Diabetes – symtom, orsaker och behandling

Symtom vid typ 2-diabetes

Vanliga symtom

Typ 2-diabetes kan kännas på olika sätt. En del får flera besvär, medan andra bara märker ett symtom eller inte märker något alls. Om du känner igen flera av besvären är det klokt att kontakta en vårdcentral för att få hjälp att bedöma vad de kan bero på. En del kan också få ökad hunger.²

• Ökad törst kan vara ett symtom på typ 2-diabetes.¹
• Att behöva kissa oftare och mer kan vara ett symtom på typ 2-diabetes.¹
• Trötthet och kraftlöshet kan förekomma vid typ 2-diabetes.¹
• Dimsyn eller försämrad syn kan förekomma vid typ 2-diabetes.¹
• Klåda i underlivet kan förekomma vid typ 2-diabetes.¹

Därför går det inte att avgöra orsaken enbart utifrån hur det känns. Sök vård om du är orolig eller om besvären påverkar din vardag.

Symtom kan vara svåra att märka

Typ 2-diabetes utvecklas långsamt.¹ Symtomen kan därför vara milda och ta flera år att märka.⁶ Många personer med typ 2-diabetes har inga symtom alls.²

Det betyder att frånvaro av besvär inte säkert utesluter sjukdomen. Det kan också hända att du vänjer dig vid en förändring och därför inte tänker på den som ett symtom.

Förutom törst, ändrade toalettvanor, trötthet och synpåverkan kan följande besvär förekomma:

• Domningar eller stickningar i händer och fötter kan förekomma vid typ 2-diabetes.²
• Sår som inte läker kan förekomma vid typ 2-diabetes.²

Ett sår som inte läker eller nya domningar och stickningar behöver inte betyda att du har typ 2-diabetes, men besvären bör bedömas om de kvarstår. Kontakta vården om du har sådana besvär och inte redan har en plan för uppföljning.

När det kan vara brådskande

Höga glukosnivåer tillsammans med allmänpåverkan kräver bedömning på akutmottagning.⁴

Dehydrering, allmänpåverkan och kraftig hyperglykemi kan väcka misstanke om hyperosmolärt syndrom. Hyperosmolärt syndrom kan vara den första manifestationen av typ 2-diabetes.⁴

Sök därför akut vård om du har mycket höga glukosnivåer och samtidigt är tydligt påverkad eller uttorkad.⁴ Vänta inte på en vanlig bokad tid i den situationen. Om du är osäker på vart du ska vända dig kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning, men vid höga glukosnivåer och allmänpåverkan ska du bedömas på akutmottagning.

Diagnos vid typ 2-diabetes

Så ställs diagnosen

Diagnosen typ 2-diabetes ställs med blodprov.¹ Det är vanligt att börja på vårdcentralen, där läkaren bedömer provsvaren tillsammans med dina besvär och övriga uppgifter. Ett blodprov kan tas genom ett stick i fingret eller genom att blod lämnas från en blodåder.⁷

• P-glukos visar vilket blodglukosvärde du har vid provtagningstillfället.¹
• HbA1c visar hur blodglukoset har legat under de senaste två till tre månaderna.¹
• HbA1c kan tas när som helst på dygnet utan särskilda förberedelser.⁷
• En OGTT kan behövas vid utredning av typ 2-diabetes.¹

Vid en OGTT fastar du först i 12 timmar. Därefter tas ett P-glukosprov, du får dricka en lösning med glukos och efter två timmar tas ett nytt P-glukosprov.⁴ Vårdpersonalen berättar hur du ska förbereda dig inför undersökningen.

HbA1c används främst för vuxna som inte är gravida när typ 2-diabetes misstänks. Det finns situationer där provet inte ger ett tillförlitligt svar, till exempel vid snabbt insjuknande eller vissa sjukdomar som påverkar blodet, njurarna eller levern.⁴ Då kan läkaren behöva använda andra blodprov eller en OGTT. Ibland går det inte att mäta HbA1c i blodet, till exempel vid vissa blodsjukdomar eller förändringar i hemoglobinet. Då finns andra mätmetoder som kan användas för att ge rätt resultat.⁷

Diagnostiska gränsvärden

För vuxna som inte är gravida kan diagnosen ställas när ett av följande provresultat ligger på diagnostisk nivå:

