Bulimi – symtom, orsaker och behandling

Om bulimi

Vad är bulimi?

Bulimi är en ätstörning där du hetsäter och sedan försöker göra dig av med maten. Det kan till exempel handla om att kräkas, använda laxermedel, fasta eller träna hårt efter att du har hetsätit. Bulimi kan påverka hur du mår psykiskt och ge allvarliga skador på kroppen om du inte får behandling.¹ Det är alltså ett tillstånd som kan påverka både det psykiska måendet och kroppen.

Bulimi kan ta mycket kraft och vara svårt att bryta själv. Det upprepade mönstret med ångest, hetsätning och försök att göra sig av med maten kan fortsätta att påverka vardagen. Självkänslan kan också påverkas starkt av kroppsform och vikt. De flesta som får behandling blir friska.¹

Hur vanligt är bulimi?

Bulimi kan förekomma oavsett kön och ålder. Bland unga kvinnor är förekomsten cirka 1–2 procent. Den vanligaste åldern för att insjukna är sena tonåren.²

• Bulimi kan förekomma hos yngre personer.²
• Bulimi kan förekomma hos vuxna.²
• Bulimi är tio gånger vanligare hos kvinnor än hos män.²

Ett tillstånd som inte alltid syns

Bulimi syns inte alltid tydligt för personer omkring dig. Till skillnad från anorexi påverkas vikten ofta inte så att det syns. Därför kan det vara svårt för omgivningen att upptäcka bulimi.¹

Det är vanligt att försöka dölja problemet och låtsas att allt är bra.¹ Skam över beteendet kan göra att du isolerar dig så att andra inte förstår vad som händer. Symtomen hålls ofta dolda, och många kan därför ha haft bulimi under lång tid innan de får behandling.²

Bulimi har mycket gemensamt med anorexi. Ibland kan bulimi utvecklas efter att du tidigare har haft anorexi.¹ Det är också möjligt att ha en form av anorexi där svält och bulimi förekommer samtidigt. Mer om symtom, diagnos och behandling finns i andra delar av informationen om bulimi.

Orsaker till bulimi

Flera faktorer kan samverka

De exakta orsakerna till bulimi är fortfarande till stor del okända. Bulimi beskrivs som ett syndrom där flera orsaker samverkar.²

Flera områden kan ha betydelse när bulimi uppstår:

• Biologiska faktorer kan samverka med psykologiska och kulturella faktorer.²
• Oregelbundet eller restriktivt ätande kan tillsammans med biologiska, psykologiska och kulturella faktorer bidra till att bulimi uppstår.²

Det betyder att bulimi inte brukar kunna förklaras av en enda orsak. Olika faktorer kan ha olika betydelse för olika personer, och det går därför inte att peka ut en enskild faktor som förklaring i varje situation.

Kropp, mat och omgivning

Bulimi börjar ofta med beteenden som syftar till viktnedgång eller till att förändra kroppsformen eller utseendet. Sådana beteenden kan i sin tur bygga på missnöje med den egna kroppen och en stark fixering vid mat och ätande.²

• Sociokulturella faktorer anses kunna bidra till att bulimi uppstår eller fortsätter, men de direkta sambanden är oklara.

Symtom vid bulimi

Hetsätning och kompensation

Hetsätning innebär att du äter stora mängder mat på kort tid och tappar kontrollen över vad du äter. Det kan hända ofta, ibland flera gånger i veckan.¹ Maten kan vara sådan som du annars försöker undvika, till exempel mat som innehåller mycket socker, salt eller fett.

Efter hetsätningen kan du försöka göra dig av med det du har ätit genom att kräkas, ta laxerande medel, fasta eller träna hårt. Att försöka bli av med maten genom att kräkas, använda laxermedel eller träna hårt kallas kompensationsbeteende.¹ Efteråt kan du känna dig utmattad, äcklad, skamsen, skyldig eller orolig.

Känslor och vardag

Ångest, äckel, skuld eller skam inför beteendet är vanligt. Din självkänsla kan vara överdrivet beroende av din kroppsform och vikt. Tankar på mat kan ta mycket plats och göra det svårare att koncentrera sig.¹ Du kan också sova sämre.

Det kan bli svårt att delta i socialt umgänge när mycket kretsar kring mat eller när du försöker dölja det som händer. Bulimi kan därför leda till att du isolerar dig socialt.¹ Många har svårt att skapa eller behålla fungerande relationer när sjukdomen pågår.

Nedstämdhet, ångest och fobier kan förekomma tillsammans med bulimi. Du kan även få självmordstankar.

Diagnos vid bulimi

Samtal om mat, mående och livssituation

Utredningen börjar med frågor om hur och vad du äter. Du får också berätta om hur du har det i livet i övrigt.¹ Frågorna kan handla om sjukdomshistoria, hur besvären har utvecklats och din nuvarande livssituation.

Samtalen sker i flera intervjuer som görs av en psykolog eller kurator. Frågeformulär kan också ingå i utredningen. Om du är under 18 år kan din vårdnadshavare bli intervjuad.¹ För yngre personer kan utredningen därför bygga på både samtal med dig och samtal med dina föräldrar.

