Erektil dysfunktion – även kallat impotens – innebär att du inte kan få penisen hård nog för sexuell aktivitet.
Erektil dysfunktion – som brukar förkortas ED – är en relativt vanlig åkomma hos personer med penis. Besväret har tidigare oftast kallats impotens, och den benämningen används fortfarande i viss mån. Erektil dysfunktion innebär att du har svårt att få eller behålla en tillräckligt hård erektion för att kunna ägna dig åt sexuell aktivitet. Personer i de flesta åldrar kan drabbas, men det är vanligare hos personer som är 40 år eller äldre.
De flesta har problem att få erektion någon gång i livet, och du behöver inte oroa dig om det handlar om enstaka tillfällen. Om problemet däremot är ihållande kan det påverka såväl självförtroendet som relationen till en partner. Impotens kan också vara ett symtom på en underliggande sjukdom, och därför är det bra att söka hjälp ifall du känner dig orolig.
Vanliga symtom vid impotens är följande:
Att du har svårt att få stånd kan bero på en rad olika saker.
Vissa kan få plötsliga erektionsproblem trots att de aldrig tidigare har haft några besvär. Då kan det handla om att du känner dig nervös, orolig, stressad, nedstämd eller ledsen. Även trötthet kan göra att du får svårare att få eller behålla en erektion. Dessa saker brukar vanligtvis ligga bakom erektil dysfunktion hos unga personer.
Om dina problem gradvis förvärras under en längre tidsperiod kan det vara en sjukdom som ligger bakom. Exempel på tillstånd och sjukdomar som kan ge erektionsproblem är:
Från 40-årsåldern börjar könshormonet testosteron att minska i kroppen, och detta påverkar till slut förmågan att få stånd. Detta visas tydligt i en svensk studie där 30 % av deltagarna mellan 50 och 80 år säger sig inte kunna ha samlag utan hjälpmedel. Du kan också få lägre testosteronnivåer som ung till följd av exempelvis en hormonsjukdom eller kraftig övervikt.
Det finns många läkemedel som stör nervsignalerna eller påverkar blodflödet och på så vis kan orsaka erektil dysfunktion. Du som har högt blodtryck och tar blodtrycksmedicin kan få impotens på grund av läkemedlet. Även antidepressiva läkemedel och läkemedel som ges vid godartad förstorad prostata kan ge impotens. Du kan också få erektionsproblem av olika behandlingar – exempelvis kan behandling för prostatacancer ge symtom som impotens.
Blodcirkulationen försämras när du röker, vilket också kan påverka erektionsförmågan negativt. Även större alkoholkonsumtion under en lång period kan göra att du får svårt att få erektion på längre sikt, eftersom alkohol påverkar nervcellerna. Om du dricker mycket alkohol vid ett enstaka tillfälle försämras i sin tur också erektionsförmågan tillfälligt.
Det finns saker du själv kan göra för att att öka din egen förmåga att få erektion:
Vid impotens ges behandling som anpassas efter den bakomliggande orsaken. Om en sjukdom ligger bakom kan denna först behöva behandlas. En läkare kan även erbjuda olika sorters behandlingar för impotens. Vid låga testosteronnivåer används exempelvis testosterontillskott i form av gel eller injektioner. Det finns även så kallade potensmedel i form av tabletter eller injektioner, och ibland kan behandling med psykoterapi bli aktuellt. Om dessa metoder inte fungerar kan det istället bli aktuellt med kirurgisk behandling. Det kan till exempel röra sig om att rekonstruera kärl till penis eller få ett penisimplantat.
Om du har enstaka problem med erektil dysfunktion behöver du inte vara orolig. Vid återkommande besvär är det dock en god idé att söka hjälp och hitta orsaken till problemet.
En nätläkare kan bedöma symtom och ge rådgivning vid impotens.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!