ALS – vad är det?
ALS är en förkortning av amyotrofisk lateralskleros. Det är en neurologisk sjukdom som gör att nervcellerna som styr kroppens viljestyrda muskelrörelser dör. Resultatet blir att musklerna förtvinar och att man förlamas. Sjukdomen kan börja i olika delar av kroppen, och sprider sig sedan över hela kroppen. Det går inte att bota ALS, men inom sjukvården arbetar man för att lindra de symtom som uppstår.
Det finns flera former av ALS och de vanligaste är:
- Klassisk amyotrofisk lateralskleros (ALS) – börjar med att man känner sig svag i armar, ben och överkropp. Dessutom kan förmågan att prata och svälja påverkas.
- Progressiv bulpär pares (PBP) – sjukdomen påverkar först förmågan att prata och svälja. Därefter sprids sjukdomen till armar, ben och överkropp.
- Progressiv spinal muskelatrofi (PSMA) – sjukdomen utvecklas lite långsammare än de andra typerna. Då känner man oftast bara svaghet i armar och ben.
Vilka drabbas av ALS?
Enligt Socialstyrelsen är det ungefär 220-250 personer i Sverige som insjuknar i ALS varje år. Det förekommer en stor variation, men oftast är det personer i åldrarna 45 till 75 år som insjuknar, där medelåldern är 58-60 år. Upp till 65-årsåldern är det dubbelt så många män som kvinnor som blir sjuka i ALS. Den skillnaden är dock inte tydlig efter 70 årsåldern.
Idag vet man inte varför personer insjuknar i ALS. Man har i sett tecken i flera vetenskapliga studier på att det är en kombination av genetik och miljö. Mer om detta kan du läsa hos Socialstyrelsen.
Är ALS farligt?
När nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen som reglerar de viljemässigt styrda musklerna dör, sprider sig sjukdomen genom nervsystemet. Man känner att olika kroppsdelar blir svagare innan kroppen helt är förlamad, och till slut går det inte att andas längre eftersom andningsmusklerna är förlamade. Efter att ha insjuknat i ALS dör de flesta inom två till fyra år. Men ungefär en tiondel av dessa personer lever betydligt längre än så och upplever en långsammare utveckling av sjukdomen.
Är ALS ärftligt?
I dagsläget forskas det mycket om ALS då det fortfarande är mycket som är okänt. Det man har kunnat fastställa är att den genetiska faktorn är viktig. En av tio personer som insjuknar i ALS har genetiska släktingar som också drabbats av sjukdomen. Däremot är det inte helt säkert att man blir sjuk i ALS bara för att man har ett genetiskt anlag för det. Det varierar från person till person och beror på typ av gen och hur sjukdomen yttrat sig hos sina genetiska släktingar.
Tack vare forskning så har kunskapen om denna sjukdom ökat avsevärt. Arbetet fortsätter och just nu pågår ett stort europeiskt forskningsprojekt som ämnar att kartlägga DNA-profiler hos över 15 000 patienter med ALS, i hopp om att kunna hitta ett sätt att behandla sjukdomen. För dig som vill veta mer om det, kan du läsa om projektet på den här sidan.
Källor
