Spänningshuvudvärk
En person som blundar och håller handen för pannan.

Spänningshuvudvärk

Spänningshuvudvärk innebär att du har en pressande, tryckande och kramande smärta runt huvudet och i pannan. Läs mer här!

Hitta vårdgivare Hitta vårdgivare

Sök efter vårdgivare som kan hjälpa dig med spänningshuvudvärk på en plats som passar dig.

Snabba fakta om Spänningshuvudvärk

Viktiga länkar

Stress (1177)

Huvudvärk hos barn (1177)

Vad är spänningshuvudvärk?

Spänningshuvudvärk innebär att du har en tryckande, pressande och kramande smärta i nacken och runt huvudet. Smärtan kan antingen vara episodisk eller kronisk. Läs mer.

Vad är spänningshuvudvärk?

Spänningshuvudvärk ger symtom från tinningar, nacke och pannan. Smärtan brukar ofta beskrivas som pressande, kramande eller tryckande och drabbar 30–80 % av alla människor. Det debuterar i många fall hos personer som är mellan 20 och 40 år gamla, och är lite vanligare bland kvinnor än män.

Är det farligt med spänningshuvudvärk?

Spänningshuvudvärk kan antingen vara återkommande (episodisk) eller konstant (kronisk). Det sistnämnda innebär att du har ont mer än 15 dagar varje månad. Kronisk spänningshuvudvärk kan på sikt ge andra besvärande symtom, men är sällan farligt.

Hur känns spänningshuvudvärk?

Du kan ha spänningshuvudvärk om du upplever något av följande:

  • en molande och dov huvudvärk som ofta förvärras under dagen
  • en pressande, kramande och tryckande smärta i nacken, pannan och tinningarna
  • värk på vardera sida av huvudet
  • att värken lindras av fysisk aktivitet.

Hur länge kan man ha spänningshuvudvärk?

Om du har så kallad episodisk spänningshuvudvärk så kan smärtan vara mellan 30 minuter och upp till en vecka. Däremot inte oftare än 15 dagar varje månad. Om du har spänningshuvudvärk varje dag – eller åtminstone mer än 15 dagar varje månad under ett halvår – så klassas huvudvärken som kronisk. Då kan du också uppleva andra symtom som:

  • spänningshuvudvärk och yrsel samtidigt
  • spänningshuvudvärk och illamående samtidigt
  • ömhet i nacke, hårbotten, käkmuskler eller axlar
  • trötthet
  • koncentrationssvårigheter
  • minnesproblem
  • öronsus.

Kronisk spänningshuvudvärk har flera likheter med andra sorters långvariga smärtsyndrom. Det kan därför delvis förklaras av att du är överkänslig mot smärtsignaler, och att du upplever smärta starkare än andra.

Varför får man spänningshuvudvärk?

Begreppet spänningshuvudvärk härstammar från att man tidigare trott att spända muskler i nacken och runt huvudet ligger bakom problemet. Så kan fallet vara, men inte för alla. En del människor får spänningshuvudvärk utan spända muskler, och orsakerna till denna typ av huvudvärk är inte ännu helt klarlagda. Troligtvis har både miljöfaktorer och ärftlighet betydelse. Även stress och andra psykiska besvär tros kunna vara utlösande faktorer.

Hur blir man av med spänningshuvudvärk själv?

Du kan både lindra och förebygga spänningshuvudvärk själv på olika sätt. Beroende på vad som utlöser huvudvärken så kan något av tipsen nedan hjälpa.

Skriv huvudvärksdagbok

Om du har spänningshuvudvärk ofta är det en god idé att du lär dig känna igen de situationer som kan utlösa din huvudvärk. På så vis kan du förebygga huvudvärken på sikt. För dagbok varje gång du får spänningshuvudvärk, och skriv ner saker som:

  • Vilken dag och under vilken tidsperiod har du huvudvärken?
  • Hur upplever du smärtan?
  • Vad lindrar smärtan och vad får den att kännas värre?
  • Vilken typ av läkemedel tog du, och vilken dos?

Öva på avspänning

Vid spänningshuvudvärk kan övningar i avslappning hjälpa. Om du ofta har spänningshuvudvärk så kan du nämligen ha spända muskler utan att själv veta om det, och då kan exempelvis avslappningsövningar, mindfulness eller yoga vara effektivt. Vissa blir även hjälpta av massage eller långa promenader i friska luften.

Vikten av god sömn, bra arbetsställning och fysisk aktivitet

Musklerna kan även bli stela om kroppen varit spänd under en längre tid. Detta kan förebyggas genom fysisk aktivitet då det ökar blodcirkulationen och stärker musklerna i nacke och rygg. Om du har ett arbete där du ofta sitter still framför exempelvis en datorskärm är det också viktigt att variera arbetsställningen. Försök även att ha goda och regelbundna sömnvanor.

Receptfria läkemedel

Det finns receptfria läkemedel på apoteket som kan lindra spänningshuvudvärk. Dessa läkemedel ger dock bara tillfällig hjälp, och ska inte användas mer än 2–3 gånger i veckan.

Kontrollera din syn

Ibland kan spänningshuvudvärk orsakas av en synnedsättning som du inte själv vet om. Om du har nedsatt syn kan du nämligen gå runt och anstränga ögonen, vilket kan ge upphov till spänningshuvudvärk. Om du misstänker att detta är fallet är det bra att besöka en optiker.

Hur får man bort spänningshuvudvärk genom behandling?

Spänningshuvudvärk går i de flesta fall över av sig själv, eller med hjälp av receptfria läkemedel. Ibland kan det däremot bli aktuellt med receptbelagda läkemedel. Andra behandlingar som kan bli aktuella när du söker vård för spänningshuvudvärk är:

  • fysioterapi
  • avslappningsträning hos psykolog
  • behandling hos kiropraktor eller naprapat
  • akupunktur.

Diagnos vid spänningshuvudvärk

Om din spänningshuvudvärk är långvarig eller kraftig är det viktigt att söka vård. Ta kontakt med en vårdcentral om du upplever något av följande:

  • du har haft huvudvärk varje dag i över en vecka
  • din huvudvärk ändrar plötsligt karaktär eller styrka
  • du måste använda receptfria preparat flera gånger varje vecka
  • du är över 50 år och får spänningshuvudvärk för första gången
  • din huvudvärk stör vardagen
  • du har andra symtom än vad som är typiskt för spänningshuvudvärk.

Vem kan hjälpa dig vid spänningshuvudvärk?

Kan spänningshuvudvärk behandlas av nätläkare?

En nätläkare kan oftast diagnostisera och behandla spänningshuvudvärk.

Publicerad:
24 augusti 2023 kl 15:39
Uppdaterad:
24 augusti 2023 kl 15:39
Författare:
Faktagranskad av:

Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.

Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!