Utredningen kartlägger även medicinska, psykologiska och sociala förhållanden. Det hjälper vården att bedöma helheten kring dina besvär och att uppmärksamma andra psykiska problem som kan finnas samtidigt.

Kroppsundersökning och prover

Utredningen kan innehålla en allmän kroppsundersökning, vägning och olika prover.¹ En medicinsk utredning undersöker kroppens metabola situation och eventuella kroppsliga komplikationer som kan hänga ihop med kompensationsbeteenden, framför allt kräkningar och missbruk av laxermedel.²

Prover som kan ingå är:

Behandling vid bulimi

Samtalsbehandling

Samtalsbehandling, eller psykoterapi, är ofta en central del av behandlingen vid bulimi.¹ Kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell psykoterapi (IPT) är behandlingsalternativ.² KBT är den mest väldokumenterade behandlingsformen vid bulimi.

Med KBT kan du få hjälp att ändra tankar och beteenden.¹ Behandlingen kan på så sätt hjälpa dig att bryta det som skapar sug efter att hetsäta. KBT kan ges individuellt eller i grupp, och kan även finnas som internetbehandling. Det finns ingen enskild behandlingsform som fungerar för alla med bulimi. Om du inte förbättras inom fyra veckor bör behandlingen intensifieras. En erfaren behandlare, en genomtänkt ram och kontinuitet är viktiga delar av behandlingen.²

• Familjeterapi kan vara ett alternativ för yngre personer som fortfarande bor hemma.²
• Gruppterapi har visat sig ha goda effekter.

Egenvård vid bulimi

Ta första steget och prata med någon

Att lära dig så mycket som möjligt om bulimi och hur den behandlas kan vara ett första steg mot att söka hjälp. Självhjälpsböcker kan vara ett stöd, men ska inte ersätta behandling från vården.¹

Det kan vara lättare att berätta för en vän eller någon annan som du litar på. Föreningar kan erbjuda stöd och hjälp via telefon, chatt eller mejl.¹ Du kan också skriva ner dina känslor om det är svårt att prata med andra.

Att prata om sådant du har hållit för dig själv och skämts över kan kännas svårt men också som en befrielse. När du pratar med andra kan du få nya perspektiv på dina tankar om vikt, kropp och mat.¹

Minska sådant som förstärker besvären

Bilder av till synes perfekta kroppar i reklam och sociala medier kan öka pressen och få det att kännas viktigt att se ut på ett visst sätt.¹ Därför kan det vara hjälpsamt att undvika webbplatser eller sociala medier som uppmuntrar till viktnedgång och mycket låg kroppsvikt.⁵

Vem kan hjälpa dig vid bulimi?

Vart kan du vända dig?

Det finns flera vägar till hjälp vid bulimi. Vilken mottagning som passar bäst kan bland annat bero på din ålder, om du studerar och vilka mottagningar som finns där du bor.

• Om du är under 18 år kan du kontakta en vårdcentral, en ungdomsmottagning, elevhälsan eller barn- och ungdomspsykiatrin.¹
• Om du är 18 år eller äldre kan du boka tid på en vårdcentral, psykiatrisk mottagning eller företagshälsovården om du arbetar.¹
• Om du är upp till 20–25 år kan du också kontakta en ungdomsmottagning.¹
• Om du studerar kan du kontakta studenthälsan, om problemen har med studierna eller högskolan att göra.¹

Åldersgränsen varierar mellan olika ungdomsmottagningar. Allt fler regioner har specialiserade ätstörningsmottagningar.¹ På vissa mottagningar kan du behöva en remiss, medan andra låter dig söka vård själv.

Rådgivning och remiss

Vanliga frågor om bulimi

Vad är bulimi?

Bulimi innebär att du återkommande hetsäter och sedan försöker göra dig av med maten. Hetsätning betyder att du äter stora mängder mat på kort tid och tappar kontrollen över vad du äter. Försöken att göra sig av med maten kan till exempel vara att kräkas, använda laxermedel, fasta eller träna hårt. Bulimi är en ätstörning, och du kan få bulimi oavsett kön och ålder.¹

Vilka tecken kan bulimi ge?

Vanliga tecken är att tappa kontrollen över ätandet, försöka göra sig av med maten och känna ångest, äckel, skuld eller skam inför beteendet. Det är också vanligt att dölja problemet, vilket kan göra det svårare för andra att förstå vad du går igenom. Om du kräks ofta under en längre tid kan magsaften ge frätskador på tänderna.¹

Går bulimi att behandla och bli frisk från?

Ja, bulimi går att behandla. Kognitiv beteendeterapi, KBT, är den mest väldokumenterade behandlingsformen för bulimi. Behandlingen bör sträcka sig över minst 16-20 sessioner under en period av minst 4-5 månader.² KBT kan hjälpa dig att ändra tankar och beteenden som hör ihop med hetsätning och kompensationsbeteenden. Interpersonell psykoterapi, familjeterapi och gruppterapi kan också vara behandlingsalternativ.

Behandlingen börjar ofta med att få mer regelbundna matvanor och kan även innebära att bearbeta svåra känslor. Hur länge behandlingen pågår varierar och kan vara i flera månader eller år. Återhämtning från bulimi är möjlig, men det kan ta tid.