På söndag, den 11 september, är det dags för valet 2022 i Sverige. Vården.se har tagit partierna på pulsen när det kommer till vår hjärtefråga – vård. Vi har fått chansen att intervjua respektive partis talesperson för vårdpolitiska frågor. I detta inlägg får du svar på vilka partier som tycker att vården ska förstatligas eller inte, och var ansvaret för vården ska ligga.
Riksdagspartiernas sjukvårdspolitiska talespersoner.
“Vi anser att ansvaret för vården ska ligga kvar på regionerna. Det blir inte bättre om staten tar över och allt styrs från Stockholm. Vården ska finnas nära där människor bor och lever i hela landet. Istället behövs nationella krav på kvalitet, kapacitet och arbetsmiljö, kombinerat med lokalt utformade lösningar. Patienterna ska få mer att säga till om och medarbetarna större möjligheter att vara med och utveckla vården.”
Anders W Jonsson, Centerpartiet
“Staten ska ha huvudansvar för hälso- och sjukvården. Vi kan inte fortsätta med 21 sjukvårdssystem utan vi vill ha ett sammanhållet sjukvårdssystem för hela befolkningen och en mer jämlik vård. En del beslut bör flyttas från regionerna till staten och ännu fler beslut ska flyttas från regionerna ut i verksamheterna, till professionerna. Hälso- och sjukvårdslagens krav om en god och jämlik vård är svår att uppfylla med 21 självstyrande regionerna.”
Acko Ankarberg Johansson, Kristdemokraterna
“Staten behöver ta större ansvar än idag för bland annat strategisk planering och styrning av beredskap samt placering av högspecialiserad vård. Regionerna bör utforma den nära vården, för att kunna anpassa den efter geografiska möjligheter och behov. Det kan vara aktuellt att slå ihop mindre regioner. Då säkrar vi lokal förankring och samtidigt dra nytta av stordriftsfördelarna. Norge har visat vägen här.”
Lina Nordquists, Liberalerna
“Nej, vi anser inte att en gigantisk omorganisation är lösningen på vårdens problem eller vad hälso- och sjukvården behöver just nu. Däremot ser vi ett behov av mer statlig styrning för att förbättra vården och öka jämlikheten. Vi tycker att ansvaret ska ligga kvar på regional nivå. En fördel med det är att vården vid behov kan anpassas till förhållandena i respektive region. Det kan också bana väg för nytänkande och innovationer i vården när flera regioner funderar på hur utmaningar kan lösas och lär av varann. Dessutom är den demokratiska aspekten viktig, där regioner innebär större närhet till ansvariga politiker än om all vård styrs nationellt.”
Margareta Fransson, Miljöpartiet
“Nej. Svensk hälso- och sjukvård är ett mycket komplext system där såväl regioner som kommuner och staten är ansvarig för olika delar. Det viktiga för Moderaterna är att patienten står i centrum. Vården kan bättre anpassas till befolkningens behov om beslutanderätten över vården finns så nära patienten som möjligt. Det är viktigt att medborgare och patienter kan utkräva demokratiskt ansvar för hur vården sköts, på en närmare nivå än i riksdagsvalet.”
Camilla Waltersson Grönvall, Moderaterna
“Vi vill primärt öka den statliga styrningen av den svenska hälso- och sjukvården, då det är tydligt att den brister på flera plan och innehåller rent strukturella och organisatoriska hinder som begränsar en jämlik, effektiv och kvalitativ vård. Vi behöver samtidigt reformera sjukvården med inspiration från såväl det danska som norska systemet. Vi vill se ett statlig huvudmannaskap över främst specialistvården. Det är en process som behöver äga rum gradvis och dessutom planeras noggrant. Om Sverige ska leva upp till ambitionerna med en jämlik, kvalitativ och effektiv vård så måste staten gradvis ta över mer ansvar, med statliga medel i den mån som krävs och i den takt som det är praktiskt möjligt.”
Linda Lindberg, Sverigedemokraterna
“Vi Socialdemokrater tror inte att vården bedrivs bäst som en stor statlig jätteorganisation. Våra regioner har ett lokalt perspektiv och gör det möjligt för medborgarna att påverka sjukvården i den egna regionen. Däremot behövs mer statlig styrning av sjukvården, bättre samarbete mellan regionerna samt att vi ser till att resurserna går till medarbetare och patienter.”
Kristina Nilsson, Socialdemokraterna
“Nej. Det regionala självstyret kan vara en stor tillgång i arbetet för ett regionalt anpassat förebyggande arbete, folkhälsoarbete och andra insatser med regional prägel, men det får aldrig ske på bekostnad av jämlikheten. Därför behöver staten ta ett större ansvar för att säkerställa en jämlik vård i hela landet. Högerpartierna som styr majoriteten av regionerna kan inte tillåtas fortsätta dränera den offentliga vården.”
Karin Rågsjö, Vänsterpartiet
Partierna har också svarat på dessa frågor:
Vilka insatser bör göras för att minska kötiderna?
Vad kan göras för att förbättra arbetsmiljön för vårdpersonalen?
Vad är inställningen till patientens rätt att söka vård i andra regioner, så kallad utomregionsvård?
ANNONS
Att upptäcka förändringar i kroppen kan väcka oro, och tanken på cancer kan kännas skrämmande. Läs mer om cancer här.
