Förlossningsrädsla kan handla om bristande tilltro till kroppens förmåga, rädsla för smärta, eller att barnet ska skadas.
Oro och rädsla inför förlossning, även kallat förlossningsrädsla, är inte ovanligt. Rädslan kan finnas hos både den gravida och dennes partner. Förlossningsrädslan kan se olika ut, och variera i grad – rädslan kan vara lätt eller svår och fobisk. För vissa gravida blir rädslan så stor att den begränsar personen i sin vardag. Detta kallas för förlossningsrädsla eller tokofobi. Man uppskattar att ungefär var femte kvinna har en så svår förlossningsrädsla att den psykiska hälsan och vardagslivet påverkas. Men det finns bra hjälp att få, till exempel stödsamtal vid förlossningsrädsla eller en förberedande profylaxkurs.
Förlossningsrädslan kan komma och gå under graviditeten, och kan klassificeras som primär eller sekundär förlossningsrädsla:
Förlossningsrädsla innebär att man känner oro eller rädsla kring att bära och/eller föda barn. Det kan till exempel handla om att man är rädd för
Vissa känner sig också oroliga för att man inte ska få plats på BB, eller att det ska vara brist på personal på förlossningen.
Orsaken till förlossningsrädsla kan variera och handla om olika saker. Här listar vi några av de vanligaste orsakerna.
Många förstföderskor är också rädda för att gå igenom någonting som de inte upplevt förut. Förlossningsrädsla kan i vissa fall bero på andra saker, och ibland är det svårt att säga vad som orsakat den.
Något som kan vara hjälpsamt vid förlossningsrädsla är att skaffa sig kunskap och lära sig mer om hur en förlossning går till.
Du kan också även skriva ett förlossningsbrev, eller en förlossningsplan som det ibland kallas, som tar hänsyn till just din situation och dina farhågor. Brevet kan du sedan ta med dig till sjukhuset, när du ska föda.
Det finns bra hjälp att få för dig som är rädd för att föda. Nedan finns några exempel på behandlingar.
Om du känner dig rädd under graviditeten eller inför förlossningen kan du vända dig till en barnmorskemottagning. Där finns erfarna barnmorskor som kan ge dig råd och stöd.
Ett sätt att förbereda sig för förlossning är att gå en så kallad profylaxkurs. En profylaxkurs leds av en barnmorska, och under en profylaxkurs får du bland annat lära dig hur du ska andas under förlossningen för att kunna slappna av och minska smärtan. Du kan gå profylaxkursen tillsammans med din partner, eller annan närstående, eller doula.
Om du vill ha extra stöd när du föder barn kan du få hjälp av en doula. En doula är en person med erfarenhet av förlossningar som kan ge dig stöd och information – både under graviditeten, på förlossningen och efter du fött barn. En barnmorska kan hjälpa dig att komma i kontakt med en doula.
Om du har stark förlossningsrädsla finns särskilda stödmottagningar som du kan vända dig till – så kallade Auroramottagningar. På en Auroramottagning kan du boka tid för samtal, för att få stöd och hjälp inför förlossningen. Du får självklart ta med din partner till Aurorasamtalet om du vill.
Vid ett Aurorasamtal får du träffa en erfaren barnmorska som är specialiserad på förlossningsrädsla, och i vissa fall också en kurator. Du får berätta om din rädsla och får hjälp med hur du ska hantera den. Tillsammans med barnmorskan får du sätta upp en individuell förlossningsplan, som utgår från dina behov och önskemål. Denna förlossningsplan läggs in i din journal, vilket gör att personalen på BB kan ta del av den när det är dags för dig att föda.
Vissa med stark förlossningsrädsla vill helst föda med kejsarsnitt. Om detta är fallet för dig kan du diskutera det med en barnmorska på barnmorskemottagningen eller under ditt Aurorasamtal. Du får då träffa en förlossningsläkare, och tillsammans diskuterar ni om kejsarsnitt kan vara en väg att gå.
Att veta när man ska föda kan vara hjälpsamt för vissa. Planerad igångsättning innebär att du får ett datum för förlossning, då en barnmorska sätter igång förlossningen. På så sätt kan du vara säker på att få plats på det sjukhus du vill, och påverka vilken barnmorska som hjälper dig.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!