Livmoderhalscancer
Kvinna får ett besked av en läkare.

Livmoderhalscancer

Livmoderhalscancer är en cancerform som nästan uteslutande orsakas av viruset HPV. HPV kan ge cellförändringar.

Hitta vårdgivare Hitta vårdgivare

Sök efter vårdgivare som kan hjälpa dig med livmoderhalscancer på en plats som passar dig.

Snabba fakta om Livmoderhalscancer

Vad är livmoderhalscancer?

Livmoderhalscancer är en cancerform i nedre delen av livmodern. Läs mer.

Vad är livmoderhalscancer?

Livmoderhalscancer, även kallad cervixcancer, är en cancerform som sätter sig i den nedre delen av livmodern. Där toppen av slidan möter livmodern finns livmodertappen, det är i livmodertappen som livmoderhalscancer oftast börjar utveckla sig. För att hitta tidiga tecken på livmoderhalscancer tar man ett gynekologiskt cellprov. Alla cellförändringar i livmoderhalsen är inte cancer.

Hur vanligt är livmoderhalscancer?

Varje år så insjuknar cirka 550 personer i livmoderhalscancer och de flesta är antingen mellan 30–40 år eller över 70 år. 98 % av de som drabbas har fått sjukdomen av viruset HPV. Efter bröstcancer och hudcancer är livmoderhalscancer den tredje vanligaste cancerformen hos kvinnor mellan 20–49 år i Sverige.

Hur stor är chansen att överleva livmoderhalscancer?

Överlevnadsgraden för patienter med livmoderhalscancer är god tack vare de stora screeningprogrammen för cellprovtagning. Det gör att man ofta upptäcker sjukdomen i ett tidigt stadie. Överlevnadsgraden för de som drabbas av livmoderhalscancer i Sverige är cirka 70 %.

Vad är symtom på livmoderhalscancer?

I ett tidigt skede av livmoderhalscancer märker man oftast inte av några symtom. Det är när man tar cellprov som väldigt tidiga förändringar kan upptäckas. Om du ändå har symtom kan det gälla följande:

  • blödning eller smärta i samband med slidsamlag
  • förändrade flytningar som är blodiga eller vattniga
  • små blödningar mellan mens
  • blödningar efter att du kommit in i klimakteriet.

Hur får man livmoderhalscancer?

HPV är det virus som i 98 % av fallen är orsaken till livmoderhalscancer. HPV är ett mycket vanligt virus som endast i sällsynta fall kan orsaka cancer. Slemhinnan vid livmodertappen är extra känslig för virus och bakterier, det är därför HPV kan orsaka cellförändringar just där. De flesta infektioner orsakade av HPV läker av sig själv utan behandling. Mer om detta kan du läsa i vår guide om HPV.

Hur smittar HPV?

HPV smittar genom bland annat samlag eller när du kommer i kontakt med en smittad persons slemhinnor. HPV smittspåras inte då du kan ha fått viruset för länge sen men inte fått symtom förrän långt senare.

Hur kan jag minska risken för livmoderhalscancer?

Eftersom livmoderhalscancer till uteslutande del orsakas av HPV så finns det några enkla sätt att minska risken att smittas:

  • Använd alltid ett säkert skydd vid samlag.
  • Gå på de kallelser du får gällande cellprovtagning.
  • Ta de vaccin som erbjuds mot HPV.

När tar man livmoderhalscancer vaccin?

Idag finns det ett vaccin som ger ett upp till 90 % starkt skydd mot flera typer av HPV. Vaccinet ingår idag i det nationella vaccinationsprogrammet för barn. Tidigare blev bara flickor vaccinerade, men sedan 2020 så får även pojkar vaccin mot HPV.

Hur behandlar man livmoderhalscancer?

Om man bekräftat att det är livmoderhalscancer så behöver livmoderhalsen undersökas noggrannare. Undersökningen sker oftast under narkos för att patienten ska kunna vara så avslappnad som möjligt. Beroende på storlek och spridning av livmoderhalscancern så görs en bedömning hur stor del av livmoderhalsen eller livmodern som behöver opereras bort.

Operation av livmoderhalscancer

Om cancern inte har spridit sig till andra ställen i kroppen eller till lymfkörtlarna kan operationen av livmoderhalscancer oftast ske väldigt lokalt där man tar bort själva livmoderhalsen och inte hela livmodern. Om livmoderhalscancern spridit sig kan en större del av livmodern behöva tas bort och eventuell strålning och cytostatika kan behöva sättas in. Många patienter svarar bra på behandling för livmoderhalscancer.

Diagnos – hur märker man att man har livmoderhalscancer?

För att fastställa livmoderhalscancer krävs flera undersökningar och diagnos fastställs av en gynekolog. Första steget är att ta ett cellprov från din livmodertapp. Cellprovet skickas till ett laboratorium för att undersöka eventuella cellförändringar. Cellprovet kan inte ge svar på om du har livmoderhalscancer eller inte, men det kan ge indikationer på om du har en förhöjd risk och behöver komma på cellprovtagning oftare.

Vad händer om jag har cellförändringar?

Vid bekräftade cellförändringar blir du kallad till en gynekologisk undersökning där man med mikroskop tittar på livmodertappen och om förändringar till exempel går att se med blotta ögat. Om man skulle hitta tecken på misstänkt livmoderhalscancer erbjuds du vidare undersökningar.

Cellförändringar är inte livmoderhalscancer

Bara för att man får ett provsvar som visar positivt för cellförändringar betyder det inte att man har cancer. I de flesta fall kan kroppen själv ta hand om cellförändringarna och de försvinner efter en tid. Det är viktigt att du alltid går på de provtagningar du blir kallad till för att följa upp eventuella lätta cellförändringar. Vid höggradiga cellförändringar kan man göra en så kallad konisering för att ta bort cellförändringarna innan de skulle kunna utvecklas till cancer.

Hur lång tid tar det innan cellförändringar blir cancer?

Det tar oftast flera år för cellförändringar att utvecklas till livmoderhalscancer. Därför har det nationella screeningprogrammet för livmoderhalscancer kunnat rädda många liv då tidiga tecken på sjukdomen nu går att häva långt innan det börjat utvecklas till cancer.

Vem kan hjälpa dig vid livmoderhalscancer?

Kan livmoderhalscancer behandlas av nätläkare?

En nätläkare kan ge dig råd om du är orolig över eventuella symtom på livmoderhalscancer. Men en nätläkare kan inte diagnostisera eller behandla livmoderhalscancer.

Publicerad:
13 september 2023 kl 10:37
Uppdaterad:
24 april 2024 kl 11:03
Faktagranskad av:

Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.

Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!