Magbesvär

Magbesvär är i de flesta fall helt ofarligt, och går att åtgärda genom att göra förändringar i kosten och livsstilen. I vissa fall kan du dock behöva genomgå en utredning för att hitta rätt behandlingsmetod. Vanliga tecken på att du har magbesvär är att:

• du har magknip eller annan form av magont

• du har halsbränna eller sura uppstötningar

• du är lös i magen eller har diarré

• du har slem i avföringen

• du är hård i magen eller har förstoppning

• du mår illa och/eller kräks

• du har gaser i magen och känner dig uppblåst

• du har sämre aptit.

Akuta magbesvär

Om dina magbesvär har uppkommit nyligen och du aldrig tidigare haft magproblem handlar det mest troligt om en infektion eller matförgiftning. Detta ger ofta kraftiga symtom med magont, diarré, kräkningar och feber. Akuta magbesvär som dessa går oftast över av sig själv om du vilar, äter lättsmält mat i mindre portioner och dricker mycket vatten. Även covid-19 kan ge upphov till magbesvär som exempelvis magont och diarré.

Då ska du söka vård

Om du kräks, har feber och samtidigt får ont i övre magen och ryggen så behöver du söka vård direkt. Då finns det nämligen en risk att du drabbats av en akut inflammation i bukspottskörteln. Det är också viktigt att söka vård om du i samband med typiska magsjukesymtom även har:

• blod i avföringen

• frossa och hög feber

• extrem smärta och kramp i magen.

Kroniska magbesvär

Magbesvär som har pågått i mer än fyra veckor klassas som kroniska, och så även magproblem som kommer och går under en längre tid. Det finns flera vanliga magbesvär som kan orsaka problem under en längre tidsperiod, och dessa kan du läsa mer om nedan.

IBS

IBS står för Irritable Bowel Syndrome och innebär att det finns en störning i tarmens funktion. De vanligaste symtomen vid IBS är att magen gör ont och känns uppblåst, att du går på toaletten väldigt oregelbundet och att du har problem med förstoppning eller diarré. För många lindras besvären ganska snart efter att man gått på toaletten. För att ställa diagnosen IBS behöver du ha haft besvären i mer än tre månader, och själva utredningen går ut på att utesluta andra orsaker som exempelvis magsjukdomar, allergier och cancer.

Magkatarr

Magkatarr – eller gastrit som det också kallas – är ett samlingsbegrepp för flera olika magrelaterade besvär. Det kan till exempel handla om sura uppstötningar, illamående, tidig mättnadskänsla eller magsmärtor. Magkatarr kallas ofta även för stressmage eftersom psykiska faktorer som oro och stress kan förvärra symtomen.

Matallergi

Om du är allergisk mot ett särskilt födoämne är det vanligt att få symtom från luftvägarna, men vissa får symtom från tarmen istället. Magont, diarré och förstoppning kan bero på att du är allergisk mot något du äter.

Halsbränna

Halsbränna är något som uppstår när magmunnen inte kan hålla riktigt tätt, vilket gör att magsaft kan tränga upp i matstrupen. Tillståndet kännetecknas av såväl magsmärtor som en brännande känsla i halsen eller bröstet.

Magsår

I tolvfingertarmens eller magsäckens slemhinna kan det ibland bildas magsår, vilket kan göra mycket ont. Då är det vanligt att få halsbränna, må illa, kräkas och ha ont i övre delen av magen. Om såret brister eller börjar blöda kan mer akuta symtom uppstå – till exempel svår magsmärta, svart avföring eller blodiga kräkningar. Då behöver du söka vård akut.

Inflammatorisk magsjukdom

Ulcerös kolit och Crohns sjukdom är två inflammatoriska sjukdomar som kan drabba mag- och tarmkanalen. Vanliga symtom för båda sjukdomarna är diarré och magknip, men vid Ulcerös kolit är det även vanligt att ha blod i avföringen. Ingen av sjukdomarna går att bota, men genom behandling går det i de flesta fall att leva som vanligt utan besvär.

Metod

När du söker vård för dina magbesvär kan läkaren vilja genomföra olika sorters undersökningar för att hitta orsaken – vanligtvis avföringsprov och blodprov. Andra potentiella undersökningar är koloskopi och gastroskopi som innebär att tjocktarmen respektive magsäcken undersöks med en liten kamera. Själva behandlingen bestäms sedan utifrån de resultat som undersökningarna gett. I många fall räcker det att göra vissa förändringar i kosten eller livsstilen, och då kan du till exempel få stöd av en dietist. Om du däremot har en magsjukdom kan du behöva behandlas genom kirurgi eller läkemedel.

Innan behandling av magbesvär

Många människor drar sig för att söka vård när de har långdragna magbesvär. Det är inte ovanligt att vara orolig eller rädd inför provresultaten. Försök att komma ihåg att de allra flesta magbesvär är ofarliga. Om du känner dig väldigt orolig är det en god idé att berätta det för läkaren, och att ta med någon närstående till undersökningen.

Efter behandling av magbesvär

Vad du behöver tänka på efter behandling av magbesvär varierar beroende på vilken typ av besvär du haft. Läkaren kommer berätta för dig vad du behöver ha i åtanke – följ råden noga och tveka inte att ställa frågor om du undrar över något.

Priset för att behandla magbesvär varierar beroende på om du vänder dig till en vårdmottagning inom regionen eller en privatklinik. Om du går till en vårdmottagning inom regionen kostar det vanligtvis 250 kronor per besök, och möjligtvis några extra hundralappar om du till exempel ska genomföra koloskopi eller gastroskopi. På en privatklinik kan det kosta flera tusen kronor för undersökning, utredning och behandling av magbesvär.

• Genom att söka vård för dina magbesvär kan din livskvalitet öka markant.

• Om du väljer att behandla dina magbesvär på en vårdmottagning inom regionen blir kostnaden inte särskilt hög.

• Om du vänder dig till en privat vårdmottagning kan det kosta flera tusen kronor att undersöka, utreda och behandla olika magbesvär.

• Vårdcentral

Kan magbesvär behandlas av nätläkare?

En nätläkare kan i många fall diagnostisera och behandla magbesvär.