Copyright © 2026 Vården Online Sverige AB
En hårtransplantation handlar inte bara om själva ingreppet. Det som händer dagarna efter – och månaderna efter – påverkar både läkning och hur resultatet blir. Här får du en enkel tidslinje från dag 1 till 12 månader, plus frågor att ställa innan du bokar.
Super beskrivning
Få bra kunskap det ni har skrivit om och tack vore eran omtänksam
Det är lätt att tänka att resultatet syns direkt. Men en hårtransplantation följer nästan alltid en tidslinje där det händer olika saker i olika faser.
Du kan ofta se en “ny hårfäste-form” tidigt. Men det betyder inte att håret är färdigt. De första månaderna handlar mest om läkning. Sedan kommer tillväxten stegvis.
Vill du förstå håravfall bättre, och vilka orsaker som kan ligga bakom, kan du läsa vår fördjupning om håravfall (alopecia).
Första veckan brukar kännas som den mest “praktiska” perioden. Du behöver ofta planera för hur du sover, hur du tvättar och hur du skyddar hårbotten.
Det är vanligt att hårbotten känns stram, öm eller svullen i början. Du kan också få små sårskorpor där hårsäckarna satts in.
Här är en enkel översikt som många känner igen:
Dag 1–3: Hårbotten kan kännas spänd och öm, och du kan få svullnad.
Dag 3–7: Skorpor blir tydligare och klåda kan komma när huden läker.
Efter cirka 7–10 dagar: Skorpor brukar minska, och det ser ofta “lugnarare” ut.
Sök vård akut om du får snabbt tilltagande svullnad i ansikte/hals, andningssvårigheter, hög feber, kraftig blödning eller svår smärta som inte går över.
Eftervården kan kännas petig. Men den hjälper dig att skydda de nyinsatta hårsäckarna när de är som mest känsliga.
Följ klinikens tvättrutiner exakt, även om det känns ovant.
Undvik att pilla bort skorpor eller klia, även om det kliar mycket.
Skydda hårbotten mot sol, kyla och smuts de första veckorna.
Planera sömn så att du inte ligger och gnuggar mottagarområdet.
Undvik hårda mössor, hjälm och tajta kepsar tills du får klartecken.
Kontakta kliniken direkt om du får ökande rodnad, var, feber eller tilltagande smärta.
Om du får rodnad som sprider sig, var, feber eller känner dig sjuk: sök vård samma dag. Det kan handla om en infektion (inflammation med bakterier) som behöver bedömning.
Det beror på vad du jobbar med och hur du mår efter ingreppet.
Många kan återgå till ett stillasittande jobb efter ungefär 1–2 veckor. Men om du jobbar fysiskt, svettas mycket, använder hjälm eller riskerar stötar mot huvudet kan du behöva längre tid.
Du får ofta också räkna med en period där det syns att något har gjorts. Till exempel kortklippt hår, rodnad eller skorpor. Det kan påverka när du vill vara tillbaka på plats.
Om du vill prata igenom vad som passar din vardag kan du boka ett bedömningsbesök hos en vårdcentral eller diskutera med kliniken som ska göra ingreppet.
Många blir stressade när de ser att hårstrån faller av efter några veckor. Det kan kännas som att allt gick fel.
Men ofta handlar det om en övergångsfas. Hårsäckarna kan finnas kvar även om hårstrået släpper. Sedan kan ny tillväxt komma senare.
Det viktiga är att du följer upp om du får tydliga varningssignaler, som ökande smärta, infektionstecken eller om området ser sämre ut vecka för vecka.
Om du samtidigt har andra tecken på håravfall, som fläckar, klåda eller öm hårbotten, kan du också läsa mer om håravfall (alopecia) och ta hjälp med en medicinsk bedömning.
Det här är en vanlig grov tidslinje. Din kan se annorlunda ut, men den hjälper dig att ha rimliga förväntningar.
Efter 3–4 månader: Du kan börja ana ny tillväxt, men ofta glest.
Efter 6 månader: Många ser tydligare förändring, men inte “slutresultat”.
Efter 12 månader: Ofta ser du ett mer stabilt resultat, men vissa fortsätter förbättras längre.
Det är också vanligt att ditt övriga hår fortsätter att tunnas med tiden. En hårtransplantation stoppar inte alltid själva håravfallet i andra områden. Därför kan du behöva en långsiktig plan, inte bara ett ingrepp.
Du minskar risken för missförstånd om du tar de här frågorna tidigt. Skriv gärna ner svaren.
Vilken metod planerar ni (till exempel FUE eller FUT), och varför passar den mig?
Hur många grafts (hårsäcksenheter) planerar ni, och vad baserar ni siffran på?
Vem gör vad under ingreppet, och vilken utbildning har personen?
Hur ser eftervården ut dag 1–14, och vem kontaktar jag vid problem?
Vilka risker är vanligast hos er, och hur hanterar ni dem?
Hur påverkar framtida håravfall mitt resultat på sikt?
Hur ser en rimlig tidslinje ut för just mig, och när följer ni upp?
Om du vill jämföra alternativ och hitta en klinik kan du söka och boka via hårtransplantation.
Ibland beror håravfall på något som går att behandla på andra sätt. Då kan det vara klokt att utreda orsaken innan du bestämmer dig för kirurgi.
Du kan kontakta en vårdcentral om du till exempel:
tappar mycket hår och samtidigt känner dig sjuk
har håravfall som inte vänder inom flera månader
får klåda, rodnad eller ömhet i hårbotten
får kala fläckar som kommer plötsligt
Om du har tydliga hudbesvär i hårbotten, eller misstanke om en hudsjukdom, kan en bedömning hos hudläkare / dermatolog vara relevant.
Sök vård akut om du får bröstsmärta, andnöd, svimning, kraftig blödning, hög feber med snabbt försämrat allmäntillstånd eller svår allergisk reaktion.
Det här är generell hälsoinformation baserad på granskade medicinska källor. Innehållet ersätter inte medicinsk rådgivning — kontakta en läkare för bedömning av just din situation.
1177 – Håravfall — Normal hårfällning per dag, när du bör kontakta vårdcentral, samt översikt att hårtransplantation är ett privat alternativ vid håravfall.
SFEP (Svensk Förening för Estetisk Plastikkirurgi) – Hårtransplantation — Översikt av vanliga tekniker (FUE/FUT) och att ingreppet flyttar hårsäckar från givarområde till mottagarområde.
NHS – Hair transplant — Förväntade vanliga besvär efter ingreppet, risker som kan förekomma vid kirurgi, samt tidsram för när slutresultat ofta syns (10–18 månader).
Huden under håret drabbas ofta av besvär, delvis eftersom det är en miljö där bakterier och svamp trivs. Läs mer här!
PRP är en medicinsk behandling där en persons eget blod tas och centrifugeras för att isolera en koncentrerad mängd av blod. Denna koncentrerade plasmados används sedan för att främja läkning och regenerering av vävnad i kroppen.