Rädd för gastroskopi? Så kan du förbereda dig lugnt
Många oroar sig för kväljningar, smärta eller att tappa kontrollen vid en gastroskopi. Här får du enkla, vardagsnära tips som kan göra undersökningen lättare – före, under och efter.
Guide
Många oroar sig för kväljningar, smärta eller att tappa kontrollen vid en gastroskopi. Här får du enkla, vardagsnära tips som kan göra undersökningen lättare – före, under och efter.
Många oroar sig för kväljningar, smärta eller att tappa kontrollen vid en gastroskopi. Här får du enkla, vardagsnära tips som kan göra undersökningen lättare – före, under och efter.
Det är vanligt att känna oro inför gastroskopi. Du är vaken, du märker av instrumentet och du kan få kväljningar. Det räcker för att många ska börja grubbla långt innan besöket.
Oro handlar ofta om tre saker: att det ska göra ont, att du inte ska kunna andas och att du ska tappa kontrollen. Det fina är att du kan förbereda dig mentalt, och att vårdpersonalen är van vid just de här rädslorna.
Enligt NHS får du ofta både bedövning i halsen och kan erbjudas lugnande (sedering) som gör dig mer avslappnad. (nhs.uk)
Du behöver inte “skärpa dig”. Du kan i stället göra det lätt för hjärnan att förstå vad som väntar.
Testa gärna:
Skriv ner dina frågor i mobilen. Då slipper du hålla allt i huvudet.
Bestäm en enkel signal. Till exempel att du lyfter handen om du vill pausa.
Öva på lugn andning i 1 minut. Långsam utandning brukar hjälpa kroppen att varva ner.
Planera något snällt efteråt. En promenad, en serie eller en lunch du gillar (om du får äta då).
Om du vet att du lätt får panikkänslor kan du säga det redan när du bokar, eller när du kommer dit. Då kan personalen ofta anpassa tempot och förklara mer.
Många tror att gastroskopi blockerar luftvägarna. Det brukar vara en av de största rädslorna.
I patientinformation från Danderyds sjukhus beskrivs att du kan andas som vanligt under undersökningen. (ds.se) Det kan ändå kännas obehagligt, men känslan är inte samma sak som att det är farligt.
Ett knep som kan hjälpa: fokusera på att andas lugnt och “lågt” i kroppen, och låt personalen guida dig.
Du behöver inte hålla en lång förklaring. En eller två meningar räcker.
Du kan till exempel säga:
“Jag är rädd för kväljningar och vill ta det långsamt.”
“Jag blir lätt yr av stress. Kan ni säga till innan ni gör något?”
“Jag vill veta vilka steg som kommer, ett i taget.”
“Jag vill gärna prata om bedövning och om lugnande är ett alternativ.”
Det här gör ofta stor skillnad. Dels för att du känner dig mer delaktig. Dels för att teamet kan anpassa bemötandet.
Efteråt kan du känna dig lite annorlunda i halsen. Du kan också känna dig uppblåst i magen, eftersom man kan blåsa in luft under undersökningen.
Karolinska beskriver att du kan äta och dricka som vanligt när bedövningskänslan i svalget släppt, ofta efter cirka 30–45 minuter. (karolinska.se)
Om du har fått lugnande kan du också känna dig trött och “seg” resten av dagen. Planera därför gärna för en lugn eftermiddag.
De flesta mår okej efteråt. Men det är bra att veta när du ska ta kontakt, så att du slipper gå och fundera.
1177 beskriver att du ska fråga mottagningen vem du ska kontakta om du får besvär när du kommit hem, och att du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. (1177.se)
Om du får nya eller snabbt ökande besvär efter undersökningen, eller om något känns “fel” i kroppen, kan du alltid ta kontakt med vården för bedömning.
Små detaljer kan sänka stressen mycket.
Här är enkla saker som ofta hjälper:
Kom i god tid. Då slipper du starta i stress.
Ha bekväma kläder. Inget som stramar över magen.
Ta med en stödperson om du kan. Särskilt om du vet att du blir nervös.
Be om tydliga steg. “Vad händer nu?” är en helt rimlig fråga.
Planera hemresan. Om du får lugnande kan du behöva hjälp hem och bör undvika att köra.
Vill du läsa mer om symtom, orsaker och behandling – och när gastroskopi kan bli aktuellt? Då kan du läsa vår fördjupning: Läs vår fördjupning om gastroskopi.
Om du har magbesvär och behöver utredning kan du börja med att prata med vården om nästa steg.
Vill du boka en tid? Hitta vårdgivare som hjälper med gastroskopi.
