Boka ett besök hos en läkare redan idag hos någon av våra bokningsbara vårdgivare på Vården.se.
Kortison (glukokortikoider) är läkemedel som dämpar inflammation (svullnad och värme i kroppen) och påverkar immunförsvaret.
Du kan få kortison på olika sätt. Formen beror på dina besvär och var i kroppen problemen sitter.
Om du har frågor om dos eller behandlingstid, kontakta din förskrivare eller en vårdcentral.
Börja med att kolla hur du ska ta läkemedlet. Det står i receptet och i bipacksedeln.
Vanliga former är:
Nässpray eller näspulver
Tabletter eller kapslar
Inhalator (läkemedel som du andas in)
Kräm, salva, gel eller lösning för huden
Injektion (spruta) som du får av vårdpersonal
Rektalskum eller vätska för ändtarmen
Om du är osäker på vilken form du har:
Fråga apoteket när du hämtar ut läkemedlet
Kontakta mottagningen som skrev ut receptet
Ta läkemedlet exakt som du fått ordinerat.
Ändra aldrig dosen på egen hand.
Skriv upp när du tar dosen, särskilt om du tar flera läkemedel.
Om du vill ha hjälp att komma igång kan du börja via en allmänläkare / husläkare.
Andas ut innan du inhalerar.
Ta ett djupt andetag när du tar dosen.
Andas inte ut i inhalatorn (pulver kan påverkas av fukt).
Skölj munnen med vatten efteråt och spotta ut (minskar risken för svamp i munnen).
Om du behöver hjälp med tekniken kan du boka tid på en vårdcentral eller hos en mottagning med astma/KOL-kompetens.
Följ doseringen i receptet.
Rikta sprayen lite utåt i näsan, inte rakt mot nässkiljeväggen.
Pausa och kontakta vården om du får återkommande näsblod eller sveda som inte går över.
Om dina besvär hänger ihop med allergi kan näskortison ingå i behandlingen, men du behöver rätt diagnos och plan.
Tvätta händerna före och efter.
Smörj ett tunt, glansigt lager enligt ordination.
Använd bara på de områden du fått råd om.
Dosera gärna med “fingertoppsenhet” (mängden kräm från yttersta fingerleden till fingertoppen) om vården rekommenderar det.
Kontakta vården om:
Huden blir tunn eller får blåmärken lättare
Du får nya utslag
Besvären förvärras eller inte vänder
Vid hudbesvär kan du boka tid hos hudläkare / dermatolog.
Fråga vad du ska undvika första dygnet, till exempel tung belastning.
Kontakta mottagningen om du får ökande smärta, rodnad eller feber efter injektionen.
Om du har tagit kortison en längre tid, särskilt som tabletter, kan kroppens egen kortisolproduktion minska.
Därför behöver du ofta trappa ner gradvis.
Sluta inte på egen hand.
Be din läkare om ett tydligt schema för nedtrappning.
Kontakta vården om du mår tydligt sämre under nedtrappningen.
Biverkningar beror ofta på dos, behandlingstid och vilken form du använder.
Exempel på biverkningar:
Heshet, hosta eller irritation i halsen (vanligare vid inhalation)
Irritation i näsan eller näsblod (vid nässpray)
Hudförändringar som tunnare hud eller blåmärken (vid hudbehandling, särskilt länge)
Humörpåverkan och sömnproblem
Förhöjt blodsocker eller blodtryck (oftare vid tabletter och högre doser)
Ökad infektionskänslighet (oftare vid tabletter och högre doser)
Sök vård akut om du får bröstsmärta, svår andnöd, svimmar eller blir plötsligt mycket sjuk.
Kontakta vården om något av detta stämmer:
Du får biverkningar som påverkar vardagen.
Du behöver använda kortison oftare än planerat.
Du är osäker på om du ska fortsätta, pausa eller trappa ner.
Du får tecken på infektion som feber och tydlig sjukdomskänsla.
Du kan ofta börja via en vårdcentral. Vid hudbesvär kan du även boka tid hos hudläkare / dermatolog.
Kostnaden beror på vilket läkemedel du har och om det ingår i läkemedelsförmånen.
Beloppen kan skilja beroende på när din högkostnadsperiod startade:
Start före 1 juli 2025: maxbelopp 2 950 kr (gäller från 1 januari 2026).
Start 1 juli 2025 eller senare: maxbelopp 3 800 kr.
Om du vill se vad som gäller för dig kan du logga in i Läkemedelskollen och se din högkostnadsinformation.
Du kan få hjälp av:
Öron Näsa Hals-läkare (om besvären sitter i näsa/bihålor)
Det här är generell hälsoinformation baserad på granskade medicinska källor. Innehållet ersätter inte medicinsk rådgivning — kontakta en läkare för bedömning av just din situation.
Vården.se strävar alltid efter att visa upp korrekt information i våra guider. Den här guiden har inte granskats av legitimerad vårdpersonal ännu. Faktan har däremot tagits från noga utvalda källor som presenteras nedan.
Är du legitimerad vårdpersonal och önskar faktagranska denna guide åt Vården.se? Fyll i dina kontaktuppgifter här så hör vi av oss till dig!
Boka ett besök hos en läkare redan idag hos någon av våra bokningsbara vårdgivare på Vården.se.
Läkemedel som kallas kortison ingår i en grupp med läkemedel som kallas glukokortikoider.
Risken för att få biverkningar är störst om du får kortison via sprutor i blodet eller om du har tabletter.
Kortisonnässpray kan användas om du är beroende av nässpray.
Läs mer om öron näsa hals läkarbesök (Vården.se)
Vad är reumatism, och hur börjar det? – Dr Mikael förklarar (Vården.se)
Läkemedel som kallas kortison ingår i en grupp med läkemedel som kallas glukokortikoider.
Risken för att få biverkningar är störst om du får kortison via sprutor i blodet eller om du har tabletter.
Kortisonnässpray kan användas om du är beroende av nässpray.
Läs mer om öron näsa hals läkarbesök (Vården.se)
Vad är reumatism, och hur börjar det? – Dr Mikael förklarar (Vården.se)
Att upptäcka förändringar i kroppen kan väcka oro, och tanken på cancer kan kännas skrämmande. Läs mer om cancer här.
Hyperhidros orsakar överdriven svettning, ofta utan koppling till någon aktivitet.
ANNONS