• Faste-P-glukos är minst 7,0 mmol/l.⁴
• Vid OGTT är P-glukos efter två timmar minst 12,2 mmol/l i kapillärt blod eller minst 11,1 mmol/l i venöst blod.⁴
• Ett slumpmässigt P-glukos är minst 12,2 mmol/l i kapillärt blod eller minst 11,1 mmol/l i venöst blod samtidigt som du har tydliga symtom på högt blodglukos.⁴

Ett patologiskt diagnostiskt värde behöver verifieras med en ny provtagning om du inte samtidigt har tydliga symtom på högt blodglukos. Den nya provtagningen kan vara HbA1c, faste-P-glukos eller OGTT.⁴ Det betyder att ett enstaka avvikande prov inte alltid räcker för att ställa diagnosen.

HbA1c ska inte användas för diagnostik av gravida personer. Under graviditet används andra sätt att undersöka blodglukoset. Ett HbA1c under 48 mmol/mol utesluter inte diabetes, särskilt om du har symtom eller om läkaren fortfarande misstänker sjukdomen.⁴ Då kan ytterligare prov behövas.

Prediabetes innebär att blodglukoset är högre än normalt men inte når gränsen för diabetes.⁵ En OGTT kan användas för att upptäcka prediabetes.¹ Läkaren förklarar vad just dina provsvar betyder och om du behöver lämna nya prover.

Vad kan hända vid läkarbesöket?

Utredningen handlar inte bara om ett blodprov. Läkaren kan fråga hur besvären har utvecklats och om diabetes eller hjärt-kärlsjukdom finns i släkten. Vårdpersonalen kan också fråga om andra sjukdomar, läkemedel samt kost- och motionsvanor.⁴ Uppgifterna hjälper vården att bedöma helheten och att avgöra om fler undersökningar behövs.

Blodtrycket undersöks som en del av utredningen.¹ Du kan också få lämna prover för att undersöka lipider och njurarnas funktion.⁴

Fötterna kan undersökas genom att vårdpersonalen tittar efter skador, sår och felställningar. Känseln i fötterna kan också bedömas när det finns anledning att undersöka om nervskador (neuropati) har uppstått.⁴ Om läkaren misstänker en annan diabetestyp eller en annan sjukdom kan ytterligare prover eller en remiss behövas.

Efter diagnosen lämnas blodprov och urinprov vid återkommande kontroller. I början kan besöken behöva ske flera gånger per år.¹ Uppföljningen kan även omfatta fötterna och andra undersökningar beroende på dina provsvar och din hälsa.⁸

Behandling vid typ 2-diabetes

Behandlingens mål och grund

Behandlingen vid typ 2-diabetes syftar först och främst till att sänka nivåerna av blodglukos.¹ Det görs för att hålla sjukdomen under kontroll och för att förebygga eller senarelägga komplikationer. Behandlingen behöver samtidigt ta hänsyn till andra faktorer som påverkar hälsan.

• Blodtrycket behandlas när det är för högt.¹
• Lipider behandlas när det behövs, till exempel med läkemedel som minskar risken för komplikationer.⁵
• Diabetesnefropati och läckage av albumin i urinen kan behöva bedömas och behandlas.⁹

Vilka mål som passar dig beror på flera saker. Målen anpassas efter dina förutsättningar, hur länge du har haft typ 2-diabetes och om du har andra sjukdomar samtidigt. Ålder, förväntad livslängd, hjärt-kärlsjukdom, njurpåverkan, biverkningar och risken för hypoglykemi kan också ha betydelse.⁹ Därför är behandlingsmålet individuellt och kan ändras över tid.

För många med typ 2-diabetes är målet att HbA1c ska vara högst 52 mmol/mol.⁷ Ett annat mål kan vara mer lämpligt om du är äldre, skör, har allvarlig samsjuklighet eller får hypoglykemier. Ett lägre HbA1c kan ibland eftersträvas hos personer med lång förväntad överlevnad, utan hjärt-kärlsjukdom och utan andra komplicerande faktorer. Din läkare diskuterar målet med dig och väger nyttan av en sänkning mot risken för biverkningar.

