Tandhygienist – ett framtidsyrke

Tandhygienist – ett framtidsyrke

2022-06-21 | Tandvård

Varför säger vi “gå till tandläkaren” och inte “gå till tandvården”? Det är någonting Yvonne Nyblom, ordförande i Sveriges Tandhygienistförening, länge har undrat. Vi på Vården.se har fått chansen att prata med Yvonne och lära oss mer om yrkets historia och framtidsutsikter.

Yvonne Nyblom är ordförande för Sveriges Tandhygienistförening – en partipolitiskt obunden fackförening som verkar för svenska tandhygienisters synlighet, legitimitet och rättigheter. Yvonne har lång erfarenhet inom fältet och satt tidigare på ordförandeposten även i European Dental Hygienist Federation (EDHF) i 9 år. 

Yrket tandhygienist är relativt nytt och har funnits i ungefär 50 år. Som tandhygienist undersöker man tänder och mun, och bedömer vad som behöver åtgärdas. Tandhygienister behandlar också sjukdomar i munnen, som till exempel karies och tandlossning, och jobbar förebyggande med munhälsa.

Kampen för att synliggöra tandhygienistyrket

En av hjärtefrågorna för Sveriges Tandhygienistförening är att öka kunskapen om yrket. Idag är tandhygienist ett legitimerat yrke i Sverige, men vägen dit var inte självklar, berättar Yvonne.

“Det tog lång tid att utveckla yrket – först 1991 kom legitimationen. Det var avgörande för yrkets etablering och framgång.”

Utbildningsfrågan har alltid varit central för Sveriges Tandhygienistförening. I början av 1990-talet blev utbildningen tvåårig, och kravet på att ha en tandsköterskeutbildning i grunden försvann. Allt eftersom yrkesrollen utvecklades blev dock behovet av en treårig utbildning alltmer tydligt.

Men kampen för en rejäl förändring var lång, berättar Yvonne.

“Det var inte förrän 2019 som tandhygienistutbildningen blev en treårig utbildning med möjlighet till kandidatexamen. Att vi nått hit är en av våra största framgångar!”

Sverige ligger i framkant – men det finns mer att göra

Om man tittar globalt är Sverige idag det land som har flest disputerade tandhygienister per capita, vilket ger bra förutsättningar att stärka kunskapen om munhälsa. Det finns ungefär dubbelt så många utbildade tandläkare som tandhygienister i Sverige, men de är ojämnt fördelade över landet. Yvonne tror att den ojämna fördelningen kan innebära att förebyggande insatser inte alltid kan prioriteras, när mer akuta behov uppstår. Men steg för steg efterfrågas tandhygienistkompetens i både hälso- och sjukvården, liksom i tandvården.

“Vi har alltid haft ett underdog-perspektiv som avspeglat sig i relativt låg löneutveckling. Men vidareutbildningar och nya karriärvägar banar idag vägen för att stärka löneutvecklingen. Tyvärr kan tandhygienister inte specialisera sig med samma förutsättningar som läkare, tandläkare och sjuksköterskor – reglerat via Socialstyrelsen. Att det är vi som professionsföreträdare som driver det arbetet känns inte rimligt”, menar Yvonne. 

Utvecklingen av tandhygienistyrket går framåt och Sverige ligger i framkant tillsammans med de nordiska länderna samt flera europeiska länder, berättar Yvonne.

“På många håll, inom och utanför Europa, ställs dock betydligt lägre krav på utbildningen, vilket också innebär helt andra förutsättningar för att utföra hälsofrämjande och förebyggande insatser.”

Tandhygienister har en viktig roll i samhället

Ett av de viktigaste uppdragen tandhygienister har är att utbilda människor och bidra till bra vanor och beteenden när det gäller munhälsa. Barn i ung ålder behöver kunskap och inspiration för att i tidig ålder få in goda rutiner. Det är också viktigt att sjukhuspersonal och vårdpersonal får utbildning och stöd. En annan viktig roll i samhället är den uppsökande verksamhet som bedrivs, där man besöker till exempel omsorgsboenden och äldreboenden.

“Det kan vara för människor med motoriska svårigheter. Man gör en munhälsobedömning på plats för att se om patienten behöver komma till en klinik för en ytterligare undersökning och behandling”, förklarar Yvonne.

Fler tandhygienister behövs

Historiskt sett har yrket tandhygienist kodats som ett kvinnligt yrke, vilket Yvonne tror kan vara en bidragande faktor till att yrket inte prioriterats lönemässigt. Än idag är det mest kvinnor som jobbar som tandhygienister, men de senaste 10 åren har andelen män på tandhygienistutbildningarna fördubblats – från 8 % till 16 %.

Mycket har redan hänt, men i den pressade bransch som tandvården är behövs fler resurser, menar Yvonne. 

“Fler behöver utbilda sig, så att den hälsofrämjande och förebyggande tandvården kan prioriteras.”

När det gäller yrkets framtidsutsikter, tror Yvonne att tandhygienister kommer att få en större roll i samhället. 

”Vi hoppas att människor ska säga att de går till tandvården snarare än att de säger att de går till tandläkaren. Det signalerar att det handlar om att ta hand om sin munhälsa.”

Källor

Sveriges Tandhygienistförening

Regeringen

Foto

Juliana Wiklund


Publicerad: 2 mars 2022 kl 10:35
Uppdaterad: 21 juni 2022 kl 11:38

Författare:

Skriv kommentar