Det här är generell information – kontakta en läkare för personliga råd.
Det är vanligt att känna oro inför gastroskopi. Du är vaken, du märker av instrumentet och du kan få kväljningar. Det räcker för att många ska börja grubbla långt innan besöket.
Oro handlar ofta om tre saker: att det ska göra ont, att du inte ska kunna andas och att du ska tappa kontrollen. Det fina är att du kan förbereda dig mentalt, och att vårdpersonalen är van vid just de här rädslorna.
Enligt NHS får du ofta både bedövning i halsen och kan erbjudas lugnande (sedering) som gör dig mer avslappnad. (nhs.uk)
Du behöver inte “skärpa dig”. Du kan i stället göra det lätt för hjärnan att förstå vad som väntar.
Testa gärna:
Skriv ner dina frågor i mobilen. Då slipper du hålla allt i huvudet.
Bestäm en enkel signal. Till exempel att du lyfter handen om du vill pausa.
Öva på lugn andning i 1 minut. Långsam utandning brukar hjälpa kroppen att varva ner.
Planera något snällt efteråt. En promenad, en serie eller en lunch du gillar (om du får äta då).
Om du vet att du lätt får panikkänslor kan du säga det redan när du bokar, eller när du kommer dit. Då kan personalen ofta anpassa tempot och förklara mer.
Många tror att gastroskopi blockerar luftvägarna. Det brukar vara en av de största rädslorna.
I patientinformation från Danderyds sjukhus beskrivs att du kan andas som vanligt under undersökningen. (ds.se) Det kan ändå kännas obehagligt, men känslan är inte samma sak som att det är farligt.
Ett knep som kan hjälpa: fokusera på att andas lugnt och “lågt” i kroppen, och låt personalen guida dig.
Du behöver inte hålla en lång förklaring. En eller två meningar räcker.
Du kan till exempel säga:
“Jag är rädd för kväljningar och vill ta det långsamt.”
“Jag blir lätt yr av stress. Kan ni säga till innan ni gör något?”
“Jag vill veta vilka steg som kommer, ett i taget.”
“Jag vill gärna prata om bedövning och om lugnande är ett alternativ.”
Det här gör ofta stor skillnad. Dels för att du känner dig mer delaktig. Dels för att teamet kan anpassa bemötandet.
Efteråt kan du känna dig lite annorlunda i halsen. Du kan också känna dig uppblåst i magen, eftersom man kan blåsa in luft under undersökningen.
Karolinska beskriver att du kan äta och dricka som vanligt när bedövningskänslan i svalget släppt, ofta efter cirka 30–45 minuter. (karolinska.se)
Om du har fått lugnande kan du också känna dig trött och “seg” resten av dagen. Planera därför gärna för en lugn eftermiddag.
De flesta mår okej efteråt. Men det är bra att veta när du ska ta kontakt, så att du slipper gå och fundera.
1177 beskriver att du ska fråga mottagningen vem du ska kontakta om du får besvär när du kommit hem, och att du kan ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. (1177.se)
Om du får nya eller snabbt ökande besvär efter undersökningen, eller om något känns “fel” i kroppen, kan du alltid ta kontakt med vården för bedömning.
Små detaljer kan sänka stressen mycket.
Här är enkla saker som ofta hjälper:
Kom i god tid. Då slipper du starta i stress.
Ha bekväma kläder. Inget som stramar över magen.
Ta med en stödperson om du kan. Särskilt om du vet att du blir nervös.
Be om tydliga steg. “Vad händer nu?” är en helt rimlig fråga.
Planera hemresan. Om du får lugnande kan du behöva hjälp hem och bör undvika att köra.
Vill du läsa mer om symtom, orsaker och behandling – och när gastroskopi kan bli aktuellt? Då kan du läsa vår fördjupning: Läs vår fördjupning om gastroskopi.
Om du har magbesvär och behöver utredning kan du börja med att prata med vården om nästa steg.
Vill du boka en tid? Hitta vårdgivare som hjälper med gastroskopi.
Det här är generell information – kontakta en läkare för personliga råd.
Sponsrad
Symtom som magont, diarré, hård avföring och gaser i magen kan ha flera olika orsaker, och de flesta orsaker är helt ofarliga.
Många gånger behövs en utredning hos läkare för att avgöra vad som är den exakta orsaken till dina magbesvär.
SponsradSymtom som magont, diarré, hård avföring och gaser i magen kan ha flera olika orsaker, och de flesta orsaker är helt ofarliga.
Många gånger behövs en utredning hos läkare för att avgöra vad som är den exakta orsaken till dina magbesvär.