Läkemedel mot blodglukos

De flesta som behöver läkemedel mot typ 2-diabetes börjar med metformin, om det passar deras situation. Metformin är förstahandsmedel för patienter med typ 2-diabetes oberoende av BMI. Det sänker blodglukos genom att minska insulinresistensen och öka kroppens känslighet för insulin.⁹

Det finns flera olika läkemedel som sänker blodglukos genom olika verkningssätt. Valet påverkas bland annat av hur högt blodglukoset är, vilka andra sjukdomar du har, din njurfunktion och om du får biverkningar.¹ Vårdpersonalen kan därför behöva ändra behandlingen när förutsättningarna ändras.

SGLT2-hämmare är en läkemedelsgrupp som sänker blodglukos genom att låta extra socker lämna kroppen i urinen. De kan användas som ett alternativ eller tillsammans med annan glukossänkande behandling när metformin inte passar eller inte räcker.¹⁰

En GLP-1-agonist kan vara aktuell vid samtidig hjärtsjukdom.¹⁰ Den ges som injektion, vanligtvis en gång i veckan. Vilken behandling som passar dig behöver bedömas av läkare, eftersom valet beror på din samlade hälsa och på andra läkemedel du använder.¹

En del personer behöver mer än en typ av diabetesläkemedel över tid.² Det beror bland annat på att typ 2-diabetes förändras och att den egna insulinproduktionen kan minska. Behandlingen behöver därför omvärderas regelbundet.⁹ Läkaren kan då lägga till ett läkemedel, byta läkemedel eller justera behandlingen.

Metformin kan ge mag-tarmbiverkningar. Gaser, uppkördhet och diarré är exempel på sådana besvär. Biverkningarna kan göra att läkaren behöver ändra hur behandlingen tas eller överväga ett annat läkemedel.⁹

Metformin kan också ge upphov till B12-brist. Därför kan B12 behöva kontrolleras återkommande under behandlingen.⁹

Om du blir sjuk med till exempel kräkningar, diarré eller mycket hög feber kan behandlingen behöva bedömas tillfälligt.¹⁰ Sluta inte med diabetesläkemedel på egen hand, utan kontakta läkare eller annan vårdpersonal för råd.

Insulin och risker med behandlingen

Insulin kan behövas redan när typ 2-diabetes upptäcks eller först efter flera år.¹ En del personer behöver insulin tidigt i sjukdomsförloppet, medan andra börjar med insulin senare. Insulin kan behöva sättas in när metformin eller andra diabetesläkemedel inte räcker för att hålla blodglukoset på en lämplig nivå.¹⁰

Insulin tas som injektion.¹⁰ Hur mycket insulin du behöver och när det ska tas bestäms av vårdpersonalen utifrån din behandling och dina blodglukosvärden.

För mycket insulin kan sänka blodglukoset för mycket och orsaka hypoglykemi.¹⁰ Hypoglykemi kallas också insulinkänning.⁸

Berätta för diabetesteamet om du får tecken på hypoglykemi eller om du är osäker på hur behandlingen ska tas. Ändra inte dosen själv om du inte har fått tydliga instruktioner om det.

Uppföljning och kompletterande behandling

Uppföljningen ska visa om behandlingen fungerar och om det finns tecken på komplikationer. HbA1c kontrolleras regelbundet för att bedöma hur behandlingen fungerar.⁷

Hur ofta HbA1c behöver kontrolleras beror på din situation.⁷ Vid stabil behandling kan uppföljningen ske med längre mellanrum enligt den plan du och vården har kommit överens om.

Efter diagnosen har du främst kontakt med läkare och diabetessjuksköterskor.¹ De kan följa provsvar, blodtryck, läkemedel och eventuella besvär. Du kan också behöva kontakt med andra yrkesgrupper om du får komplikationer eller behöver särskilt stöd.

Blodtryck och lipider undersöks en gång per år efter diagnosen. Njurfunktionen följs också med blod- och urinprov, eftersom typ 2-diabetes kan påverka njurarna.¹ Vid tecken på diabetesnefropati kan behandlingen av blodglukos och blodtryck behöva anpassas.⁹

Ögonbottenfotografering används för att upptäcka förändringar på näthinnan. Förändringar kan finnas innan du själv märker synbesvär. Du får information om när undersökningen ska göras och hur ofta den behöver upprepas.¹

Fötterna undersöks regelbundet eftersom typ 2-diabetes kan påverka känsel och blodcirkulation.¹ Om du har neuropati, fotdeformitet eller ett sår som inte läker kan du behöva bedömning av en särskild fotmottagning eller annan specialist.⁴

Fysisk aktivitet på recept kan användas som stöd för att komma i gång med träning. Det innebär att vårdpersonalen hjälper dig att hitta aktiviteter som passar dig.¹ Stödet kan vara en del av behandlingen tillsammans med läkemedel och den övriga vård som du behöver.

