Mjölkstockning

Det är vanligt att personer som ammar drabbas av mjölkstockning. När mjölkgångarna inte blir tömda ordentligt finns det en risk att de blir igentäppta, vilken orsakar ett tryck som förhindrar att bröstmjölken kommer ut som den ska. Detta kallas att mjölken stockar sig. När mjölken blir stående inuti bröstkörtlarna utvecklas en bröstinflammation – även kallat mastit.

Symtomen vid mjölkstockning brukar komma plötsligt, vanligtvis några veckor efter förlossningen. Det är också vanligt att enbart få besvär i det ena bröstet. Du kan ha mjölkstockning om du känner igen dig i ett eller flera av följande symtom:

• du känner en förhårdnad under huden i bröstet
• det gör ont vid amning
• bröstet känns ömt och varmt
• du har feber och/eller frossa
• du har sprickor och/eller sår på bröstvårtan
• bröstvårtan ser sned eller klämd ut efter att du ammat
• du har huvudvärk
• du har muskelvärk.

Mjölkstockning beror på att en eller många av mjölkgångarna inuti bröstet täpps igen, vilket kan uppstå av olika anledningar. Några av de vanligaste orsakerna är:

• att barnet inte får tag ordentligt i bröstet vid amning
• att du ammar på andra tider än förut
• att du använder dig av amningshjälpmedel som inte fungerar
• att du brukar ha på dig en för hårt åtsittande behå
• att utdrivningsreflexen inte fungerar optimalt – exempelvis för att amningen gör ont.

Risken för att drabbas av mjölkstockning är större om:

• du har sprickor eller sår på dina bröstvårtor
• du har haft mjölkstockning tidigare
• ditt allmäntillstånd är nedsatt.

Det finns flera saker du själv kan göra för att både lindra och undvika mjölkstockning. Många tror att den enda lösningen är att sluta amma, men det mest effektiva är faktiskt att försöka tömma ditt bröst på mjölk. Därför är det viktigt att låta barnet amma när det vill.

Ett annat bra mjölkstockningstips är att alltid börja amma med det bröst som drabbats av mjölkstockning eftersom barnet ofta suger mer intensivt i början. Om du får väldigt ont kan du istället testa att använda en bröstpump. Andra saker som är viktiga att tänka på följer nedan.

• Hud mot hud: Försök ha hudkontakt med barnet så ofta som möjligt. Det gör nämligen så att hormonet oxytocin släpps ut i kroppen, vilket kan hjälpa till med utdrivningen.
• Amningsteknik: Barnet behöver ha ett bra och stort grepp om både vårtgården och själva bröstvårtan. Du kan även försöka att stryka eller trycka lätt på förhårdnaden i bröstet medan du ammar eller pumpar.
• Lindra såriga bröstvårtor: Sår eller sprickor på bröstvårtan kan lindras med hjälp av salva eller kräm från apoteket. Det kan även förebygga framtida mjölkstockningar.
• Värme och kyla: Båda varma och kalla temperaturer kan lindra smärtan när du har mjölkstockning. Linda in en kylklamp i en handduk och lägg över bröstet eller ta en varm dusch innan du ska amma.

Hur lång tid tar det innan mjölkstockning försvinner?

Mjölkstockning brukar gå över inom ungefär tre dagar om du följer råden ovan, lyckas tömma brösten regelbundet och inte har utvecklat en bakteriell inflammation.

Om mjölkstockningen orsakar väldigt mycket smärta kan du använda receptfria värktabletter från apoteket. Vissa läkemedel går bra att använda medan du ammar, men inte alla. Rådgör gärna med barnmorska, läkare eller apotekspersonal om du känner dig osäker.

Om du har sprickor eller sår på bröstvårtan kan bakterier ta sig in i bröstet och orsaka en bröstinfektion. Det kan i sin tur utvecklas till en så kallad bröstböld. Då behöver du behandlas med antibiotika som skrivs ut av en läkare.

Om din mjölkstockning inte går över trots egenbehandling är det en god idé att kontakta din barnmorska, vårdcentral eller barnavårdscentral. Det är också viktigt att kontakta vården om du upplever att febern eller smärtan förvärras.

• Vårdcentral
• Barnmorska
• BVC

Kan mjölkstockning behandlas av nätläkare?

En nätläkare kan bedöma symtom och ge rådgivning vid mjölkstockning, och i vissa fall även erbjuda behandling.