på fel sätt. Därför hjälper tandvårdspersonal dig att välja metod och styrka som passar. Enligt 1177 kan du också få ilningar och irriterat tandkött under en period.
Vill du läsa mer om metoder och vad som brukar ingå? Läs vår fördjupning om tandblekning.
Ilningar betyder att tanden reagerar. Det kan kännas som en snabb “stickning” när du dricker kallt eller andas in luft.
Enligt 1177 kan ilningar komma av att blekmedlet tränger in i tanden och skapar en inflammation (retning) i pulpan (tandens nerv). Besvären går ofta över när du pausar eller avslutar behandlingen.
Sök tandvård om du får:
stark smärta som inte släpper
ilningar som blir värre för varje dag
svullet eller sårigt tandkött som inte lugnar sig
Om du ofta får ilningar även utan blekning kan du läsa mer om ilningar i tänderna.
Nej, det är ofta två olika saker i praktiken.
Tandblekning handlar om att ljusa upp tandens färg med blekmedel. Whitening-tandkräm handlar oftare om att putsa bort ytliga missfärgningar. Det kan kännas snällare i vardagen, men det ger inte alltid samma effekt som en riktig blekning.
Om du mest stör dig på beläggningar kan en professionell rengöring vara ett första steg. Då passar det att boka tandrengöring.
Du kan bleka hemma, men det är stor skillnad på “hemma med stöd av tandvården” och “hemma på egen hand”.
Enligt NHS är det säkraste sättet att bleka tänderna att göra det hos tandläkare eller med kit som du får via tandläkare. Det minskar risken att du använder fel produkt, fel tid eller bleker när du egentligen behöver laga något först.
Om du vill få hjälp att välja väg kan du jämföra mottagningar via tandläkare eller tandhygienist.
Nej, och det är en vanlig missuppfattning.
NHS beskriver att tandblekning inte passar om du har ohälsosamma tänder eller tandkött. NHS skriver också att det inte rekommenderas om du är gravid eller ammar, och att blekning bara påverkar naturliga tänder (inte kronor, implantat eller proteser).
Det betyder inte att du “inte kan få ett finare leende”. Men du kan behöva en annan plan än blekning.
Ofta handlar det om att tänderna inte har samma utgångsläge.
Det kan till exempel bero på:
gamla fyllningar eller kronor som inte ändrar färg
ytliga beläggningar som gör att blekmedlet tar olika
små skador i emaljen som gör att färgen ser ojämn ut
Enligt 1177 kan fyllningar och kronor inte blekas. Då kan du behöva planera färgmatchning med tandvården, så att helheten ser jämn ut.
Du slipper många besvikelser om du tänker “förarbete” i stället för “snabbfix”.
Här är en enkel checklista att ta med dig:
Boka en kontroll först om du inte gjort det på länge (så du inte bleker över hål eller inflammation).
Berätta om du har ilningar, sprickor eller blödande tandkött.
Fråga hur blekningen påverkar fyllningar, kronor och skalfasader.
Be om en plan för uppföljning om du får ilningar.
Undvik att jaga “maxeffekt” med fler behandlingar än du fått råd om.
Europeiska kommissionens vetenskapliga sammanfattning beskriver att produkter med högre halt väteperoxid (hydrogen peroxide) kan innebära risker, och att riskerna ökar med högre koncentration och hur ofta du bleker. De skriver också att riskerna kan begränsas när blekning sker korrekt och under tandläkares godkännande och tillsyn.
Vill du boka en tid? Hitta vårdgivare som hjälper med tandblekning
Det här är generell information – kontakta en läkare för personliga råd.
ANNONS
Att upptäcka förändringar i kroppen kan väcka oro, och tanken på cancer kan kännas skrämmande. Läs mer om cancer här.