Kontrollerna ger också möjlighet att prata om hur behandlingen fungerar i vardagen. Du ska få information om behandlingsalternativ och kunna ställa frågor. Om något förändras, till exempel om du får nya symtom, biverkningar eller upprepade avvikande värden, bör behandlingen bedömas på nytt.

Egenvård vid typ 2-diabetes

Mat och vikt

Det du äter och dricker påverkar blodglukoset vid typ 2-diabetes. Mat och dryck som innehåller mycket socker höjer blodglukosnivån.¹ Det kan därför vara hjälpsamt att se över både måltider och drycker i vardagen. En förändring behöver inte betyda att du måste ändra allt på en gång. Om det känns svårt att ändra matvanorna kan små förändringar vara lättare att genomföra än många förändringar samtidigt.

En hälsosam kost kan innehålla frukt, grönsaker, fullkornsprodukter och baljväxter, till exempel kikärter och linser.¹⁰ Du kan använda grönsaker, fibrer och frukt som en större del av maten. En större andel fibrer eller baljväxter har samband med lägre risk att dö i förtid, oavsett orsak.¹¹ Det betyder inte nödvändigtvis att du ska äta mer mat totalt, utan att du kan öka mängden av ett livsmedel genom att byta ut annan mat eller dryck.

En intensiv livsstilsbehandling med lågfettkost, fysisk aktivitet och minskat energiintag kan förbättra HbA1c, vikt, midjemått och vissa lipider upp till 12 månader.¹¹ Sådana förändringar kan alltså påverka både blodglukos och andra delar av hälsan. Effekten av en sådan behandling kan vara olika för olika personer, och det kan vara värdefullt att få stöd när du planerar förändringar.

En mycket strikt lågkaloridiet bör inte påbörjas utan kontakt med vårdpersonal. En sådan kost kan vara olämplig om du använder insulin eller annan glukossänkande behandling.¹⁰ Prata därför med vårdpersonal innan du börjar med en mycket strikt diet. Målet är att hitta ett sätt att äta som fungerar i din vardag och som kan kombineras säkert med den behandling du får.

Rörelse, rökning och alkohol

Fysisk aktivitet kan sänka blodglukosnivåerna och göra nivåerna jämnare. De positiva effekterna av fysisk aktivitet kommer direkt.¹ All träning och rörelse kan vara bra, och det är inte för sent att börja röra på sig. Välj gärna aktiviteter som passar din kropp och din vardag, till exempel promenader eller annan rörelse som du kan få in regelbundet.

Minst 150 minuter måttlig fysisk aktivitet varje vecka kan förebygga eller fördröja typ 2-diabetes.⁵ Du kan fördela aktiviteten över veckan. Om du har svårt att komma i gång kan du börja med den nivå som fungerar för dig och sedan hitta ett sätt att röra dig regelbundet.

Rökstopp förbättrar insulinresistensen efter åtta veckor.⁹ Att sluta röka kan därför vara en viktig del av egenvården vid typ 2-diabetes. Om du röker och vill sluta finns det hjälp att få.

Alkohol kan göra att blodglukoset sjunker långsammare. Alkohol påverkar också kroppens förmåga att hantera blodglukos, och du kan vara mindre uppmärksam på symtom från typ 2-diabetes när du dricker. Om du dricker alkohol är det viktigt att kontrollera blodglukoset noga före, medan och efter att du har druckit.¹ Försök att begränsa hur mycket alkohol du dricker.

Fötter, tänder och stöd

Typ 2-diabetes kan öka risken för försämrad känsel och blodcirkulation i fötterna. Nedsatt känsel kan göra att ett skavsår eller sår på foten inte märks. Sår på fötterna kan ta längre tid att läka vid typ 2-diabetes och kan lättare infekteras.¹ Därför är det viktigt att vara uppmärksam på fötterna och att ta hand om dem.

Titta efter skavsår och sår på fötterna. Om du inte känner ett sår kan det annars hinna bli större innan du upptäcker det. Berätta för vårdpersonal om du får besvär från fötterna eller ett sår som inte läker. Fötterna undersöks också återkommande i vården, så att du kan få råd eller hjälp om det behövs.¹

Gå till tandläkaren regelbundet och sköt tänderna noga. Regelbundna tandläkarbesök kan minska risken för tandköttssjukdom.¹⁰ Höga nivåer av blodglukos under lång tid kan göra det lättare att få tandlossning eller hål i tänderna.¹ Berätta för tandläkaren eller tandhygienisten att du har typ 2-diabetes, så kan du få information om hur du ska sköta tänderna.

Det kan vara till hjälp att prata med närstående om sjukdomen och hur den påverkar dig. Att prata med närstående kan göra det lättare att få stöd. Det kan vara en partner, en familjemedlem eller en vän. Diabetesförbundet och Diabetes Sverige kan ge stöd och mer information.¹ På många håll finns också lokala föreningar där du kan möta andra med liknande erfarenheter.

Vem kan hjälpa dig vid typ 2-diabetes?

Första kontakt och löpande stöd

Om du tror att du har typ 2-diabetes bör du kontakta en vårdcentral för att få hjälp att bedöma dina besvär och vid behov göra en utredning.¹ Primärvården har huvudansvaret för utredning, behandling och uppföljning av vuxna med typ 2-diabetes.⁴

Du har vanligtvis återkommande kontakt med en läkare och en diabetessjuksköterska på vårdcentralen. En diabetessjuksköterska eller läkare kan ge dig hjälp, råd och stöd utifrån din situation.¹ Tillsammans kan ni också planera hur kontakten med vården ska se ut framöver.

Du kan hitta en vårdcentral eller en öppen specialistmottagning nära dig.

När annan vård kan behövas

De flesta vuxna kan få sin vård i primärvården, men särskilt komplicerade eller svårbehandlade fall kan behöva skötas på specialistnivå på sjukhus.⁴ Ibland behövs en remiss till den öppna specialiserade vården. Det är vårdpersonalen som bedömer om specialistvård behövs och hjälper dig vidare.

• En dietist kan hjälpa dig med fördjupad kostrådgivning.⁴
• Ett fotsår som inte läker snabbt bör bedömas på en fotmottagning.⁴

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet.¹ En mottagning kan ändå kräva remiss, så fråga vad som gäller när du kontaktar den.

Vanliga frågor om typ 2-diabetes

Går typ 2-diabetes att förebygga eller fördröja?

Kan livsstilsförändringar förebygga typ 2-diabetes? Ja, hälsosamma levnadsvanor kan förebygga eller fördröja att typ 2-diabetes utvecklas.⁵ Det kan till exempel handla om hälsosam mat och regelbunden fysisk aktivitet.

Gäller det även om jag har prediabetes? Ja, även vid prediabetes finns möjlighet att förhindra eller fördröja att typ 2-diabetes utvecklas. Det kan ta flera år innan prediabetes utvecklas till typ 2-diabetes.¹

Kan typ 2-diabetes gå tillbaka?

Kan typ 2-diabetes gå tillbaka? Livsstilsförändringar kan ibland sänka blodglukoset till en normal nivå.¹⁰ Då kan typ 2-diabetes gå in i remission, vilket betyder att sjukdomen inte längre uppfyller vissa gränser utan läkemedel.

Vad betyder remission? I en sammanställning definieras remission som HbA1c under 48 mmol/mol utan glukossänkande läkemedel.¹¹ Det betyder inte att du själv ska ändra eller sluta med en behandling utan att prata med vården först.

Hur länge kan man leva med typ 2-diabetes?

Kan jag leva ett bra liv med typ 2-diabetes? Ja, det går att leva ett bra och aktivt liv med typ 2-diabetes.¹ Med tiden kan sjukdomen bli en naturlig del av tillvaron.

Påverkar typ 2-diabetes hur länge jag kan leva? Med hälsosamma levnadsvanor och en fungerande behandling kan du leva lika länge som du skulle ha gjort utan sjukdomen.¹ Regelbundna kontroller hjälper vården att följa behandlingen och upptäcka eventuella skador.